{"id":52059,"date":"2014-07-19T08:56:20","date_gmt":"2014-07-19T07:56:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52059"},"modified":"2014-07-20T15:15:53","modified_gmt":"2014-07-20T14:15:53","slug":"nr-74-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/19\/nr-74-2014\/","title":{"rendered":"Nr 74 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Kometdubbeln igen &#8211; unik, icke-unik?<\/h2>\n<p>N&auml;, vi sl&auml;pper inte greppet om ESA-sonden Rosetta och dess f&auml;rd in mot kometen <u>67P\/Churyumov-Gerasimenko<\/u> och en t&auml;nkt landning senare i &aring;r.<\/p>\n<p>Den fantastiska Rosetta-uppt&auml;ckten h&auml;rom dan av kometens dubbla natur gav <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/spaceinimages\/Images\/2014\/07\/Rotating_view_of_comet_on_14_July_2014\">f&ouml;r bara fem dagar sen upphov till denna animation:<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Ros_67PCG_14July_mov.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52066\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Ros_67PCG_14July_mov.gif\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/Rosetta\/MPS for OSIRIS Team MPS\/UPD\/LAM\/IAA\/SSO\/INTA\/UPM\/DASP\/IDA\" width=\"480\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Ros_67PCG_14July_mov.gif 480w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Ros_67PCG_14July_mov-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Ros_67PCG_14July_mov-300x300.gif 300w\" sizes=\"(max-width: 480px) 100vw, 480px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2605 Nu trodde ju jag naturligtvis <\/strong>att &quot;dubbla kometk&auml;rnor&quot; &auml;r en s&auml;llsynthet, men p&aring; n&auml;tet ber&auml;ttas om fler liknande fenomen. T ex kometen 1&sect;03 P\/Hartley 2<a href=\"http:\/\/ttp:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/103P\/Hartley\"> <\/a>som under under passagen 2011 f&ouml;rbi NASA EPOXI tedde sig s&aring; h&auml;r jordn&ouml;tsaktig:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/300px-495296main_epoxi-1-full_full.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52073\" height=\"209\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/300px-495296main_epoxi-1-full_full.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/103P\/Hartley\" width=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2605 Det tros ocks&aring; att kometen&nbsp; 8P\/Tuttle <\/strong>har denna dubbla natur.<\/p>\n<p><strong>\u2605 6 augusti ber&auml;knas Rosetta<\/strong> ha kommit fram f&ouml;r sin kometrendezvous och i november ber&auml;knas landaren Philae s&auml;tts ner p&aring; himlakroppen.<\/p>\n<h2>Unga forskare<\/h2>\n<p>Vill vi f&ouml;lja vad unga astronomer i Norden h&aring;ller p&aring; med, rekommenderas facebook-sajten <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/NordicNetECRAstro\">Nordic Network for Early Career Researchers in Astophysics.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p>I h&ouml;st &auml;ger en workshop rum i K&oslash;benhavn.<\/p>\n<h2>Hasselblad jubilerar<\/h2>\n<p>Det &auml;r i dagarna &quot;45-&aring;rsjubileum&quot; f&ouml;r m&auml;nniskans f&ouml;rsta bes&ouml;k i den yttre rymden (21.7 1969), <strong>Neil Armstrongs<\/strong> och <strong>Buzz Aldrins <\/strong>m&aring;nlandning 1969. I samband med detta erinrar <strong>Christian Vestergaard<\/strong> om Hasselblad-kamerans roll i &Auml;ventyret:<\/p>\n<p class=\"ingress sv-first-child\"><strong>\u27a8 Victor Hasselblad AB i G&ouml;teborg <\/strong>med hj&auml;lp av KTH stod f&ouml;r f&ouml;retagets stora globala genombrott. M&aring;nbilderna hade ocks&aring; ett stort propagandav&auml;rde f&ouml;r NASA.<\/p>\n<p class=\"ingress sv-first-child\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DIG18989_hb22.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52110\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DIG18989_hb22-300x168.jpg\" title=\"The camera!