{"id":51908,"date":"2014-07-11T20:51:03","date_gmt":"2014-07-11T19:51:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51908"},"modified":"2014-07-12T21:27:25","modified_gmt":"2014-07-12T20:27:25","slug":"nr-72-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/11\/nr-72-2014\/","title":{"rendered":"Nr 72 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Ordf. Peter dompterar mediecirkusen<\/h2>\n<p>Inf&ouml;r superm&aring;nenatten i natt (12.7-13.7) har v&aring;r ASTB-ordf&ouml;rande <strong>Peter Linde<\/strong> intervjuats av TT, och Peters kommentarer sprider sig nu som en l&ouml;peld &ouml;ver cyberrymden. G&aring;r t ex att l&auml;sa just nu (kv&auml;llen 12.7) p&aring; Text-TV.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/m_1835.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51982\" height=\"633\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/m_1835-727x1024.jpg\" title=\"Superm\u00e5ne \u00f6ver Stockholm 2012. Foto: Peter Ros\u00e9n\" width=\"449\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/m_1835-727x1024.jpg 727w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/m_1835-213x300.jpg 213w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/m_1835.jpg 990w\" sizes=\"(max-width: 449px) 100vw, 449px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&Auml;ven avisor som<em> DN, Aftonbladet <\/em>och <em>Nerikes Allehanda <\/em>har ringt upp f&ouml;r specialare.<\/p>\n<p>TT:s artikel &aring;terfinns <a href=\"http:\/\/www.expressen.se\/nyheter\/i-natt-kan-du-fa-se-en-maktig-supermane\/\">&auml;ven p&aring;<\/a><a href=\"javascript:void(0)\/*295*\/\"><em> Expressens<\/em><\/a> hemsida.<\/p>\n<p>Ovanst&aring;ende fantastiska bild togs i f&ouml;rrfjor av m&auml;sterlige astrofotografen <strong>Peter Ros&eacute;n<\/strong> &ouml;ver Globen i Kongl. Hufvudstaden. <a href=\"http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=1835\">Facts here!<\/a><\/p>\n<p>NASA demonstrerar&nbsp; skillnaderna s&aring; h&auml;r mellan &quot;normalt&quot; och &quot;onormalt&quot; enligt <a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/article19213649.ab\">kv&auml;llens (12.7) <em>Aftonbladet<\/em>-sajt:<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/moons.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51984\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/moons.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"485\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/moons.jpg 485w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/moons-300x158.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 485px) 100vw, 485px\" \/><\/a><\/p>\n<h3><u>Fokus p&aring; en &quot;astropopul&auml;r&quot; huvudstad:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Suggestiva nattlysande moln &ouml;ver London<\/h2>\n<p>Ja, det blir m&aring;nga nyheter i senaste&nbsp; W-bloggen. Forts&auml;tt att scrolla ner och ta &aring;t dig av sm&ouml;rg&aring;sbordet!<\/p>\n<p>Som vanligt har <strong>Christian Vestergaard<\/strong> varit p&aring; fyndtur i cyberrymden och uppt&auml;ckt en raritet:<br \/>\n\tEn dokumentation av nattlysande moln &ouml;ver London f&ouml;r n&aring;gra n&auml;tter sedan.<\/p>\n<p>Fotografen heter <strong>Christoph Malin<\/strong> och <a href=\"http:\/\/vimeo.com\/99905917\">h&auml;r finns bild plus story fr&aring;n en annorlunda pubrunda f&ouml;r n&aring;gra kv&auml;llar sen.<\/a><\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/christophmalin_noctilucentcloud.jpg.CROP_.original-original.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"590\" height=\"376\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51912\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/christophmalin_noctilucentcloud.jpg.CROP_.original-original.jpg\" style=\"width: 491px; height: 313px;\" title=\"Foto: Christoph Malin\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/christophmalin_noctilucentcloud.jpg.CROP_.original-original.jpg 590w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/christophmalin_noctilucentcloud.jpg.CROP_.original-original-300x191.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 590px) 100vw, 590px\" \/><\/a><\/h2>\n<p>Tv&aring; turistf&auml;lletips f&ouml;r Londonresen&auml;rer just nu och fram&ouml;ver:<\/p>\n<p><strong>\u2714 P&aring; Greenwich-observatoriet <\/strong><a href=\"http:\/\/www.rmg.co.uk\/whats-on\/events\/longitude-punkd\">har gr&auml;ns&ouml;verskridande &quot;&aring;ngpunks-konstn&auml;rer&quot; tagit &ouml;ver Octagon Room<\/a>. Fokus &auml;r p&aring; historien om longituden.