{"id":51991,"date":"2014-07-15T16:51:50","date_gmt":"2014-07-15T15:51:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=51991"},"modified":"2014-07-16T11:02:10","modified_gmt":"2014-07-16T10:02:10","slug":"nr-73-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/15\/nr-73-2014\/","title":{"rendered":"Nr 73 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Rosettas komet &auml;r &#8211; dubbel!<\/h2>\n<p>P&aring; v&auml;gen mot sin komet har den europeiska kometlandarsonden Rosetta uppt&auml;ckt n&aring;got mycket sp&auml;nnande: Att m&aring;let f&ouml;r f&auml;rden, <u>kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, <\/u>&auml;r dubbel eller en bin&auml;r himlakropp d&auml;r de b&auml;gge delarna i k&auml;rnan &auml;r i kontakt med varandra.<br \/>\n\tTack till <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, som <a href=\"http:\/\/www.cnes.fr\/web\/CNES-fr\/11351-gp-rosetta-est-de-plus-en-plus-proche-de-la-comete-.php\">hittat nyheten<\/a>. N&auml;r bilderna tv&auml;ttats f&aring;r de detta utseende:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20140715_p11363_bae74240d30cd3861f46d3d4dbd367d620140711-67P-Rosetta-assemblage-1000_f537.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"537\" height=\"534\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52022\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20140715_p11363_bae74240d30cd3861f46d3d4dbd367d620140711-67P-Rosetta-assemblage-1000_f537.jpg\" style=\"width: 492px; height: 489px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA \/ Rosetta \/ MPS for OSIRIS Team MPS \/ UPD \/ LAM \/ IAA \/ SSO \/ INTA \/ UPM \/ DASP \/ IDA\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20140715_p11363_bae74240d30cd3861f46d3d4dbd367d620140711-67P-Rosetta-assemblage-1000_f537.jpg 537w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20140715_p11363_bae74240d30cd3861f46d3d4dbd367d620140711-67P-Rosetta-assemblage-1000_f537-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/20140715_p11363_bae74240d30cd3861f46d3d4dbd367d620140711-67P-Rosetta-assemblage-1000_f537-300x298.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 537px) 100vw, 537px\" \/><\/a><\/p>\n<p>En detaljf&ouml;rstoring visar det extremt m&auml;rkliga dubbla k&auml;rnpartiet s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/rosetta-580x464.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"580\" height=\"464\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52049\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/rosetta-580x464.jpg\" style=\"width: 499px; height: 400px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/Rosetta\/MPS for OSIRIS Team MPS\/UPD\/LAM\/IAA\/SSO\/INTA\/UPM\/DASP\/IDA\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/rosetta-580x464.jpg 580w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/rosetta-580x464-300x240.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kometens dubbelnatur st&auml;ller naturligtvis enorma krav fram&ouml;ver p&aring; den tekniska hanteringen fr&aring;n jorden av ESA:s kometlandare kallad Philae.<\/p>\n<p>S&aring; sent som i slutet av juni kunde Rosettas kamera se att kometen roterade ett varv p&aring; drygt 12 timmar.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Rosetta_OSIRIS_NAC_comet_67P_20140627-20140628.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"512\" height=\"512\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52042\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Rosetta_OSIRIS_NAC_comet_67P_20140627-20140628.gif\" style=\"width: 496px; height: 496px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Rosetta_OSIRIS_NAC_comet_67P_20140627-20140628.gif 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Rosetta_OSIRIS_NAC_comet_67P_20140627-20140628-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Rosetta_OSIRIS_NAC_comet_67P_20140627-20140628-300x300.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Lundmarkv&auml;nnen Gunnar Oll&eacute;n ur tiden<\/h2>\n<p><strong>Gunnar Oll&eacute;n<\/strong>, den legendariske Strindberg-k&auml;nnaren, radio\/tv-profilen, har g&aring;tt ur tiden, 100 &aring;r gammal.&nbsp; Redan p&aring; 40-talet kom den unge Oll&eacute;n att bli v&auml;n med v&aring;r ASTB-grundare <strong>Knut Lundmark<\/strong>, som ju var en stor Strindberg-k&auml;nnare. I KL:s bok om Strindberg 1948 omtalas Oll&eacute;n i varma ordalag, Oll&eacute;n som kom att bli sekreterare f&ouml;r det nystartade Strindberg-s&auml;llskapet.