{"id":52085,"date":"2014-07-23T11:08:57","date_gmt":"2014-07-23T10:08:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52085"},"modified":"2014-07-24T11:48:43","modified_gmt":"2014-07-24T10:48:43","slug":"nr-75-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/23\/nr-75-2014\/","title":{"rendered":"Nr 75 2014"},"content":{"rendered":"<h2>Kurande&nbsp; stj&auml;rnor<\/h2>\n<p>En ny bild fr&aring;n ESO&rsquo;s La Silla-observatorium i Chile,<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1422\"> som offentliggjordes i dag<\/a> (= 23.7),&nbsp; visar hur unga stj&auml;rnor kurar ihop sig mot en bakgrund av moln med gl&ouml;dande gas och r&auml;nder av stoft:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1422a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52169\" height=\"437\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1422a-1024x995.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\/D Beccari\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1422a-1024x995.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1422a-300x291.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/eso1422a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Stj&auml;rnhopen, k&auml;nd som NGC 3293,<\/strong> var f&ouml;r tio miljoner &aring;r sedan bara ett moln av gas och stoft, men allt eftersom stj&auml;rnor b&ouml;rjade bildas s&aring; formades den ljusa grupp av stj&auml;rnor som vi ser h&auml;r. Stj&auml;rnhopar som denna &auml;r himmelska laboratorier som g&ouml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r astronomer att l&auml;ra sig mer om hur stj&auml;rnor utvecklas.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/couv_lacaille-8a4f2-8f355-10459.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-52174\" height=\"120\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/couv_lacaille-8a4f2-8f355-10459.jpg\" title=\"\" width=\"85\" \/><\/a><strong><span>\u2714 Den h&auml;r vackra stj&auml;rnhopen<\/span><\/strong><span><strong> &aring;terfinns<\/strong> i stj&auml;rnbilden K&ouml;len (p&aring; latin Carina), 8000 ljus&aring;r fr&aring;n jorden. Hopen uppt&auml;cktes f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen &aring;r 1751 av den franske astronomen <strong>Nicolas-Louis de Lacaille <\/strong>under hans vistelse i Sydafrika och han fann hopen med hj&auml;lp av ett litet teleskop med en &ouml;ppning p&aring; bara 12 millimeter. Det &auml;r en av de ljusaste stj&auml;rnhoparna i s&ouml;dra himlavalvet och kan enkelt ses med blotta &ouml;gon under en m&ouml;rk klar natt.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Stj&auml;rnhopar som NGC 3293 <\/strong>inneh&aring;ller stj&auml;rnor som alla bildades samtidigt, p&aring; samma avst&aring;nd till jorden och fr&aring;n samma moln av gas och stoft, vilket ger dem samma kemiska upps&auml;ttning. D&auml;rf&ouml;r &auml;r stj&auml;rnhopar som dessa utm&auml;rkta objekt f&ouml;r att testa teorier om stj&auml;rnors utveckling.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 De flesta av stj&auml;rnorna <\/strong>som man kan se &auml;r v&auml;ldigt unga; stj&auml;rnhopen sj&auml;lv &auml;r mindre &auml;n 10 miljoner &aring;r gammal. I astronomiska m&aring;tt &auml;r de bara unga sp&auml;dbarn om man j&auml;mf&ouml;r med solen, som &auml;r 4,6 miljarder &aring;r gammal och fortfarande bara medel&aring;lders. Ett &ouml;verfl&ouml;d av dessa ljusstarka, bl&aring;a och unga stj&auml;rnor &auml;r vanliga i &ouml;ppna stj&auml;rnhopar som NGC 3293 och, till exempel, i den mer v&auml;lk&auml;nda&nbsp;<\/span><span><a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Jewel_Box_%28star_cluster%29\">Kappa Crucis-hopen<\/a>,<\/span><span> annars mer k&auml;nd som Juvell&aring;dan eller NGC 4755.