![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/eso1030a-2.jpg\")
<\/a>Stj\u00e4rnan ligger i en stj\u00e4rnhop i Stora Magellanska Molnet, inb\u00e4ddad i den visuellt s\u00e5 vackra Tarantelnebulosan\/30 Doradussystemet p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen,\u00a0 och det \u00e4r ett astronomteam som med hj\u00e4lp av en stark “cocktail” av instrument vid ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT\u00a0 som nu uppt\u00e4ckt de tyngsta stj\u00e4rnor som hittills hittats. En av dem, rekordbabyn, v\u00e4gde vid sin f\u00f6delse\u00a0 mer \u00e4n 300 g\u00e5nger solens massa, vilket \u00e4r mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 mycket som den hittills h\u00f6gsta k\u00e4nda stj\u00e4rnmassan.<\/p>\n
\u221a <\/strong>Hur tunga kan stj\u00e4rnor egentligen bli?<\/span><\/p>\n Taket \u00e4r s\u00e4kert inte n\u00e5tt \u00e4nnu, men i ett pressmess fr\u00e5n ESO s\u00e4ger\u00a0 teamledaren Paul Crowther,<\/a> professor i astrofysik vid Sheffields universitet:<\/p>\n – Med tanke p\u00e5 dessa monsters s\u00e4llsynthet tror jag att det \u00e4r osannolikt att detta nya rekord kommer att sl\u00e5s inom den n\u00e4rmaste framtiden.<\/p>\n En klok reservation. J\u00e4ttebabyns bakgrund: Astronomerna har anv\u00e4nt sig av ESO:s VLT (Very Large Telescope) med diverse specialinstrument plus\u00a0 arkivdata fr\u00e5n NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble f\u00f6r att detaljstudera tv\u00e5 unga stj\u00e4rnhopar, NGC 3603 och RMC 136a. NGC 3603 \u00e4r en kosmisk fabrik d\u00e4r nya stj\u00e4rnor bildas ur utstr\u00e4ckta moln av gas och stoft, bel\u00e4gna 22\u00a0000 ljus\u00e5r fr\u00e5n solen. RMC 136a, \u00e4ven k\u00e4nd som R136, \u00e4r en annan hop av unga, tunga och heta stj\u00e4rnor. Den ligger inuti Tarantelnebulosan i v\u00e5r granngalax 165 000 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n * Forskarteamet hittade flera stj\u00e4rnor d\u00e4r temperaturen p\u00e5 ytan \u00f6verstiger 40\u00a0000 grader, vilket \u00e4r sju g\u00e5nger hetare \u00e4n solen.<\/p>\n * Stj\u00e4rnorna \u00e4r dessutom tiotals g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n solen och lyser flera miljoner g\u00e5nger starkare.<\/p>\n * J\u00e4mf\u00f6relser med teoretiska modeller pekar p\u00e5 att flera av dessa stj\u00e4rnor f\u00f6ddes med massor st\u00f6rre \u00e4n 150 g\u00e5nger solens.<\/p>\n * Stj\u00e4rnan R136a1, som hittades i hopen R136, \u00e4r den tyngsta stj\u00e4rna som n\u00e5gonsin uppt\u00e4ckts, med en nuvarande massa p\u00e5 265 solmassor och en f\u00f6delsevikt p\u00e5 s\u00e5 mycket som 320 g\u00e5nger solens.<\/p>\n Mycket tunga stj\u00e4rnor ger upphov till mycket kraftiga vindar och utfl\u00f6den d\u00e4r stj\u00e4rnans yttre lager helt enkelt bl\u00e5ser bort pga det kraftiga str\u00e5lningstrycket. Paul Crowther f\u00f6rklarar:<\/p>\n – Till skillnad fr\u00e5n m\u00e4nniskor f\u00f6ds de h\u00e4r stj\u00e4rnorna tunga och g\u00e5r ner i vikt medan de \u00e5ldras. Med tanke att den har fyllt drygt en miljon \u00e5r \u00e4r den mest extrema stj\u00e4rnan, R136a1, redan “medel\u00e5lders”.\u00a0 Den har genomg\u00e5tt ett intensivt viktminskningsprogram och under tiden blivit av med en femtedel av sin startmassa, eller mer \u00e4n femtio solmassor.