{"id":52193,"date":"2014-07-27T22:12:49","date_gmt":"2014-07-27T21:12:49","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52193"},"modified":"2014-07-28T14:39:43","modified_gmt":"2014-07-28T13:39:43","slug":"nr-76-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/27\/nr-76-2014\/","title":{"rendered":"Nr 76 2014"},"content":{"rendered":"<h2>P&aring; g&aring;ng: Nya bilder kommer p&aring; Rosettas komet<\/h2>\n<p>I morgon m&aring;ndag 28 juli sl&auml;pper ESA de senaste bilderna p&aring; <u>kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko,<\/u> som Rosetta-sonden snart ska parkeras runt. Se tidigare W-bloggar.<\/p>\n<p>Fr&aring;gan &auml;r nu om det &auml;r en gummianka eller vad d&auml;r ute i planetsystemet? Att kometen har en dubbelnatur &auml;r ju helt klarlagt sen n&aring;gra veckor.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Bsz-LHICcAEWCGg1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52234\" height=\"156\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Bsz-LHICcAEWCGg1-300x156.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA (faktiskt!)\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Bsz-LHICcAEWCGg1-300x156.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Bsz-LHICcAEWCGg1.jpg 708w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Stilstudie av astronom i arbete<\/h2>\n<p>Tack till<strong> Christian Vestergaard <\/strong>som p&aring; n&auml;tet har fyndat en fin stilstudie av en astronom i arbete, vid en blinkkomparator, den spanske (katalanen) <strong>Jos&eacute;&nbsp; Comas i Sola<\/strong>, som uppt&auml;ckte b&aring;de kometer och asteroider i b&ouml;rjan av f&ouml;rra seklet.<\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Jos\u00e9-Comas-Sola2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52217\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Jos\u00e9-Comas-Sola2-286x300.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Internet\" width=\"286\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Jos\u00e9-Comas-Sola2-286x300.jpg 286w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Jos\u00e9-Comas-Sola2.jpg 900w\" sizes=\"(max-width: 286px) 100vw, 286px\" \/><\/a><\/h2>\n<p>Redan som purung, 10-&aring;ring, var katalanen i g&aring;ng och han fick sin f&ouml;rsta astronomiartikel publicerad vid 15-&aring;rs&aring;lder. D&auml;r sl&aring;r han mig sj&auml;lv med ett &aring;r&#8230;..<\/p>\n<h2>Betelgeuse minskar<\/h2>\n<p>Att Betelgeuse minskar i omf&aring;ng har varit k&auml;nt n&aring;ra &aring;r, men nu har teoretikerna b&ouml;rjat greppa j&auml;ttestj&auml;rnans &ouml;de p&aring; allvar. Detta har uppenbarligen ocks&aring; smugit sig in p&aring; ett och annat Twitter-konto &#8211; tack f&ouml;r tipset fr&aring;n <strong>A-M Wendel.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2606 I <\/strong><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.3143\"><strong>den senaste rapporten<\/strong> d&auml;r diverse parametrar<\/a>&nbsp; som temperatur, lumonisitet, ytkomposition, massf&ouml;rluster etc har studerats, framg&aring;r nu att stj&auml;rnan fr&aring;n b&ouml;rjan haft en massa p&aring; 20 solmassor och att dess livstid kan ber&auml;knas till 8,0-8,5 miljarder &aring;r (kortare &auml;n solens).<\/p>\n<p><strong>\u2606 N&auml;r slutet nalkas<\/strong> &auml;r det en supernova vi f&aring;r se.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Betelgeuse_Orion_HST.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52224\" height=\"173\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Betelgeuse_Orion_HST-300x173.jpg\" title=\"Orion med Betelgeuse aka Alfa Orionis. Bildk\u00e4llor:Fletcher (t.v.) och ESA\/NASA\/HST (t.h.)\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Betelgeuse_Orion_HST-300x173.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/Betelgeuse_Orion_HST.jpg 570w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2606 Noteras b&ouml;r ocks&aring;,<\/strong> att den UV-m&auml;ttade emissionen runt stj&auml;rnan rent vinkelm&auml;ssigt &auml;r dubbelt s&aring; stor p&aring; himlavalvet som stj&auml;rnans visuella diameter, vilket ju uppm&auml;tts med diverse interferometertekniker.