{"id":52683,"date":"2014-08-12T08:54:41","date_gmt":"2014-08-12T07:54:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52683"},"modified":"2014-08-14T08:33:49","modified_gmt":"2014-08-14T07:33:49","slug":"nr-83-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/12\/nr-83-2014\/","title":{"rendered":"Nr 83 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tVulkanutbrott p&aring; Jupiterm&aring;nen Io<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;rst i dagarna har bildmaterialet publicerats fr&aring;n i fjor, d&aring; de jordbaserade j&auml;tteteleskopen p&aring; Hawaii&nbsp; (WM Keck\/Gemini North) dokumenterade tre hj&auml;ftiga vulkanutbrott p&aring; Jupiter-m&aring;nen Io, den vulkaniskt mest aktiva av alla himlakroppar i v&aring;rt planetsystem.\n<\/p>\n<p>\n\t10-meters Keck-teleskopet tog bilderna a-c 15 augusti i fjor, och Gemini North-bamsen dokumenterade bilden d den 29 augusti.\n<\/p>\n<p>\n\tVi kan sk&ouml;nja f&ouml;r&auml;ndringar mellan datumen.\n<\/p>\n<p>\n\tBildk&auml;lla: NSF\/NASA\/JPL-Caltech\/\/UC Berkeley\/Gemini Observatory\/<strong>Imke de Pater<\/strong> and <strong>Katherine de Kleer<\/strong>.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18656_modest-e1407873487621.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18656_modest\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52713\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18656_modest-e1407873487621.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDen infrar&ouml;da bilden nedan uppf&aring;ngades 29 augusti 2013&nbsp; och anses visa ett av de kraftigaste utbrotten i planetsystemet till dato. Den unga planetforskaren <strong>Katherine de Kleer,<\/strong> UC Berkeley, var huvudansvarig f&ouml;r dokumentationen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18657_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18657_modest\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52714\" height=\"479\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18657_modest.jpg\" width=\"434\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18657_modest.jpg 434w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18657_modest-271x300.jpg 271w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18657_modest-181x200.jpg 181w\" sizes=\"(max-width: 434px) 100vw, 434px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tProcessen bakom Io:s vulkanism har med det gravitationella samspelet mellan m&aring;nen, Jupiter och &ouml;vriga stora Jupiterm&aring;nar (framf&ouml;r allt Europa) att g&ouml;ra, tidvattensp&auml;nningar som t&auml;njer ut och upphetter himlakroppen, orsakar friktioner och sprickbildningar p&aring; Io:s yta som sl&auml;pper fram ett v&aring;ldsamt varmt och svavelrikt lavainre.\n<\/p>\n<p>\n\tIo r&ouml;r sig runt Jupiter p&aring; 1,4 jorddygn, och eftersom rotationen &auml;r bunden &#8211; fastl&aring;st mot Jupiter &#8211; ser vi fr&aring;n jorden olika partier av m&aring;nytan vid olika tillf&auml;llen. Som h&auml;r vid vulkanutbrotten i fjor:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1407242151308_Image_galleryImage_gemini_Io_justdates_png-e1407915730691.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1407242151308_Image_galleryImage_gemini_Io_justdates_png\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52721\" height=\"388\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1407242151308_Image_galleryImage_gemini_Io_justdates_png-e1407915730691.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>Mer info om bilderna och uppt&auml;ckterna, som kommer att publiceras i tidskriften <em>Icarus<\/em>, <a href=\"http:\/\/www.keckobservatory.org\/mobile\/#\/mobile\/single\/keck_gemini_observatories_reveal_massive_eruptions_on_io\">h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;r forskarna summerar sina fynd beskriver de g&auml;rna Io som ett veritabelt &quot;vulkaniskt laboratorium&quot;, som kan l&auml;ra oss mycket om v&aring;ra egna hemtrakter i planetsystemet.\n<\/p>\n<h2>\n\tSenaste nytt om Betelgeuse<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNu n&auml;r h&ouml;ststj&auml;rnhimlen n&auml;rmar sig, &auml;r det dags att b&ouml;rja fokusera p&aring; Orion igen. R&ouml;da j&auml;ttestj&auml;rnan Betelgeuse och dess virrvarr av stj&auml;rnvindar, chockv&aring;gor, molekylmoln m m &auml;gnades en workshop i Paris h&auml;rom &aring;ret och d&auml;r deltog bl a lundaastronomen, v&aring;r tidigare ASTB-styrelsemedlem <strong>Nils Ryde.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tBetelgeuse &auml;r sannolikt den enskilt mest utforskade stj&auml;rnan f&ouml;r &ouml;gonbliket. <a href=\"http:\/\/betelgeuse.sciencesconf.org\/ \u200e\">Abstracterna fr&aring;n Paris <\/a>avsl&ouml;jar det.