\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DIG18989_hb22-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DIG18989_hb22.jpg 650w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"ingress sv-first-child\">\u27a8<strong>Fr&aring;n Tekniska museet i G&ouml;teborg<\/strong> saxas f&ouml;ljande (artikelf&ouml;rfattare <strong>Alexandra Selivanova<\/strong>):<\/p>\n<div class=\"sv-text-portlet sv-use-margins\" id=\"svid12_2206a3ef1296859303f800070\">\n<div class=\"sv-text-portlet-content\">\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8Vid tiden f&ouml;r de f&ouml;rsta rymdf&auml;rderna<\/strong> visade amerikanska rymdstyrelsen, NASA, inget st&ouml;rre intresse f&ouml;r foto och bilder. Rymdkapslarna hade inte heller n&aring;gra f&ouml;nster. 1962 skickade NASA en kamera till rymden f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen. Valet av kamera var helt slumpm&auml;ssigt och det blev Hasselblad 500c. D&aring; var Victor Hasselblad AB en av de minsta kameratillverkarna i v&auml;rlden.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8Bilderna som togs av Hasselbladkameran<\/strong> blev fantastiska. Amerikanerna ins&aring;g snabbt bildernas stora propagandav&auml;rde. Rymdprogrammet v&auml;ckte n&auml;mligen en hel del kritik och det var viktigt f&ouml;r NASA att kunna visa upp sina bedrifter p&aring; b&auml;sta s&auml;tt.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 Samarbetet mellan NASA och Victor Hasselblad AB<\/strong> fortsatte. Under en rymdpromenad 1966 r&aring;kade astronauten<strong> Michael Collins <\/strong>tappa sin kamera, en Hasselblad SWC (super-wide camera). Hans ord &ldquo;Damn! I&rsquo;ve dropped it. I&rsquo;ve dropped my Hasselblad!&rdquo; spreds av v&auml;rldens massmedier. Victor Hasselblad AB fick stor uppm&auml;rksamhet. F&ouml;retaget utlyste d&aring; en hittel&ouml;n p&aring; 10 000 dollar och svenska tidningar skrev att kameran var Sveriges f&ouml;rsta satellit.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a9 &Auml;ven KTH kom s&aring; sm&aring;ningom <\/strong>att delta i samarbetet mellan NASA och Hasselblad. I b&ouml;rjan av 60-talet var fotografisk uppm&auml;tning och kartering, fotogrammetri, ett mycket popul&auml;rt forskningsomr&aring;de.<strong> Bertil Hallert,<\/strong> professor vid KTH, var v&auml;rldsledande inom omr&aring;det och hade m&aring;nga kontakter i USA, b&aring;de bland forskare och amerikanska myndigheter. Han blev Hasselblads referensperson och r&aring;dgivare.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/a1dd2c58de5047d3b424f15622104535.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52068\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/a1dd2c58de5047d3b424f15622104535-1024x576.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/a1dd2c58de5047d3b424f15622104535-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/a1dd2c58de5047d3b424f15622104535-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/a1dd2c58de5047d3b424f15622104535.jpg 2000w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/>0<\/a><\/strong><\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8Hasselblad fick ensamr&auml;tt p&aring; att utveckla kameror<\/strong> f&ouml;r Apolloprojektet. Kontraktet var v&auml;rt 1,7 miljoner dollar, men &auml;ven reklampotentialen var enorm. En speciell enhet inr&auml;ttades p&aring; Hasselblads fabrik f&ouml;r att utveckla och konstruera en m&aring;nkamera enligt NASA:s &ouml;nskem&aring;l. Det handlade inte l&auml;ngre om sm&aring; modifieringar, vilket var fallet med tidigare rymdkameror. Det g&auml;llde att skr&auml;ddarsy en kamera som var anpassad f&ouml;r f&ouml;rh&aring;llanden p&aring; m&aring;nens yta.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 Den f&ouml;rsta modellen hette <\/strong>Lunar Surface SWC. Den f&ouml;rkastades av NASA, eftersom astronauterna tyckte att kameran var sv&aring;r att hantera. NASA ville dessutom ha en kamera med eldrift.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 M&aring;nkameran kom till slut <\/strong>att bli Hasselblad 500 EDC (electric data camera). Objektivet var nykonstruerat och f&ouml;rsett med polarisationsfilter (som kan justeras f&ouml;r att bara sl&auml;ppa igenom ljusv&aring;gor med en viss v&aring;gl&auml;ngd). Plastdetaljerna som fanns i vanliga kameror byttes ut mot aluminium. Alla knappar anpassades f&ouml;r att kunna hanteras med astronauternas klumpiga rymdhandskar. Bertil Hallerts id&eacute; var att f&ouml;rse kameran med en reseauplatta av glas. Den satt i kamerahusets bild&ouml;ppning. Reseauplattan hade m&auml;tkors som gjorde att avst&aring;nd och h&ouml;jdskillnader kunde ber&auml;knas med hj&auml;lp av fotografierna. I USA m&aring;lades &auml;ven kamerorna med silverf&auml;rg av NASA f&ouml;r att reflektera bort solljuset och skydda kameran fr&aring;n v&auml;rmen.