<\/p>\n<p><strong>\u2606 Betelgeuse &auml;r en extremt<\/strong> sp&auml;nnande stj&auml;rna, det ska bli intressant m&ouml;ta den igen n&auml;r h&ouml;sten kommer. Orion &auml;r min favoritstj&auml;rnbild.<\/p>\n<h2>Hans-Uno Bengtssons grav<\/h2>\n<p>Den f&auml;rgstarke lundafysikern och kulturpersonen, &ouml;vers&auml;ttaren m m <strong>Hans-Uno Bengtsson<\/strong> ligger begraven p&aring; Fredentorps kyrkog&aring;rd norr om Lund. H&auml;rom dan tog ASTB-ordf&ouml;randen <strong>Peter Linde<\/strong> och W-bloggen en promenad dit ut och la en bukett med vildvuxna blommor p&aring; graven.<\/p>\n<p>Det &auml;r sju &aring;r sedan Hans-Uno gick ur tiden. V&aring;ra olika n&auml;tverk gick in i varandra. F&ouml;r W-bloggens del handlade det om Gammeldanskens V&auml;nner, d&auml;r HUB var en passionerad ledamot av &quot;lundalogen&quot;, f&ouml;r ordf Peter handlar det om prestigeuppdraget att han eftertr&auml;tt HUB p&aring; dennes stol i Sk&aring;nska Akademien.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DSC_0611.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52206\" height=\"337\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DSC_0611-1024x768.jpg\" title=\"Foto: Peter Linde\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DSC_0611-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/DSC_0611-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Tycho-sk&aring;dis ur tiden<\/h2>\n<p>Venbosatte sk&aring;despelaren (Hamilton, Wallander m fl)<strong> Christer S&ouml;derlund<\/strong> har g&aring;tt ur tiden. Han var en stor Tycho Brahe-k&auml;nnare och dito fantast och under <strong>kronprinsessan Victorias<\/strong> invigning av det nya Tycho Brahe-museet f&ouml;r ett antal &aring;r sen, s&aring;g Christer ut s&aring; h&auml;r. Tack till<strong> Bengt Rosengren<\/strong> f&ouml;r l&aring;net av bildbevis!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CIMG0267-w1024.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-52213\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CIMG0267-w1024-768x1024.jpg\" title=\"Foto: Bengt Rosengren\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CIMG0267-w1024-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CIMG0267-w1024-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/CIMG0267-w1024.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Laxness sk&auml;rsk&aring;dad<\/h2>\n<p>En unik bild p&aring; Merkurius-kratern Laxness &#8211; namnad efter den isl&auml;ndske Nobelpristagaren i litteratur Halldor Laxness &#8211; har publicerats.<\/p>\n<p>P&aring; <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18626\">NASA-sajten p&aring;pekas att kraterns inre<\/a> n&auml;stan hela tiden ligger i permanent m&ouml;rker, vilket g&ouml;r utforskningen av den komplicerad.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18626.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52227\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18626.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA\/MESSENGER\" width=\"375\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18626.jpg 375w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/07\/PIA18626-300x204.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 375px) 100vw, 375px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kraterns diameter &auml;r 25,9 km.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P&aring; g&aring;ng: Nya bilder kommer p&aring; Rosettas komet I morgon m&aring;ndag 28 juli sl&auml;pper ESA de senaste bilderna p&aring; kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, som Rosetta-sonden snart ska parkeras runt. Se tidigare W-bloggar. Fr&aring;gan &auml;r nu om det &auml;r en gummianka eller vad d&auml;r ute i planetsystemet? Att kometen har en dubbelnatur &auml;r ju helt klarlagt sen n&aring;gra&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/07\/27\/nr-76-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 76 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52193"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52193"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52238,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52193\/revisions\/52238"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}