{"id":52874,"date":"2014-08-20T20:29:55","date_gmt":"2014-08-20T19:29:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=52874"},"modified":"2014-08-21T11:19:14","modified_gmt":"2014-08-21T10:19:14","slug":"nr-86-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/20\/nr-86-2014\/","title":{"rendered":"Nr 86 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tAstropedagogen showade i Altonaparken<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet var ingen hejd p&aring; den yngsta generationens entusiasm n&auml;r v&aring;r astropedagog <strong>Peter Hemborg<\/strong> rymdshowade i Altonaparken under Malm&ouml;festivalen i veckan. Peter stod p&aring; en scen under ett tr&auml;d och f&aring;ngade med sedvanlig pedagogisk skicklighet de ungas intresse.\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; plats var ocks&aring; <strong>Jon Saalbach<\/strong>, <strong>Peter Larsson, Carina Hemborg, <\/strong><strong>Erik Johansson <\/strong>och W-bloggens uts&auml;nde.&nbsp; Mycket unga, unga, medel&aring;lders och &auml;ldre upplevde hur solen ser ut i v&aring;ra filterf&ouml;rsedda teleskop. Bildbevis kommer p&aring; v&aring;ra hemsidor. Nedan har n&aring;gra av oss dokumenterat bes&ouml;karna vid solteleskopen och folklivet i t&auml;ltet, d&aring;r Peter H:s adepter gjorde h&aring;l i konservburkar och sen anv&auml;nde dem som minism&aring; planetarier:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3537-e1408482386119.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSCF3537\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52917\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3537-e1408482386119.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3552-e1408482454434.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSCF3552\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52918\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3552-e1408482454434.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1538-e1408476526853.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_1538\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52911\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1538-e1408476526853.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1575-e1408476619270.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_1575\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52912\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1575-e1408476619270.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h3>\n\t<u>Nytt &amp; Krytt fr&aring;n &quot;Historiska klubben&quot;:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tVi m&ouml;ts i Astronomihuset 20 oktober<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe intresserade inom den synnerligen l&ouml;sa intressegrupp inom Tycho Brahe-s&auml;llskapet, som kallar sig Historiska klubben, har naturligtvis astronomins sp&auml;nnande &ouml;gon&ouml;ppnande&nbsp; f&ouml;rflutna som gemensam n&auml;mnare.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/telescope-e1408435687239.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"telescope\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52892\" height=\"39\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/telescope-e1408435687239.jpg\" width=\"150\" \/><\/a><br \/>\n\t<strong>\u2704 En g&aring;ng per termin <\/strong>(minst) ses vi, och i h&ouml;st st&auml;lls kosan mot Astronomihuset i Lund och dess bibliotek.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><u>\u2704 Datum 20 oktober (en m&aring;ndag), kl 18.30-20.30 ca. <\/u><\/strong><u>Notera datum och tid i din almanacka redan nu &#8211; alla ASTB-medlemmar &auml;r naturligtvis v&auml;lkomna!<\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2704 Viss reservtion n&ouml;dv&auml;ndig<\/strong> f&ouml;r att tisdagen 21 oktober kan bli aktuell som reservkv&auml;ll.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2704 Mer info kommer.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2704 Plats: Charlierrummet,<\/strong> d&auml;r institutionens bibliotekarie <strong>Eva Jurlander<\/strong> plus professorerna <strong>Dainis Dravins<\/strong> och <strong>Lennart Lindegren<\/strong> lovar tar fram en del rara saker, n&aring;gra med betoning p&aring; <strong>C V L Charlier, <\/strong>professon f&ouml;re <strong>Knut Lundmark.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/telescope-e1408435687239.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"telescope\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52892\" height=\"39\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/telescope-e1408435687239.jpg\" width=\"150\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2716 F&ouml;rhoppningsvis dyker <\/strong>Charliers barnbarnsbarn <strong>Dan Behring <\/strong>upp. Dan &auml;r ingen astronom men vi skulle k&auml;nna oss hedrade av hans n&auml;rvaro. Med lock och pock ska det f&ouml;rhoppningsvis g&aring;. Dan sitter sj&auml;lv p&aring; ett exklusivt manus av Charlier, d&auml;r denne skriver om religi&ouml;sa ting med adress sina egna barn.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2716 N&auml;r den nya boksamlingen <\/strong>p&aring; Tycho Brahe-observatoriet hittat sin slutliga form, m&ouml;ts &quot;klubbisterna&quot; en kv&auml;ll p&aring; hemmaplan i Oxie f&ouml;r att gotta sig&nbsp; &aring;t inneh&aring;llet i bortg&aring;ngne solit&auml;ren <strong>Christer Dahnmarks<\/strong> astronomiska bibliotek.