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 M&aring;ndagen&nbsp; 21 juli 1969 n&aring;dde Apollo 11 m&aring;nen.<\/strong> Astronauterna hade lite mer &auml;n tv&aring; timmar p&aring; sig f&ouml;r att bland annat ta bilder. Neil Armstrong tog de flesta av de 450 bilderna som sedan fascinerade hela v&auml;rlden. M&aring;nkameran blev dock kvar p&aring; m&aring;nen. F&ouml;r att minska rymdfarkostens vikt l&auml;mnade astronauterna kvar all teknisk utrustning som inte var livsviktig. Endast filmrullarna fick f&ouml;lja med tillbaka till jorden. Idag l&auml;r det ligga tolv Hasselbladkameror p&aring; m&aring;nens yta. Alla har f&aring;tt dokumentera m&aring;nf&auml;rderna som skedde mellan 1969 och 1972.<\/p>\n<p class=\"normal\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hasselblad.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52077\" height=\"237\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hasselblad-300x237.jpg\" title=\"M\u00e5nbes\u00f6kare 1969. Bildk\u00e4lla: NASA\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hasselblad-300x237.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/hasselblad.jpg 632w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 En historia som &auml;r mindre k&auml;nd <\/strong>&auml;r att en av de ursprungliga m&aring;nkamerorna blev kvar p&aring; jorden. Ett exemplar hade n&auml;mligen skickats till KTH f&ouml;r att kontrolleras och kalibreras. Efter Bertil Hallerts d&ouml;d 1971 blev kameran kvar p&aring; KTH och anv&auml;ndes i b&aring;de forskning och undervisning. <br \/>\n\t\t\tNy digital teknik gjorde att fotogrammetri inte l&auml;ngre hade samma status p&aring; KTH. &Aring;r 2006 l&aring;g m&aring;nkameran till f&ouml;rs&auml;ljning p&aring; den kommersiella marknaden. B&aring;de Victor Hasselblad AB och Hasselblad Center i G&ouml;teborg erbj&ouml;ds att k&ouml;pa kameran, men avb&ouml;jde. Samtidigt firades Victor Hasselblads hundra&aring;rsjubileum. Forskaren <strong>Anders Houltz<\/strong> skrev en artikel om kameran till Tekniska museets &aring;rsbok<em> Daedalus <\/em>2007 och i samband med detta h&auml;mtades kameran tillbaka till KTH. Kameran l&aring;nades in av Tekniska museet och visades i utst&auml;llningen &quot;Ett rymd&auml;ventyr&quot; 2010.<\/p>\n<p class=\"normal\"><strong>\u27a8 I Tekniska museets bibliotek <\/strong>hittar du literatur om m&aring;nkameran och Hasselblad:<\/p>\n<p><strong>\u27a8 Evald Karlsten. <\/strong><em>Hasselblad: en bok till&auml;gnad Victor Hasselblad.<\/em> Stockholm 1981.<\/p>\n<p><em><strong>\u27a8 Anders Houltz.<\/strong> M&aring;nkameran. <\/em>Daedalus Stockholm 2007, s. 67-83.<\/p>\n<h2>Lundmark och solens vintergatsr&ouml;relse<\/h2>\n<p>Brasislianska astronomer har utrett <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1312.0472\">Knut Lundmarks betydelse i historiken om galaxernas avst&aring;nd.<\/a> Centralt i diskussionen &auml;r reduktionen f&ouml;r solens vintergatsr&ouml;relse, som m&aring;ste r&auml;knas bort i best&auml;mmandet av galaxernas r&ouml;df&ouml;rskjutning\/avst&aring;nd-f&ouml;rh&aring;llande, H&auml;r var Lundmark pionj&auml;ren F&Ouml;RE <strong>Edwin P Hubble!<\/strong><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<h2>Maribo-meteoriten fem &aring;r senare<\/h2>\n<p>Chefen f&ouml;r meteoritsamlingarna p&aring; Statens Naturhistoriske Museum <strong>Henning&nbsp; Haack&nbsp;<\/strong> i K&ouml;penhamn har skrivit en v&auml;ldigt trevligt liten faktabok p&aring; temat <em>Meteoritter<\/em> (Gyldendal). Han uppeh&aring;ller sig mycket om meteoriten som damp ner vid danska Maribo 2009 och dess f&ouml;rhistoria &#8211;&nbsp; med sk&aring;nska hjulsp&aring;r,&nbsp; sidosp&aring;r till professorn <strong>Birger Schmitz<\/strong> i Lund, meteoritkratrarna f&ouml;rbundna med Mien och Siljansringen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"140\" height=\"140\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-52118\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images.jpeg\" style=\"width: 63px; height: 63px;\" title=\"25 