<\/p>\n<p><strong>\u2714 23 juli &ouml;ppnar Science Museum <\/strong><a href=\"http:\/\/www.sciencemuseum.org.uk\/\">en sansl&ouml;s utst&auml;llning med bilder av <strong>Joan Fontcuberta<\/strong><\/a>, som i fjor vann Hasselblads-stiftelsens fina pris och som i samband med det st&auml;llde ut i Hasselblad Center i G&ouml;teborg. Nu &auml;r han i riktiga London!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/gcq3si8px9rs7ocgjqbt.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"841\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51932\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/gcq3si8px9rs7ocgjqbt.jpg\" style=\"width: 478px; height: 573px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/gcq3si8px9rs7ocgjqbt.jpg 700w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/gcq3si8px9rs7ocgjqbt-249x300.jpg 249w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Vintergatans mest avl&auml;gsna stj&auml;rnor<\/h2>\n<p>Tv&aring; vintergatsstj&auml;rnor i halon, M-j&auml;ttar,&nbsp; har identifierats som <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1407.2610\">de mest avl&auml;gsna enskilda stj&auml;rnobjekt vi k&auml;nner till i v&aring;r hemmagalax<\/a>: P&aring; respektive 274 och 238 kpc, de f&ouml;rsta enskilda stj&auml;rnor som m&auml;tts upp bortom 200 kpc.<\/p>\n<p>1 kiloparcec = 1000 pc = drygt 3000 ljus&aring;r.<\/p>\n<p>B&auml;gge stj&auml;rnorna r&ouml;r sig bort fr&aring;n Vintergatans centrum och fr&aring;gan som diskuteras &auml;r deras upphov: Tillh&ouml;r de en tidigare uppslukad dv&auml;rggalax eller en hittills ouppt&auml;ckt dv&auml;rggalax eller har&nbsp; de rentav sl&auml;ngts ut fr&aring;n galaxens centrala delar?<\/p>\n<p><span class=\"MathJax\" role=\"textbox\" style=\"\"><nobr><\/nobr><\/span><\/p>\n<p><nobr><\/p>\n<p><nobr><\/nobr><\/p>\n<p>\t<\/nobr><\/p>\n<h2>Kraterblomma p&aring; Merkurius<\/h2>\n<p>Messenger-sonden har fotat en fin krater p&aring; Merkurius, och n&auml;r skuggorna och solljuset faller r&auml;tt blir resultatet detta floristiska:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18533_modest1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51949\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18533_modest1-298x300.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla; NASA\" width=\"298\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18533_modest1-298x300.jpg 298w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18533_modest1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18533_modest1.jpg 998w\" sizes=\"(max-width: 298px) 100vw, 298px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kratern med dess skuggkastande centralberg&nbsp; &auml;r uppkallad efter den nigerianske konstn&auml;ren <strong>Ugo Egonu&nbsp;<\/strong> (1931-1996), som bosatte sig i London och vars konst byggde p&aring; kulturell crossover mellan v&auml;sterl&auml;ndskt och afrikanskt.<\/p>\n<h2>Korkskruv i universum<\/h2>\n<p>Hubble-teleskopet har identifierat <a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/2014\/26\/full\/\">ett mystiskt fenomen l&aring;ngt d&auml;r ute: Tv&aring; elliptiska galaxer <\/a>som krockar och som d&auml;rvid skapar f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r superklustrar av nybildade bl&aring;vita stj&auml;rnor:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/SpiralBridge.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-51967\" height=\"206\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/SpiralBridge-300x206.jpg\" title=\"Foto: ESA\/NASA\/HST\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/SpiralBridge-300x206.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/SpiralBridge.jpg 1000w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&Auml;ven NOT, Nordic Optic Telescope, har varit farten vid utforskningen av fenomenet.<\/p>\n<h2>VLT l&ouml;ser dammig g&aring;ta<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">En grupp astronomer <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1421\/\">har enligt en ESO-relis lyckats f&ouml;lja hur stj&auml;rnstoft formas i realtid <\/a>&ndash; under efterdyningarna av en supernovaexplosion. F&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen visar de att dessa kosmiska stoftfabriker skapar stoftet i en tv&aring;stegsprocess som p&aring;b&ouml;rjas strax efter explosionen, men som forts&auml;tter l&aring;ngt d&auml;refter. Plock ur den matiga relisen:<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u2606 Gruppen anv&auml;nde<\/strong> <u>ESO:s Very Large Telescope (VLT)<\/u> i norra Chile f&ouml;r att analysera ljuset fr&aring;n supernovan SN 2010jl allteftersom den sakta bleknade. De nya resultaten har publicerats i tidskriften <em>Nature<\/em> 9 juli 2014.