&nbsp;Synnerligen l&auml;mpliga kv&auml;llar f&ouml;r bes&ouml;k och botanisering &auml;r f&ouml;r &ouml;vrigt klubbkv&auml;llarna varannan onsdag.\n<\/p>\n<h2>\n\tStadsbibliotekets 60-talsutst&auml;llning om astronomi<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r <strong>Bo Gentilis <\/strong>bok om Malm&ouml; stadsbibliotek <a href=\"http:\/\/www.expressen.se\/kvp\/kultur\/bakom-hyllorna\/\">recenserades 19.8 p&aring; Kv&auml;llspostens kultursida<\/a> &#8211; en synnerligen v&auml;lskriven och synpunktsrik anm&auml;lan; bara en kan skriva s&aring;&nbsp; &#8211; omtalades b&aring;de <strong>Tycho Brahe<\/strong>-k&auml;nnaren <strong>William Lengertz<\/strong> och den stora astronomiutst&auml;llningen, som &auml;gde rum p&aring; 60-talet. Den utst&auml;llningen lockade nya talanger till astronomin, bland annat en ung <strong>Peter Linde<\/strong>.\n<\/p>\n<h2>\n\tVad ljuset l&auml;r oss<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=HZ7hwUduMoU&amp;feature=youtu.be\">4-minuters TED-f&ouml;rel&auml;sning,<\/a> som l&auml;r oss grunderna i hur ljuset fr&aring;n kosmos kan ber&auml;tta om&nbsp; den astronbomiska tillvaron, har uppf&aring;ngats av <strong>Lars Olefeldt<\/strong>. Mycket pedagogiskt ABC!\n<\/p>\n<h2>\n\tJohn Herschels fynd fascinerar ESO-astronomerna<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFr&aring;n <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1425a\/\">dagens ESO-pressmess saxar vi: I en ny bild<\/a> fr&aring;n kameran WFI vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile syns tv&aring; dramatiska omr&aring;den i Vintergatans s&ouml;dra delar d&auml;r m&aring;nga nya stj&auml;rnor h&aring;ller p&aring; att bildas:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b Omr&aring;det till v&auml;nster i bilden<\/strong> domineras av stj&auml;rnhopen NGC 3603, som ligger 20 000 ljus&aring;r bort i Vintergatans Carina-Sagittarius spiralarm.\n<\/p>\n<p>\n\t\u272b Det andra omr&aring;det &auml;r en samling av lysande gasmoln som g&aring;r under beteckningen NGC 3576 och som ligger betydligt n&auml;rmare jorden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1425a-e1408390481203.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Star formation in the southern Milky Way\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52878\" height=\"268\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1425a-e1408390481203.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>(Bildk&auml;lla: ESO\/<strong>G Beccari<\/strong>)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/images\/?search=3603\">\u272b NGC 3603<\/a> &auml;r en v&auml;ldigt ljusstark <\/strong>stj&auml;rnhop som &auml;r v&auml;lk&auml;nd f&ouml;r att ha den h&ouml;gsta koncentrationen av tunga stj&auml;rnor som vi har uppt&auml;ckt i Vintergatan. I hopens mitt ligger ett&nbsp;multipelstj&auml;rnesystem, k&auml;nt som HD 97950, d&auml;r s&aring; kallade <a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Wolf-Rayet-stj%C3%A4rna\">Wolf&ndash;Rayet<\/a>-stj&auml;rnor ing&aring;r. Wolf-Rayet-stj&auml;rnor &auml;r tunga stj&auml;rnor som har kommit l&aring;ngt i sin livscykel men som b&ouml;rjar med runt 20 g&aring;nger solens massa. Trots sin stora massa, kastar Wolf-Rayet stj&auml;rnor ut stora m&auml;ngder av sitt material i kraftfulla&nbsp;<a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Stellar_wind\">stj&auml;rnvindar<\/a>. Vindarna skickar material fr&aring;n stj&auml;rnans yta ut i rymden med flera miljoner kilometer i timmen &ndash; en h&aring;rdbantning av kosmiska m&aring;tt.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b NGC 3603 ligger i ett omr&aring;de <\/strong>d&auml;r stj&auml;rnbildning just nu p&aring;g&aring;r f&ouml;r fullt. Stj&auml;rnor bildas i stort sett helt dolda f&ouml;r oss i m&ouml;rka och dammiga omr&aring;den i rymden. Men allt eftersom unga stj&auml;rnor gradvis b&ouml;rjar lysa och rensar upp deras omgivande kokong av material, s&aring; blir de synliga och skapar gl&ouml;dande moln i gasen som omger dem, ofta kallade&nbsp;<a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/H_II-region\">H II-omr&aring;den<\/a>. Dessa omr&aring;den lyser upp n&auml;r moln av v&auml;tgas bestr&aring;las av intensivt ultraviolett ljus fr&aring;n de heta unga stj&auml;rnorna. H II-omr&aring;den kan vara flera hundra ljus&aring;r i diameter. Det som omger NGC 3603 utm&auml;rks av att den &auml;r den mest massiva i v&aring;r galax.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b Stj&auml;rnhopen observerades av John Herschel <\/strong>den 14 mars 1834 under sin tre &aring;r l&aring;nga forskningsresa f&ouml;r att systematiskt kartl&auml;gga den s&ouml;dra natthimlen fr&aring;n utanf&ouml;r Kapstaden. Han beskriver det som ett anm&auml;rkningsv&auml;rt objekt och trodde att det kunde vara en klothop. Senare studier visade att det som han sett inte var n&aring;gon gammal klothop utan en ung &ouml;ppen stj&auml;rnhop, och dessutom en av de st&ouml;rsta vi k&auml;nner till.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/461tn.