<\/p>\n<p>I minnesboken &ouml;ver Knut Lundmark fr&aring;n 1961 skriver Oll&eacute;n i sin tur om Lundmarks insatser i radiomediet.<\/p>\n<p>En runa <a href=\"http:\/\/www.expressen.se\/kvallsposten\/tv-pionjaren-gunnar-ollen-ar-dod--blev-100\/\">av W-bloggsredakt&ouml;ren finns idag&nbsp; p&aring; <em>Kv&auml;llspostens<\/em> webb <\/a>och den dyker upp i papperstidningen i morgon onsdag.<\/p>\n<h2>Ljus Aristarchus skiljer sig fr&aring;n m&auml;ngden<\/h2>\n<p><strong>Peter Larsson <\/strong>har<a href=\"http:\/\/www.tbobs.se\/forum\/14-astrofotogruppen\/488-manen-2014-07-11\"> &aring;ter tagit en f&ouml;rn&auml;mlig astrobild,<\/a> denna g&aring;ng av en 99-procentig &quot;fullm&aring;ne&quot; i slutet av f&ouml;rra veckan. Bilden nedan g&aring;r att bl&aring;sa upp:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/2014-07-12-Moon-Small.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52012\" height=\"465\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/2014-07-12-Moon-Small-989x1024.png\" title=\"Foto: Peter Larsson\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/2014-07-12-Moon-Small-989x1024.png 989w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/2014-07-12-Moon-Small-290x300.png 290w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/2014-07-12-Moon-Small.png 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b Den intensivt vita fl&auml;cken <\/strong>uppe t v ungef&auml;r&nbsp; kl 10-11 &auml;r v&auml;lk&auml;nda kratern Aristarchus, som alltid genom sin intensitet &#8211; sin extremt h&ouml;ga albedo &#8211;&nbsp; varit sv&aring;r f&ouml;r visuellt arbetande astronomer att riktigt greppa. Det &auml;r en extremt sp&auml;nnande nedslagskrater, som ofta f&ouml;rbundits med TLP (&quot;transient lunar phenomenon&quot;) och faktum &auml;r att m&aring;nastronomerna h&auml;r identifierat utsl&auml;pp bl a av radongas. Vilket g&ouml;r det obegripligt varf&ouml;r NASA m fl funderat p&aring; att bygga m&aring;nbaser just h&auml;r. Radon i hus &auml;r ingen hit, inte ens p&aring; m&aring;nen.<\/p>\n<p><strong>\u261b Det s&auml;gs h&auml;r och var<\/strong> att kratern faktiskt g&aring;r att se f&ouml;r blotta &ouml;gat. Jag har aldrig kunnat bekr&auml;fta det men vi kan v&auml;l tillsammans kolla n&auml;r m&aring;nen &auml;r v&auml;nlig nog att visa sig full och fet.<\/p>\n<p><strong>\u261b Det m&ouml;rkare str&aring;lsystemet<\/strong> fr&aring;n kratern, som Peters bild s&aring; fint visar, uppt&auml;cktes p&aring; mitten av 1800-talet av<strong> Lord Rosse<\/strong>.<\/p>\n<p><strong>\u261b F&ouml;r snart tio &aring;r sedan<\/strong> dokumenterade HST aka Hubble Space Telescope kratern s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hs-2005-29-c-web.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52018\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hs-2005-29-c-web.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/NASA\/HST\" width=\"303\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hs-2005-29-c-web.jpg 303w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hs-2005-29-c-web-227x300.jpg 227w\" sizes=\"(max-width: 303px) 100vw, 303px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b Aristarchus &auml;r 42 km tv&auml;rs&ouml;ver<\/strong>, har ett djup p&aring; 3,2 km och har en &aring;lder p&aring; 100-900 miljoner &aring;r.&nbsp;<\/p>\n<h2>Folk i farten<\/h2>\n<p>P&aring; W-bloggsmedarbetaren <strong>Bertil Falks<\/strong> sommarparty i l&ouml;rdags hemma i V&auml;stra Alstad m&ouml;tte ett 100-tal g&auml;ster upp. P&aring; menyn stod indisk mat och Bertils kritikerber&ouml;mda vikingadeckare <em>Gardar G&aring;tl&ouml;saren<\/em> (utgiven p&aring; F&ouml;rlaget Orda). Inte mycket &quot;astronomi&quot; i deckaren men en astrolog sp&ouml;kar!<\/p>\n<p><strong>Gun Fremer<\/strong> st&aring;r f&ouml;r denna stilstudie av Bertil i signeringsfarten:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/bild-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-51997\" height=\"335\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/bild-1-1024x764.jpg\" title=\"Foto: Gun Fremer\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/bild-1-1024x764.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/bild-1-300x224.