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Dessa &ouml;ppna stj&auml;rnhopar bildades<\/strong> ur varsitt gigantiskt moln av molekyl&auml;r gas och deras stj&auml;rnor binds tillsammans av deras gemensamma gravitationskraften. <\/span><span>Men de h&auml;r krafterna &auml;r inte tillr&auml;ckligt starka f&ouml;r att hopen ska &ouml;verleva i l&auml;ngden<\/span><span>. Allt eftersom stj&auml;rnhopens <\/span><span>egna reserver av<\/span><span> gas och stoft f&ouml;rskingras <\/span><span>uts&auml;tts<\/span><span> stj&auml;rnorna f&ouml;r n&auml;rkontakt med andra stj&auml;rnhopar och med moln av gas. I motsats till deras st&ouml;rre kusiner, klothoparna, <\/span><span>som kan &ouml;verleva i flera miljarder &aring;r och h&aring;ller kvar l&aring;ngt fler stj&auml;rnor, lever &ouml;ppna stj&auml;rnhopar bara i n&aring;gra hundra miljoner &aring;r<\/span><span>.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images1.jpeg\"><img decoding=\"async\" width=\"106\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-52177\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images1.jpeg\" style=\"width: 88px; height: 124px;\" title=\"\" \/><\/a><span><strong>\u2714 Ta den ljusstarka, orangea stj&auml;rnan<\/strong> i nedre h&ouml;gra h&ouml;rnet av stj&auml;rnhopen som ett exempel. Denna stora stj&auml;rna, en r&ouml;d j&auml;tte, bildades som en av de st&ouml;rsta och ljusstarkaste av sin kull, men ljusstarka stj&auml;rnor brinner ut snabbt. Allt eftersom stj&auml;rnan f&ouml;rbrukar sitt br&auml;nsle i k&auml;rnan s&aring; f&ouml;r&auml;ndras dess interna dynamik. Den b&ouml;rjar sv&auml;lla och svalna, och <\/span><span>omvandlas till <\/span><span>den r&ouml;da j&auml;tte som vi nu observerar. R&ouml;da j&auml;ttar <\/span><span>n&auml;rmar sig <\/span><span>slutet av sin livscykel &ndash; medan <\/span><span>sm&aring;syskonen till denna r&ouml;da j&auml;tte &auml;nnu inte har n&aring;tt fram till den s&aring; kallade huvudserien &ndash; den l&aring;nga stabila fasen &nbsp;av en stj&auml;rnas liv som solen just nu befinner sig i.<\/span><span> Vi ser dessa stj&auml;rnor i sina b&auml;sta &aring;r som varma, ljusstarka och vita mot den r&ouml;da och dammiga bakgrunden.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Bilden togs av <\/strong>kameran <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/sci\/facilities\/lasilla\/instruments\/wfi.html\"><span>&nbsp;<\/span><span>Wide Field Imager<\/span><\/a><span> (WFI) p&aring;<\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/mpg22\/\"><span> <\/span><span>MPG\/ESO:s 2,2-metersteleskop<\/span><\/a><span> vid ESO&rsquo;s<\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/\"><span> <\/span><span>La Silla-observatorium<\/span><\/a><span> i norra Chile.<\/span><\/p>\n<h2>Rosettas rendezvous &auml;ger rum 6 augusti<\/h2>\n<p>6 augusti sker ESA\/Rosetta-missionens beramade rendezvous med sin komet, och <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/Rosetta\/Call_for_Media_Rosetta_s_comet_rendezvous\">ESA h&aring;ller denna dag en stor presskonferens i tyska Darmstadt<\/a> d&auml;r alla facts kommer att f&ouml;religga. Vad betyder t ex kometens dubbelnatur f&ouml;r en lyckad kometlandning i november?<\/p>\n<p>F&ouml;rsta delen av projektet &auml;r att parkera Rosetta i en bana runt dubbelkometen som forts&auml;tter snurra in runt solen, vilket kan vara nog s&aring; komplicerat.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images-1.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52180\" height=\"54\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/images-1.jpeg\" title=\"\" width=\"95\" \/><\/a><\/p>\n<p>Rosetta skickades upp fr&aring;n Franska Guyana 2004 och f&ouml;rsattes i s&ouml;mn h&auml;rom &aring;ret. I vintras v&auml;cktes sonden &aring;ter upp och den har senaste tiden&nbsp; levererat&nbsp; sensationella kometbilder ju n&auml;rmare sonden kommer sitt m&aring;l (just nu runt 5 000 km).<\/p>\n<h2>Tycho Brahe-tavlans g&aring;ta l&ouml;st<\/h2>\n<p>Nu vet vi exakt bakgrunden till 1800-talstavlan f&ouml;rest&auml;llande <strong>Tycho Brahe <\/strong>och hans v&auml;lkomnande av den skotske kungen <strong>Jakob VI<\/strong> p&aring; Ven (W-bloggen nr 71 2014):<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/3.