<\/p>\n Om R136a1 skulle ers\u00e4tta solen i v\u00e5rt solsystem skulle dess sken \u00f6vergl\u00e4nsa solens med lika mycket som solen idag \u00f6vergl\u00e4nser fullm\u00e5nen. – Stj\u00e4rnans stora massa skulle g\u00f6ra att jorden snurrade snabbare kring solen och minska jord\u00e5rets l\u00e4ngd till tre veckor. Den skulle ocks\u00e5 dr\u00e4nka jorden med otroligt intensiv ultraviolett str\u00e5lning och om\u00f6jligg\u00f6ra liv p\u00e5 v\u00e5r planet, s\u00e4ger Raphael Hirschi vid Keeleuniversitet, som ocks\u00e5 ing\u00e5r i teamet.<\/p>\n Dessa supertungviktare till stj\u00e4rnor \u00e4r extremt s\u00e4llsynta och bildas endast i de allra t\u00e4taste stj\u00e4rnhopar. F\u00f6r att skilja ut de enskilda stj\u00e4rnorna \u2013 n\u00e5got som man f\u00f6rst nu har lyckats med \u2013 kr\u00e4vs\u00a0 extrem uppl\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga hos VLT:s instrument f\u00f6r infrar\u00f6tt ljus.<\/p>\n Bland de hundra tusen stj\u00e4rnor som finns i R136 \u00e4r det bara fyra vars f\u00f6delsevikt \u00f6versteg 150 solmassor. Trots det st\u00e5r de f\u00f6r n\u00e4stan h\u00e4lften av hopens samlade vind- och str\u00e5lningskraft. Bara R136a1 tillf\u00f6r dess omgivning mer \u00e4n femtio g\u00e5nger mer energi \u00e4n Orionnebulosan, som \u00e4r det omr\u00e5de n\u00e4rmast jorden d\u00e4r tunga stj\u00e4rnor h\u00e5ller p\u00e5 att bildas. Att f\u00f6rst\u00e5 hur stj\u00e4rnor med h\u00f6g massa bildas \u00e4r nog s\u00e5 knepigt, p\u00e5 grund av deras mycket korta liv och kraftfulla vindar. Det g\u00f6r att n\u00e4r extremfall som R136a1 hittas blir utmaningen f\u00f6r teoretiker \u00e4nnu st\u00f6rre.<\/p>\n – Antingen f\u00f6ddes de s\u00e5 h\u00e4r stora, eller s\u00e5 sm\u00e4lte mindre stj\u00e4rnor samman f\u00f6r att skapa dem, f\u00f6rklarar Crowther.<\/p>\n Teamet bakom uppt\u00e4ckten best\u00e5r av Paul A. Crowther, Richard J. Parker och Simon P. Goodwin\u00a0 (University of Sheffield, Storbritannien), Olivier Schnurr (University of Sheffield och Astrophysikalisches Institut Potsdam, Tyskland), Raphael Hirschi (Keele University, Storbritannien) samt Norhasliza Yusof och Hasan Abu Kassim (University of Malaya, Malaysia).<\/p>\n Idag ska jag inte jaga larmrapporterande forskare som r\u00e4knar p\u00e5\/med\u00a0 jordens och m\u00e4nsklighetens underg\u00e5ng utan tv\u00e4rtom v\u00e4nda p\u00e5 steken och p\u00e5peka att det finns massor av unga, medel\u00e5lders och \u00e4ldre jordbor som vill hj\u00e4lpa den h\u00e4r planeten p\u00e5 f\u00f6tter igen. Som ser m\u00f6jligheter och som vill g\u00f6ra n\u00e5got konkret \u00e5t underg\u00e5ngshoten mot oss sj\u00e4lva och v\u00e5rt rika djur- och naturliv. Som tror p\u00e5 framtiden!<\/p>\n Jag \u00e4r stolt \u00f6ver att min egen gudson Claes Lundin tillh\u00f6r kretsen av\u00a0 “Earthsavers”, som l\u00e4gger ner tid, energi och ork p\u00e5 ett helt nytt\u00a0 projekt med just detta namn och som man kan se en pedagogisk animation om h\u00e4r<\/a>. Claes h\u00e5ller p\u00e5 att tv-filma dessa otroliga jordr\u00e4ddare, han har redan filmat den unge tigerr\u00e4ddaren i Indien och \u00e4r nu p\u00e5 v\u00e4g f\u00f6r att dokumentera gorillaprojektet i Afrikas berg.<\/p>\n Filmprojektet har st\u00f6d av Film i Sk\u00e5ne och Svenska Filminstitutet.