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Var med och namna en exoplanet<\/h2>\n<p>IAU (International Astronomical Union), allts&aring; de professionella astronomernas egen inernational,har kommit med ett popul&auml;rt utspel: Allm&auml;nheten v&auml;rlden &ouml;ver bjuds in att komma med namnf&ouml;rslag p&aring; en utvald grupp exoplaneter. Astronomiklubbar och andra i lekmannasf&auml;ren v&auml;rlden &ouml;ver, kommer snart att f&aring; ett IAU-sponsrat forum tillsammans med Zoounivcerse &#8211; NameExoWorlds. H&auml;r f&ouml;resl&aring;s namn och h&auml;r best&auml;mmer majoriteten, och de vinnande namnen kommer sen att kunna anv&auml;ndas vid sidan av den strikta vetenskapliga klassificeringen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA11375.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52000\" height=\"239\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA11375-1024x546.jpg\" title=\"Ge himlakroppen ett namn! Bildk\u00e4lla: NASA\/JPL-Caltech\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA11375-1024x546.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA11375-300x160.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>G&aring;ngen n&auml;rmast enligt en IAU-relis blir denna:<\/p>\n<p><strong>* En lista <\/strong>p&aring; 305 bekr&auml;ftade exoplaneter, som uppt&auml;ckts innan 31 december 2008, v&auml;ntar p&aring; sina dop. H&auml;r finns iunfo och listan: <a href=\"http:\/\/www.nameexoworlds.org\/\">www.NameExoWorlds.org<\/a>.<\/p>\n<p>Exoplaneterna tillh&ouml;r 260 exosystem med 1-5 planeter ut&ouml;ver v&auml;rdstj&auml;rnan.<\/p>\n<p><strong>* I september<\/strong> i &aring;r &ouml;ppnas m&ouml;jligheten att komma med namnf&ouml;rslag.<\/p>\n<p><strong>* I oktober <\/strong>inbj&ouml;ds v&auml;rldens amat&ouml;rer att v&auml;lja ut&nbsp; 20-30 exos.<\/p>\n<p><strong>* I decembe<\/strong>r &auml;r det dags att b&ouml;rja argumentera f&ouml;r sina f&ouml;rslag. En astronomf&ouml;rening = Ett namnf&ouml;rslag p&aring; en himlakropp.<\/p>\n<p><strong>* I mars 2015<\/strong> f&aring;r allm&auml;nheten b&ouml;rja r&ouml;sta &#8211; IAU och Zoouniverse s&auml;ger sig kunna hantera en miljon eller fler r&ouml;ster fr&aring;n hela klotet.<\/p>\n<p><strong>* I juli 2015<\/strong> b&ouml;rjar proffsen sin egen granskning av f&ouml;rslagen, och under IAU:s kongress i Honolulu i augusti n&auml;sta &aring;r bekantg&ouml;rs namnen.<\/p>\n<h2>Dagens budskap<\/h2>\n<p><strong>Mark Twain <\/strong>var lidelsefullt intresserad av all naturvetenskap, inte minst astronomi, och &auml;ven om han inte sagt exakt detta s&aring; skulle han ha kunnat s&auml;ga det&#8230;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cfe0636a90832011fee159e658945cde.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52031\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cfe0636a90832011fee159e658945cde-300x300.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cfe0636a90832011fee159e658945cde-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cfe0636a90832011fee159e658945cde-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/cfe0636a90832011fee159e658945cde.jpg 736w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rosettas komet &auml;r &#8211; dubbel! P&aring; v&auml;gen mot sin komet har den europeiska kometlandarsonden Rosetta uppt&auml;ckt n&aring;got mycket sp&auml;nnande: Att m&aring;let f&ouml;r f&auml;rden, kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, &auml;r dubbel eller en bin&auml;r himlakropp d&auml;r de b&auml;gge delarna i k&auml;rnan &auml;r i kontakt med varandra. Tack till Christian Vestergaard, som hittat nyheten. N&auml;r bilderna tv&auml;ttats f&aring;r de detta&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/15\/nr-73-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 73 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51991"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51991"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51991\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52058,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51991\/revisions\/52058"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51991"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51991"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51991"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}