\n<\/p>\n<h2>\n\tMer fr&aring;n Orions horisont<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGamle kompisen, MARS-medlemmen (n&auml;stan fr&aring;n b&ouml;rjan!) m m <strong>Bertil Pettersson<\/strong>, pensionerad astronom i Uppsala, &auml;r f&ouml;rstef&ouml;rfattare till ett p&aring;g&aring;ende j&auml;ttearbete om Halfa-emissionslinjestj&auml;rnor i M42, Orionnebulosan. Bertils trio har hittat 1699 fall &#8211; 1025 nyfunna objekt&nbsp; &#8211; inom en yta p&aring; 5,5&#215;5,5 grader med centrum i Trapetzium-hopen. Mitt i nebulosan!\n<\/p>\n<p>\n\tDe flesta av dessa mycket unga stj&auml;rnor h&auml;r till stj&auml;rnbildningstrakterna i den egentliga&nbsp; Orionnebulosan,&nbsp; men en del tycks ing&aring; i f&ouml;rgrundsstj&auml;rnor som tillh&ouml;r den &ouml;ppna stj&auml;rnhopen NGC 1980.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1406.7037\">Rapporten h&auml;r <\/a>&#8211; och mer kommer fr&aring;n Fyris!\n<\/p>\n<h2>\n\tAstronomiska l&auml;get i Sverige, Sk&aring;ne, Malm&ouml;?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Anders Nyholm <\/strong>har hittat <a href=\"http:\/\/www.developingastronomy.org\/index.php\/survey\/response\/131-gassweden\">en internationell &#8211; bortgl&ouml;md &#8211; enk&auml;t fr&aring;n 2009<\/a>, d&auml;r ledande astronomer ombads presentera situationen f&ouml;r den astronomiska vetenskapen, utbildningsbiten, astronomins popularisering med mycket mera i sina respektive l&auml;nder. <strong>Bengt Gustafsson<\/strong>, Uppsala-professorn, svarade p&aring; Sveriges v&auml;gnar f&ouml;r fem &aring;r sen och gav vettiga synpunkter och kommentarer.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/190px-Jan_Bj\u00f6rklund_l-e1408001483508.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"190px-Jan_Bj\u00f6rklund_l\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52742\" height=\"111\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/190px-Jan_Bj\u00f6rklund_l-e1408001483508.jpg\" width=\"75\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tJag ska g&aring; igenom enk&auml;ten mera i detalj fram&ouml;ver och se om skol- och forskningsministern <strong>Jan Bj&ouml;rklund<\/strong>&nbsp; ocvan p&aring; sin niv&aring; har haft n&aring;tt att yvas &ouml;ver inom v&aring;r disciplin. F&aring;r han godk&auml;nt?\n<\/p>\n<p>\n\tInte f&ouml;r att det &auml;r en stor valfr&aring;ga, men jag tycker ju faktiskt att kommunalt,&nbsp; i en storstad som Malm&ouml;, s&aring; f&aring;r vi inom popul&auml;rastronomin v&auml;ldigt bra st&ouml;d fr&aring;n kommunen. Det har vi haft &auml;nda sen TBO blev en realitet f&ouml;r drygt 40 &aring;r sen.\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; det sk&aring;nska regionplanet vet jag inte ens om de politiska best&auml;mmarna, oavsett partikul&ouml;r, vet om att vi finns.\n<\/p>\n<h2>\n\tDet var b&auml;ttre f&ouml;rr<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi f&aring;r v&auml;l erk&auml;nna att trots en och annan flott perseid de senaste kv&auml;llarna, s&aring; var det betydligt b&auml;ttre f&ouml;rr. S&aring; h&auml;r ritade den framst&aring;ende franske tecknaren och astronomiske illustrat&ouml;ren&nbsp;<strong> &Eacute;tienne L&eacute;opold Trouvelot<\/strong> 1868&nbsp; d&aring; Leoniderna verkligen var p&aring; hugget:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"516\" height=\"678\" alt=\"Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52740\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868.jpg\" style=\"width: 422px; height: 554px;\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868.jpg 516w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868-228x300.jpg 228w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Trouvelot-_The_November_meteors._-_1868-152x200.jpg 152w\" sizes=\"(max-width: 516px) 100vw, 516px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vulkanutbrott p&aring; Jupiterm&aring;nen Io F&ouml;rst i dagarna har bildmaterialet publicerats fr&aring;n i fjor, d&aring; de jordbaserade j&auml;tteteleskopen p&aring; Hawaii&nbsp; (WM Keck\/Gemini North) dokumenterade tre hj&auml;ftiga vulkanutbrott p&aring; Jupiter-m&aring;nen Io, den vulkaniskt mest aktiva av alla himlakroppar i v&aring;rt planetsystem. 10-meters Keck-teleskopet tog bilderna a-c 15 augusti i fjor, och Gemini North-bamsen dokumenterade bilden d den&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/12\/nr-83-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 83 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52683"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52683"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52683\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52744,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52683\/revisions\/52744"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52683"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52683"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52683"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}