gr fr\u00e5n solsystemets b\u00f6rjan! Bildk\u00e4lla: SNM\" \/><\/a>Maribofyndet st&aring;r i fokus. Samma kv&auml;ll som det nya Koncerthuset i K&ouml;penhamn, som arkitekten s&aring;g till har med rymden och meteorer att g&ouml;ra, invigdes 2009, small det p&aring;passligt &ouml;ver v&aring;rt grannland och med&nbsp; hj&auml;lp av hundratals rapporter inklusive videoupptagningar fr&aring;n Sk&aring;ne och radarobservationer fr&aring;n R&uuml;gen kunde s&aring; sm&aring;ningom den tyske meteoritj&auml;garen <strong>Thomas Grau<\/strong> hitta nedslagsplatsen mitt p&aring; Lolland och s&auml;kra 25 gram (!) &auml;kta meteoritstenar fr&aring;n solsystemets f&ouml;delse f&ouml;r 4 567,2 miljoner &aring;r sen.<\/p>\n<p>Den extremt spr&ouml;da Maribo-meteoriten, en tidskapsel fr&aring;n v&aring;rt solsystems f&ouml;rsta b&ouml;rjan,&nbsp; visar sig inneh&aring;lla minst 25 000 organiska &auml;mnen inklusive aminosyror.<\/p>\n<p>Geologerna l&aring;nade ut en liten liten del av meteoriten till Koncerthuset, Vid en flytt i huset f&ouml;rsvann meteoriten. Otrolig slarvigt!&nbsp; Hade geologerna slarvat bort ett originalmanus av<strong> W A Mozart<\/strong> hade det tagit hus i helvete!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/meteoritter_tidskapsler_fra_solsystemets_oprindel-henning_haack-22269918-4061732848-frntl.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"775\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52099\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/meteoritter_tidskapsler_fra_solsystemets_oprindel-henning_haack-22269918-4061732848-frntl.jpg\" style=\"width: 345px; height: 534px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/meteoritter_tidskapsler_fra_solsystemets_oprindel-henning_haack-22269918-4061732848-frntl.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/meteoritter_tidskapsler_fra_solsystemets_oprindel-henning_haack-22269918-4061732848-frntl-193x300.jpg 193w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<h2><strong>M&aring;nens h&aring;l<br \/>\n\t<\/strong><\/h2>\n<p>En Youtube-snutt om NASA:s &quot;utgr&auml;vning&quot; av <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=iQLWIuaNg68&amp;list=UUAY-SMFNfynqz1bdoaV8BeQ\">m&aring;nens h&aring;lor&nbsp; f&ouml;rbundna med lavatuber<\/a> har hittats av W-bloggens<strong> Lars Olefeldt.<\/strong><\/p>\n<h2><strong>S Hawking vs G Galilei<br \/>\n\t<\/strong><\/h2>\n<p>Dagens &quot;Bibelord&quot; h&auml;mtar vi hos <strong>Stephen Hawking<\/strong>:<\/p>\n<p><u>&quot;I was born on January 8, 1942, exactly three hundred years after the death of Galileo. I estimate, however, that about two hundred thousand other babies were also born that day. I don&#39;t know whether any of them was later interested in astronomy.&quot;<br \/>\n\t<\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/220px-Stephen_Hawking_Simpsons.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52104\" height=\"265\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/220px-Stephen_Hawking_Simpsons.png\" title=\"Hawking i tv-serien Simpson. Bildk\u00e4lla: Wikipedia\" width=\"220\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kometdubbeln igen &#8211; unik, icke-unik? N&auml;, vi sl&auml;pper inte greppet om ESA-sonden Rosetta och dess f&auml;rd in mot kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko och en t&auml;nkt landning senare i &aring;r. Den fantastiska Rosetta-uppt&auml;ckten h&auml;rom dan av kometens dubbla natur gav f&ouml;r bara fem dagar sen upphov till denna animation: \u2605 Nu trodde ju jag naturligtvis att &quot;dubbla kometk&auml;rnor&quot;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/19\/nr-74-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 74 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52059"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52059"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52059\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52125,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52059\/revisions\/52125"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52059"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52059"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52059"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}