{"id":52320,"date":"2014-08-02T20:23:24","date_gmt":"2014-08-02T19:23:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52320"},"modified":"2014-08-05T20:53:43","modified_gmt":"2014-08-05T19:53:43","slug":"nr-79-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/02\/nr-79-2014\/","title":{"rendered":"Nr 79 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tRosetta n&auml;rmar sig kometm&aring;let<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r det i g&aring;r (1.8.2014) var 1000 km mellan ESA:s rymdsond Rosetta och kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, s&aring;g komethuvudet ut s&aring; h&auml;r h&auml;rjat och sp&auml;nnande:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BuC33_bIYAEqF4B.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"476\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52331\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BuC33_bIYAEqF4B.jpg\" style=\"width: 449px; height: 359px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/Rosetta\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDen svarta pricken p&aring; kometen &auml;r smuts i det optiska Rosetta-systemet.\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;rom dan dokumenterade &auml;ven Rosettas OSIRIS-system (byggd bl a med hj&auml;lp av Uppsalas astronomer) <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18422\">hur kometens coma ser ut <\/a>&#8211; efter 330 sekunders exponering blev resultatet detta:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18422_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52338\" height=\"442\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18422_modest.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/Rosetta\/OSIRIS\" width=\"423\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18422_modest.jpg 423w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18422_modest-287x300.jpg 287w\" sizes=\"(max-width: 423px) 100vw, 423px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t6 augusti &auml;r Rosetta framme f&ouml;r att l&auml;gga sig i en bana runt kometen ocvh senare, i november, landsatt Philea.\n<\/p>\n<h2>\n\tGammastr&aring;lar fr&aring;n novor<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNASA har offentliggjort de senaste fynden fr&aring;n sin Fermi-sond, som jagar gammah&aring;rda k&auml;llor i kosmos. Det f&aring;r nu anses bevisat att klassiska novor &auml;r n&aring;gra av dessa k&auml;llor!\n<\/p>\n<p>\n\tBl a diskuteras i <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/GLAST\/main\/\">den nya rapporten <\/a>V407 Cygni.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/14-209_0.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"124\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52352\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/14-209_0-300x124.jpg\" style=\"width: 517px; height: 215px;\" title=\"N\u00e5gra av Fermi-sondens fynd. Bildk\u00e4lla: NASA\/Fermi\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/14-209_0-300x124.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/14-209_0.jpg 673w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tProfilen William Lengertz uppm&auml;rksammas<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDen eminente <strong>Tycho Brahe-k&auml;nnaren<\/strong> och dito samlaren <strong>William Lengertz<\/strong> uppm&auml;rksammas i <strong>Bo Gentilis <\/strong>bok om Malm&ouml; stadsbibliotek (<em>Framtiden b&ouml;rjar i det f&ouml;rflutna<\/em>, Kira f&ouml;rlag 2014). D&aring; och d&aring; skrev han ocks&aring; i v&aring;r &aring;rsbok <em>Cassiopeia <\/em>om Tycho och Ven (t ex 1946).\n<\/p>\n<p>\n\tStadsbibliotekets stora samling Sk&aring;ne-litteratur inklusive n&aring;gra originaltryck fr&aring;n Tychos Ven-tryckeri bygger i stor utstr&auml;ckning p&aring; Lengertz insatser.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BoGentili_Omslag_300dpi_FOGRA29-226x300.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52336\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BoGentili_Omslag_300dpi_FOGRA29-226x300.jpg\" title=\"\" width=\"226\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tV&auml;rldsrekord i asteroidsnurrning<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&Auml;nnu en asteroid har uppt&auml;ckts <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1407.8264\">som snurrar fortare &auml;n den borde f&aring; g&ouml;ra enligt teoretikerna<\/a>, en s&aring; kallad &quot;super-fast rotator&quot; med klassificeringen (335433) 2005 UW163.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u25b2 Den tidigare rekordh&aring;llaren <\/strong>snurrade ett varv p&aring; 2,2<sup>h<sub>,<\/sub><\/sup>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u25b2 Det finns n&aring;n sorts <\/strong>teoretisk gr&auml;ns om att f&ouml;r asteroider i ett stycke 150 m och st&ouml;rre sl&aring;r centrifugalkraften ut gravitationskraften och vr&auml;ker ut asteroidspillrorna i rymden. Just detta pekar p&aring; att denna himlakropp inte &auml;r en monolit utan en sv&auml;rm av mindre delar, vilket vi i dag misst&auml;nker &auml;r hemligheten bakom m&aring;nga asteroider.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u25b2 Den nye rekordh&aring;llaren<\/strong> snurrar ett varv p&aring; 1,290<sup>h<\/sup> och har studerats dels med hj&auml;lp av Mount Palomars 48-tums Schmidttelskop, dels av 200-tummaren p&aring; samma bergsknalle i Calfornien.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u25b2 Asteroiden\/sv&auml;rmen<\/strong> tros ha en storlek p&aring; 500-600 m.\n<\/p>\n<h2>\n\tModelejonet Albert<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till<strong> Lars Olefeldt <\/strong>som p&aring; n&auml;tet hittat denna moderiktiga bild p&aring; en illmarig (?) <strong>Albert Einstein<\/strong>, ett f&auml;rglagt gsmmalt svartvitt foto fr&aring;n 1921 d&aring; han precis var Nobelpris-v&auml;rdig:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1111.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-52346\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1111-228x300.jpg\" title=\"\" width=\"228\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1111-228x300.jpg 228w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1111-780x1024.jpg 780w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1111.jpg 934w\" sizes=\"(max-width: 228px) 100vw, 228px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tPersonligen tror jag att Einstein var betydligt mera f&aring;f&auml;ng &auml;n vad vi vill tro. Bara hans hattar genom &aring;ren &auml;r v&auml;rda en utredning!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rosetta n&auml;rmar sig kometm&aring;let N&auml;r det i g&aring;r (1.8.2014) var 1000 km mellan ESA:s rymdsond Rosetta och kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko, s&aring;g komethuvudet ut s&aring; h&auml;r h&auml;rjat och sp&auml;nnande: Den svarta pricken p&aring; kometen &auml;r smuts i det optiska Rosetta-systemet. H&auml;rom dan dokumenterade &auml;ven Rosettas OSIRIS-system (byggd bl a med hj&auml;lp av Uppsalas astronomer) hur kometens coma&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/02\/nr-79-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 79 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52320"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52320"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52320\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52488,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52320\/revisions\/52488"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52320"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52320"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52320"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}