<\/p>\n<p><strong><span>\u2606 Astronomer vet att supernovor <\/span><\/strong><span>troligen &auml;r den prim&auml;ra k&auml;llan till stoftet, speciellt i det unga universum, men det &auml;r fortfarande oklart hur och var stoftkornen kondenserar och v&auml;xer. Det &auml;r ocks&aring; os&auml;kert hur de undg&aring;r att f&ouml;rst&ouml;ras i den tuffa milj&ouml; <\/span><span>som r&aring;der i galaxer d&auml;r m&aring;nga stj&auml;rnor bildas samtidigt<\/span><span>. <\/span><span>Men nu tack vare observationer med ESO:s VLT vid Paranalobservatoriet i norra Chile kan vi f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen avsl&ouml;ja vad som egentligen h&auml;nder.<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1421c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51920\" height=\"324\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1421c.jpg\" title=\"Sj\u00e4lva sm\u00e4llen. Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1421c.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1421c-296x300.jpg 296w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><span><strong>\u2606 Christa Gall<\/strong>, astronom vid Aarhus University, Danmark, &auml;r f&ouml;rstef&ouml;rfattare p&aring; artikeln.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span><span>&ndash; Genom att kombinera data fr&aring;n de nio f&ouml;rsta upps&auml;ttningarna av observationer kunde vi f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen direkt m&auml;ta hur stoft runt en supernova absorberar ljus <\/span><span>i olika nyanser.<\/span><span> Detta g&ouml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r oss att ta reda p&aring; mer om stoftet &auml;n vad vi har tidigare kunnat.<\/span><\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CGall2.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-51923\" height=\"144\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CGall2.png\" title=\"Christa Gall. Bildk\u00e4lla: NBI\" width=\"101\" \/><\/a><span><span><strong>\u2606 Gruppen fann att stoftkorn <\/strong>st&ouml;rre &auml;n en tusendels millimeter i diameter bildades snabbt i det t&auml;ta materialet som omger stj&auml;rnan. Fast&auml;n de &auml;r fortfarande sm&aring; j&auml;mf&ouml;rt med m&auml;nskliga m&aring;tt s&aring; &auml;r detta stort f&ouml;r korn av kosmiskt stoft, och den &ouml;verraskande storleken g&ouml;r kornen motst&aring;ndskraftiga mot <\/span><span>processer som annars skulle kunna f&ouml;rst&ouml;ra dem<\/span><span>. Hur stoftkorn kan &ouml;verleva de v&aring;ldsamma och f&ouml;rd&auml;rvande milj&ouml;er som &aring;terfinns i supernovor var en av huvudfr&aring;gorna i<\/span><a class=\"ga_static_tracking\" href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/releases\/sciencepapers\/eso1401\/eso1401a.pdf\"><span> <\/span><span>forskningsartikeln om ALMA:s m&auml;tningar<\/span><\/a><span>. <\/span><span>Nu kommer svaret:<\/span><span> kornen &auml;r st&ouml;rre &auml;n man f&ouml;rv&auml;ntat sig. <\/span><\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><span><strong>\u2606 Jens Hjorth, forskare vid Niels Bohr-Institutet<\/strong> vid K&ouml;penhamns universitet, Danmark, &auml;r medf&ouml;rfattare till artikeln.<\/span><span><br class=\"kix-line-break\" \/><br \/>\n\t<\/span><span>&ndash; V&aring;r uppt&auml;ckt att stora korn finns n&auml;rvarande strax efter supernovaexplosionen betyder att det m&aring;ste finnas ett snabb och effektiv s&auml;tt att bilda dem. Vi vet <\/span><span>&auml;nd&aring; inte riktigt &nbsp;<\/span><span>hur det h&auml;r g&aring;r till.<\/span><\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><span><strong>\u2606 Men astronomerna tror <\/strong>de vet var det nya stoftet m&aring;ste ha bildats: i material som stj&auml;rnan kastade ut i rymden redan f&ouml;re den exploderade. N&auml;r chockv&aring;gen fr&aring;n supernovan expanderar skapar den ett svalt skal av gas med h&ouml;g t&auml;thet &ndash; just exakt den typ av milj&ouml; d&auml;r <\/span><span>fr&ouml;n till stoftkorn kan bildas och v&auml;xa till sig<\/span><span>. <\/span><\/span><\/p>\n<div><span><span><span><strong>\u2606 Observationerna tyder <\/strong>p&aring; att stoft ocks&aring; bildas i en andra etapp<\/span><span> &ndash; flera hundra dagar efter explosionen. <\/span><span>D&aring; sker en &nbsp;accelererad stoftproduktionsprocess d&auml;r material som kastats ut fr&aring;n supernovan &auml;r inblandat<\/span><span>. Om stoftproduktionen i SN 2010jl forts&auml;tter f&ouml;lja den trenden <\/span><span>som setts hittills <\/span><span>kommer stoftet om 25 &aring;r v&auml;ga ungef&auml;r lika mycket som halva solen. Det motsvarar en stoftmassa liknande <\/span><span>den<\/span><span> som observerats i andra supernovor s&aring;som <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/SN_1987A\"><span>SN 1987A<\/span><\/a><span>.