<\/p>\n Latinarna i bekantskapskretsen pratar om alternativen Caboomus Magni<\/span>, Magna Boomba<\/span> och\u00a0 Craccus Major<\/span> men ocks\u00e5 om Biggus Banguss<\/span>. Det senare \u00e4r inget Monty Python-joke.<\/p>\n Big Bang p\u00e5 estniska blir f\u00f6rresten Suur Pauk<\/span>, och i Finland talar astronomerna sj\u00e4lvklart om Alkur\u00e4j\u00e4hdys<\/span>.<\/p>\n Jag undrar om Fred Hoyle, som f\u00f6rklenande myntade uttrycket Big Bang, f\u00f6rstod vad han st\u00e4llde till med i spr\u00e5kleden.<\/p>\n PS. Kan n\u00e5gon hj\u00e4lpa mig med vad Big Bang blir p\u00e5 mitt favoritspr\u00e5k (som jag inte alls beh\u00e4rskar) – isl\u00e4ndska?<\/p>\n Jag \u00e4r starkt imponerad \u00f6ver att f\u00e5 veta att redan 2000 hade de b\u00e4gge forskarna Frank Spahn (Potsdam) och M Sremcevic (Belgrad) i en artikel i Astronomy and Astrophysics <\/em>f\u00f6rutsp\u00e5tt att det M\u00c5STE finnas st\u00f6rningar av sm\u00e5m\u00e5nar (moonlets)\u00a0 i Saturnus ringsystem, st\u00f6rningar som orsakar propellerliknande formationer i ringarna. Ordet propeller n\u00e4mndes f\u00f6rresten ocks\u00e5!<\/p>\n Det mesta vad g\u00e4ller propellrarnas storlekar, t\u00e4thet och annat visar sig dessutom st\u00e4mma med observationerna SEX \u00c5R SENARE. Snyggt jobbat!<\/p>\n Artikeln hette “Density patterns induced by small moonlets in Saturn\u2019s rings?”, och redan 2006 kunde fr\u00e5getecknet efter rubriken r\u00e4tas ut till ett utropstecken. Idag har Cassini-sonden identifierat tusentals propeller-objekt, och en del av fenomenen har f\u00e5tt namn efter flygpionj\u00e4rer. Louis Bleri\u00f3ts namn n\u00e4mndes i f\u00f6rrf\u00f6rra bloggen – \u00e4ven en Saturnus-propeller har uppkallats efter flygpionj\u00e4ren Amelia Earthart.<\/p>\n Trevlig bilddokumentation fr\u00e5n Tora Greves senaste utf\u00e4rd i v\u00e5rt solf\u00f6rm\u00f6rkelse-universum, P\u00e5sk\u00f6n, hittar du h\u00e4r:<\/p>\n www.torasol.se\/eclipse2010.htm<\/a><\/p>\n Senaste nytt: En j\u00e4ttebamse-stj\u00e4rna \u00e4r hittad! L\u00e4gg kombinationen p\u00e5 minnet: R136a1. S\u00e5 lyder “ID”-kortet till databasen f\u00f6r inte bara den tyngsta stj\u00e4rna som n\u00e5nsin hittats. Den innehar dessutom rekordet f\u00f6r den h\u00f6gsta ljusstyrkan hos en stj\u00e4rna: n\u00e4ra 10 miljoner g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n solen. Tidigare kataloguppgifter (= Astro-Giga p\u00e5 n\u00e4tet) talar om minus 11.9 i absolut… L\u00e4s mer »Nr 111 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5243"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5243"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5339,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5243\/revisions\/5339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nJordr\u00e4ddarna tv-dokumenteras av Claes<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nUrknall!, ska det heta<\/h2>\n
<\/a>Det finns olika ord f\u00f6r Big Bang p\u00e5 olika spr\u00e5k, naturligtvis. Jag gillar tyskarnas Urknall<\/span>, som d\u00e5nar h\u00f6gre och definitivare \u00e4n det mj\u00e4kiga svenska Stora sm\u00e4llen<\/span>. Likas\u00e5 holl\u00e4ndarnas Oerknal<\/span>.<\/p>\nMer om om Saturnus “propellrar”<\/h2>\n
<\/a>Toras senaste solf\u00f6rm\u00f6rkelse-expedition<\/h2>\n
\n<\/span><\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"