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"252\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52135\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/3-252x300.jpg\" style=\"width: 298px; height: 355px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/3-252x300.jpg 252w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/3.jpg 420w\" sizes=\"(max-width: 252px) 100vw, 252px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Tavlan, ett praktexempel p&aring; danskt historiem&aring;leri, &auml;r skapad av <strong>Carl Bloch<\/strong> och h&auml;nger i K&ouml;penhamns Universitets s&aring; kallade solentitetssal (&quot;festsal&quot;).<\/p>\n<p>\tSkotten, som senare blev hela Storbritanniens kung, befann sig i Danmark i samband med sitt gifterm&aring;l med <strong>Chritian IV:s<\/strong> syster <strong>Anna<\/strong>. 20 mars 1590 tog han sig till Ven f&ouml;r ett historiskt m&ouml;te med Tycho.<\/p>\n<p>Tavlan tillkom 1878. Historiken bakom, den &auml;r inte helt enkel, skildras i <em>Cassiopeia<\/em>,&nbsp; ASTB:s &aring;rsbok, av <strong>Harald Mortensen <\/strong>1946.<\/p>\n<p>Utsmyckningarna av festsalen, som &auml;ven t&auml;cker naturforskarm&ouml;tet i K&ouml;penhamn 1847,&nbsp; med fokus p&aring; <strong>H C &Ouml;rsted<\/strong>,&nbsp; skildras bl a p&aring; <a href=\"http:\/\/universitetshistorie.ku.dk\/bygninger\/hovedbygningen\/festsalen\/\u200e\">universitetets hemsida.<\/a><\/p>\n<p>Fortfarande &aring;terst&aring;r att reda ut vad som h&auml;nde med den gamla tr&auml;byst av Tycho, som st&auml;lldes fram i samband med&nbsp; <strong>Oscar II:s<\/strong> bes&ouml;k p&aring; Ven 1901. Den hade l&auml;nge st&aring;tt i S:t Ibbs kyrka och en insamling ig&aring;ngsattes f&ouml;r att g&ouml;ra en bronsbyst baserad p&aring; skissen i tr&auml;. Vad h&auml;nde?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/04-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"123\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52139\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/04-1-123x300.jpg\" style=\"width: 199px; height: 478px;\" title=\"Vad h\u00e4nde? \" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/04-1-123x300.jpg 123w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/04-1.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 123px) 100vw, 123px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>M 31 i nytt ljus<\/h2>\n<p>V&aring;r granngalax i Andromeda, f&ouml;rh&aring;llandet mellan dess stj&auml;rnor och gas- och stoftmoln <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/abs\/2014\/07\/aa23534-14\/aa23534-14.html\">har detaljstuderats p&aring; nytt<\/a> med hj&auml;lp av sonder och dataarkiv som Herschel, GALEX, SDSS, WISE och Spitzer<span style=\"font-style: italic;\">. <br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/big_photocouv567_2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52164\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/big_photocouv567_2-921x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/big_photocouv567_2-921x1024.jpg 921w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/big_photocouv567_2-270x300.jpg 270w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/big_photocouv567_2.jpg 1000w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Finns det en neutronstj&auml;rna i solens centrum?<\/h2>\n<p>Rubriken &auml;r inte helt fel st&auml;lld om vi backar historien till 1930-talet slut, d&aring; ryssarna <strong>Georg Gamow <\/strong>och <strong>Lev Landau <\/strong>&#8211; inspirerade av <strong>Fritz Zwickys &quot;<\/strong>uppfinning&quot; av neutronstj&auml;rnan &#8211; undrade om inte en s&aring;dan himlakropp inuti solen skulle kunna f&ouml;rklara den (f&ouml;r oss) livgivande solenergin. Id&eacute;n &ouml;vergavs ganska raskt i takt med att teorierna om de termonukle&auml;ra processerna i stj&auml;rnornas inre&nbsp; s&aring;g dagens ljus och fick f&auml;ste i verkligheten.<\/p>\n<p>Men sp&auml;nnande &auml;nd&aring;!<\/p>\n<p>Att det verkligen finns neutronstj&auml;rnor, som parkerat sig i j&auml;ttestj&auml;rnors mittar, anses numera inte vara osannolikt. Objekten kallas <u>TZO aka Thorne-Lytkov-Objects<\/u> efter astrofysikerna<strong> Kip Thorne<\/strong> och <strong>Anna Zytkov.