{"id":51785,"date":"2014-07-05T20:24:30","date_gmt":"2014-07-05T19:24:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51785"},"modified":"2014-07-06T19:03:43","modified_gmt":"2014-07-06T18:03:43","slug":"nr-70-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/05\/nr-70-2014\/","title":{"rendered":"Nr 70 2014"},"content":{"rendered":"

Solen har (minst) ett syskon!<\/h2>\n

Stjärnan HD 162826, som lätt kan ses i en fältkikare (V= 6,7m<\/sup>) i Herkules stjärnbild, är solens hittills enda kända bevisade syster eller bror. Det är astronomen Ivan Ramirez <\/strong>och hans team vid University of Texas, Austin, som producerat upptäckten. Ramirez står som vetenskaplig fadder för fyndet,  som blev känt för några månader sedan<\/a>. Även ryska astronomer har varit med i upptäcktshistorien.<\/p>\n

\u2606 Stjärnan har bildats<\/strong> i samma gas- och stoftrika moln\/stjärnhop i Vintergatan som vår egen sol för cirka 4-5 miljarder år sen.<\/p>\n

\u2606 I ett HR-diagram placeras <\/strong>stjärnan som en F-dvärg.<\/p>\n

\u2606 Med största sannolikhet saknar<\/strong> stjärnan, det visar radikalhastighetsmätningar under 15 år, planeter av Jupiters storlek.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 Om syrran till solen <\/strong>vet vi i övrigt numera  följande:
\n\t\u2606 Att stjärnan har en <\/strong>massa som är 15 proc större än solens.<\/p>\n

\u2606 Att stjärnan ligger<\/strong> 110 ljusår bort i konstellationen Herkules.<\/p>\n

\u2606 Bland 30 tänkbara solsyskon<\/strong> kunde Texas-teamet vaska fram ett 20-tal objekt, som har utsatts för "DNA-studier" i Vintergatan: Dels med hjälp av Harlan J. Smith-teleskopet vid  McDonald Observatory, dels med sydstjärnhimmelns  Clay Magellan-teleskop vid  Las Campanas Observatory i Chile.<\/p>\n

\u2606 Om vi nu kombinerar <\/strong>spektroskopi med stjärnbaneberäkningar så framstår plötsligt HD 162826 som solsyskonet nr 1, men ESA:s Gaia-sond kommer sannolikt att ge oss mängder av ytterligare kandidater. Plus att vi med tiden mera bestämt lär kunna utpeka området i Vintergatan där solen "kom till".<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/p>\n

\u2606 Enligt teoribildningen kring <\/strong>solens skapelse kan det finnas  ∼400 solsyskon med massor större 0.1M\u2299 i Vintergatan men bara ett fåtal med massor ∼1M\u2299 i solens astronomiska grannskap. I den stjärnhop som solen skapades ur kan ha kommit till  allt mellan 1000 och 10 000 stjärnor.<\/p>\n

Tack till Kari<\/h2>\n

Jag har skam till sägandes inte sett det förrän nu att Kari Aartojärvi<\/strong> satt en bortre parentes för sin rymdsondsblogg <\/a>och nu går vidare mot nya spännande äventyr. Kari hann med oslagbara 1500 bloggar!!!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Lycka till Kari och vi ses om inte i cyberrymden så på hemmaplaneten.<\/p>\n

CoRot-satelliten tackar för sig<\/h2>\n

På Paris-observatoriets hemsida berättas<\/a> att den framgångsrika CoRot-sateliten släckts ner efter sju års tjänstgöring.<\/p>\n

Solens korona uppgraderas<\/h2>\n

Vår hemmastjärnas atmosfär i form av koronan är betydligt större än vi tidigare trott. Den sträcker sig minst 12 solradier ut i rymden, visar en ny NASA-undersökning <\/a>byggd på dubbelsonderna STEREO:s mätningar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mätningarna har viss betydelse för hur amerikanerna ska hantera kommande sonddjupdykningar in i koronan.<\/p>\n

Har jag läst på fel, men jag tror att den svenske astronomen Östen Bergstrand <\/strong>var en av de första som kom på hur solkoronan såg ut i de tre dimensionerna. Att vi verkligen pratar om en inte nödvändigtvis klotrund sfär i rymden runt solen.<\/p>\n

Signalerna från Gliese 581<\/h2>\n

Förklaringen av de mystiska "signaler" som uppfångats från misstänkta exoplaneter inuti den beboeliga zonen runt Gliese 581, visar sig bero på aktiviteter inom huvudstjärnan.<\/a><\/p>\n

Tychos komet 1577<\/h2>\n

Expertis inom NASA och JPL har räknat på Tycho Brahes <\/strong>kometobservationer 1577 och anser sig kunna slå fast att himlakroppen i dag bör vara så avlägsen som 320 AU. 1 AU = jordens medelavstånd till solen.<\/p>\n

Tychos mätningar var, som vanligt, för tiden otroligt exakta och är alltså fortfarande användbara. Själv menade han ju att 1577-kometen hade en bana utanför månens, vilket var en alldeles utmärkt iakttagelse som kullkastade tusentals år av komettro. Att kometsvansen riktades bort från solen – faktiskt snarare Venus, vilket Tycho noterade –  under solens bana runt jorden, tedde sig för Tycho så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Dagens mattelektion<\/h2>\n

Hittat på nätet (gdargaud.net):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Solen har (minst) ett syskon! Stjärnan HD 162826, som lätt kan ses i en fältkikare (V= 6,7m) i Herkules stjärnbild, är solens hittills enda kända bevisade syster eller bror. Det är astronomen Ivan Ramirez och hans team vid University of Texas, Austin, som producerat upptäckten. Ramirez står som vetenskaplig fadder för fyndet,  som blev känt… L\u00e4s mer »Nr 70 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51785"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51785"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51785\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51849,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51785\/revisions\/51849"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51785"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51785"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51785"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}