<\/span><\/span><\/span><\/div>\n<p dir=\"ltr\"><span><span>&ndash; Astronomer har tidigare observerat massvis av stoft i <\/span><span>resterna som supernovor l&auml;mnar efter explosionen<\/span><span>. Men de har ocks&aring; hittat bevis att sm&aring; m&auml;ngder av stoft faktiskt skapas i supernovaexplosionen. Dessa ov&auml;ntade men intressanta nya observationer f&ouml;rklarar <\/span><span>hur denna skenbara mots&auml;gelse <\/span><span>kan l&ouml;sas, avslutar Christa Gall.<\/span><\/span><\/p>\n<h2><span><span>Sju nya dv&auml;rgar<\/span><\/span><\/h2>\n<p dir=\"ltr\"><span><span>Glader, Toker<\/span><\/span>&#8230;. ja, Yale-astronomer har med ett nytt teleskopsystem (telefotolinser med speciell ytbel&auml;ggning som minimerar de inre st&ouml;rande fotonerna i teleskopen, ungef&auml;r som kamerorna fungerar i fotbolls-VM) pl&ouml;tsligt hittat sju nya ljussvaga, diffus dv&auml;rggalaxer i trakterna kring M101. De har naturligtvis funnits d&auml;r &quot;alltid&quot; men f&ouml;rst nu kommit i dagen. KLICKA upp bilden!<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/140710183614-large.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51973\" height=\"381\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/140710183614-large.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Yale University\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/140710183614-large.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/140710183614-large-300x228.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"http:\/\/news.yale.edu\/2014\/07\/10\/hi-ho-astronomers-discover-seven-dwarf-galaxies\">Yale-nyheten &aring;terfinns h&auml;r. <\/a>Sp&auml;nnande!<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/stars-two.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-51974\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/stars-two.jpg\" title=\"Teleskopbatteriet. Bildk\u00e4lla: Yale University\" width=\"464\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/stars-two.jpg 464w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/stars-two-300x193.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 464px) 100vw, 464px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Einsteins skrivbord dagen efter hans bortg&aring;ng<\/h2>\n<p>Tack till<strong> Lars Olefeldt,<\/strong> som p&aring; n&auml;tet ett fotografi &aring;tergivet i <em>Life <\/em>och som visar hur <strong>Albert Einsteins <\/strong>skrivbord s&aring;g ut dagen efter hans d&ouml;d:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/9FFhS5F.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51909\" height=\"404\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/9FFhS5F-1024x921.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/9FFhS5F-1024x921.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/9FFhS5F-300x270.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/9FFhS5F.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ordf. Peter dompterar mediecirkusen Inf&ouml;r superm&aring;nenatten i natt (12.7-13.7) har v&aring;r ASTB-ordf&ouml;rande Peter Linde intervjuats av TT, och Peters kommentarer sprider sig nu som en l&ouml;peld &ouml;ver cyberrymden. G&aring;r t ex att l&auml;sa just nu (kv&auml;llen 12.7) p&aring; Text-TV. &Auml;ven avisor som DN, Aftonbladet och Nerikes Allehanda har ringt upp f&ouml;r specialare. TT:s artikel &aring;terfinns&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/11\/nr-72-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 72 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51908"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51908"}],"version-history":[{"count":65,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51908\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51990,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51908\/revisions\/51990"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51908"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51908"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51908"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}