<\/strong><\/p>\n<p>Storyn <a href=\"http:\/\/www.caltech.edu\/content\/kip-thorne-discusses-first-discovery-thorne-ytkow-object\">&aring;terber&auml;ttas bl a h&auml;r<\/a> av den store Caltechprofilen Thorne<\/p>\n<h2>Halon hos Centaurus A<\/h2>\n<p>HST\/Hubble Space Telescope-maskineriet forts&auml;tter leverera. Nu har teleskopet identifierat stora delar av den halo, som omger Cen A. Bilder nedan &#8211; och <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/images\/heic1415\">storyn h&auml;r:<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415a1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52154\" height=\"233\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415a1-1024x531.jpg\" title=\"Om du inte l\u00e4tt ser himlakropparna i halon  beror det p\u00e5 att...\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415a1-1024x531.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415a1-300x155.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415a1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415b.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52155\" height=\"233\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415b-1024x531.jpg\" title=\"... vi beh\u00f6ver lite hj\u00e4lp i identifieringen. Bildk\u00e4lla; ESA\/NASA\/HST\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415b-1024x531.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415b-300x155.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/heic1415b.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>BL&Aring;S UPP bilderna!<\/p>\n<p>Det vi ser &auml;r faktiskt enskilda stj&auml;rnor i Cen A-halon, som str&auml;cker sig &#8211; fr&aring;n oss &#8211; l&aring;ngt ut p&aring; stj&auml;rnhimlen, 4 grader eller 8 fullm&aring;nar.<\/p>\n<p>Bilderna ovan bygger p&aring; kompositer av&nbsp; Digitized Sky Survey 2 (DSS2), the <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/mpg22.html\">MPG\/ESO 2.2-metre telescope<\/a> och HST:;s Advanced Camera for Surveys (ACS).<\/p>\n<div class=\"credit\">\n<p>Acknowledgement: Davide de Martin<\/p>\n<\/div>\n<h2>Kaloririk Jupiterkaka<\/h2>\n<p>En svalkande koncentriskt bakad Jupiterkaka <a href=\"http:\/\/www.pinterest.com\/pin\/545357836097912563\/\">ser ut s&aring; h&auml;r p&aring; n&auml;tet<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/fd4bf1408a3b5c0d835d00625d5fe943.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52146\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/fd4bf1408a3b5c0d835d00625d5fe943-168x300.jpg\" title=\"\" width=\"168\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/fd4bf1408a3b5c0d835d00625d5fe943-168x300.jpg 168w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/fd4bf1408a3b5c0d835d00625d5fe943.jpg 360w\" sizes=\"(max-width: 168px) 100vw, 168px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Christan Vestergaard<\/strong> har hittat <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=LBFU23OPaHs\">en hel Youtube-snutt<\/a> d&auml;r vi kan f&ouml;lja Jupiteraxets v&auml;g till kaka p&aring; drygt sju minuter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kurande&nbsp; stj&auml;rnor En ny bild fr&aring;n ESO&rsquo;s La Silla-observatorium i Chile, som offentliggjordes i dag (= 23.7),&nbsp; visar hur unga stj&auml;rnor kurar ihop sig mot en bakgrund av moln med gl&ouml;dande gas och r&auml;nder av stoft: \u2714 Stj&auml;rnhopen, k&auml;nd som NGC 3293, var f&ouml;r tio miljoner &aring;r sedan bara ett moln av gas och stoft,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/23\/nr-75-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 75 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52085"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52085"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52192,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52085\/revisions\/52192"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52085"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52085"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}