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"461tn\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52882\" height=\"280\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/461tn.jpg\" width=\"193\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/461tn.jpg 193w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/461tn-137x200.jpg 137w\" sizes=\"(max-width: 193px) 100vw, 193px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>(John Herschel 1867, fotograferad av <strong>Julia Margaret Cameron.<\/strong>)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b NGC 3576, till h&ouml;ger i bilden,<\/strong> ligger ocks&aring; i Vintergatans&nbsp;<a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Sagittariusarmen\">Carina-Sagittarius-spiralarm<\/a>. Den ligger bara drygt 9000 ljus&aring;r fr&aring;n jorden &ndash; mycket n&auml;rmare &auml;n NGC 3603, trots att de p&aring; natthimlen ser ut att ligga precis bredvid varandra.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b NGC 3576 &auml;r anm&auml;rkningsv&auml;rd<\/strong> p&aring; grund av tv&aring; enorma b&ouml;jda former som liknar en bagges horn. Dessa udda filament &auml;r resultatet av de heta, unga stj&auml;rnornas stj&auml;rnvindar, som har kastat ut stoft och gas som nu n&aring;r ut till hundra ljus&aring;r fr&aring;n stj&auml;rnorna. I silhuett syns ocks&aring; tv&aring; m&ouml;rka omr&aring;den som ofta kallas f&ouml;r <a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Bok-globul\">Bok-globuler<\/a> och som ocks&aring; ing&aring;r i denna stora sammans&auml;ttning av nebulosor. Dessa m&ouml;rka moln i nebulosans &ouml;vre del erbjuder st&auml;llen d&auml;r nya stj&auml;rnor kan komma att bildas i framtiden.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272b NGC 3576 uppt&auml;cktes ocks&aring; 1834 <\/strong>av John Herschel &ndash; sannerligen ett produktivt och visuellt givande &aring;r f&ouml;r den engelska astronomen.\n<\/p>\n<h2>\n\tSnart 100 &aring;r sen Nils Hansson f&ouml;ddes<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Anders Nyholm <\/strong>p&aring;pekar, att 7 april 1915 f&ouml;ddes gentlemannen <strong>Nils Hansson<\/strong>, som i m&aring;nga &aring;r kom att f&ouml;rkroppsliga begreppet &quot;hj&auml;lpsamma herr&acute;n&quot; p&aring; Lunds obsis. M&aring;ste uppm&auml;rksammas!\n<\/p>\n<h2>\n\tNeutriner fr&aring;n Centaurus A<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMexikanska forskare tycker sig <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1408.3664\">med hj&auml;lp av IceCube-maskineriet <\/a>kunna sl&aring; fast att ett antal neutriner kommit fr&aring;n ganska v&auml;ldefinierade omr&aring;den p&aring; himlavalvet med blazarer, aktiva galaxk&auml;rnor och Cen A.\n<\/p>\n<h2>\n\tDagens Herakleitos (1)<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMed hj&auml;lp av <strong>Bertil Falk<\/strong> ska jag fram&ouml;ver &aring;terge valda fragment i &auml;mnet kosmologi nedtecknade av den grekske f&ouml;rsokratikern <strong>Herakleitos<\/strong>, som b&ouml;r ha levt ca 540-475 f.Kr.<br \/>\n\t&#8211; Herakleitos &auml;r inte bara min favoritfilosof. <strong>Lenin <\/strong>gillade honom skarpt. Med flera. Men h&auml;r handlar det inte om hans dialektik, p&aring;pekar Bertil.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500-e1408475347910.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52906\" height=\"182\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500-e1408475347910.jpg\" width=\"150\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;rsta fragmentet i v&aring;r serie:\n<\/p>\n<h3>\n\t&quot;Solen har vidden av en m&auml;nniskas fot.&quot;<br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tJazzig astronomi<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&aring;r musikv&auml;nnen i mig tipsa om denna skiva?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/B0000C3I2R.01.LZZZZZZZ-e1408562611479.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"B0000C3I2R.01.LZZZZZZZ\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52922\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/B0000C3I2R.01.LZZZZZZZ-e1408562611479.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tMusiken kan tankas upp och ner<a href=\"http:\/\/www.allmusic.com\/album\/private-astronomy-a-vision-of-the-music-of-bix-beiderbecke-mw0000318226\"> h&auml;r.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Astropedagogen showade i Altonaparken Det var ingen hejd p&aring; den yngsta generationens entusiasm n&auml;r v&aring;r astropedagog Peter Hemborg rymdshowade i Altonaparken under Malm&ouml;festivalen i veckan. Peter stod p&aring; en scen under ett tr&auml;d och f&aring;ngade med sedvanlig pedagogisk skicklighet de ungas intresse. P&aring; plats var ocks&aring; Jon Saalbach, Peter Larsson, Carina Hemborg, Erik Johansson och&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/20\/nr-86-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 86 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52874"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52874"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52874\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":52929,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/52874\/revisions\/52929"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52874"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=52874"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=52874"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}