{"id":53025,"date":"2014-08-24T13:26:12","date_gmt":"2014-08-24T12:26:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53025"},"modified":"2014-08-24T18:30:13","modified_gmt":"2014-08-24T17:30:13","slug":"nr-88-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/24\/nr-88-2014\/","title":{"rendered":"Nr 88 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tMetanmoln p&aring; Titan<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tCassini-sonden forts&auml;tter att leverera helt fantastiska bilder fr&aring;n Saturnus, ringarna och &#8211; m&aring;narna. <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18420\">Som denna animerade sekvens<\/a>, d&auml;r vi kan f&ouml;lja ett metanmoln och dess uppl&ouml;sning &ouml;ver metansj&ouml;n Ligeia Mare p&aring; m&aring;nen Titan.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18420.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18420\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53005\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18420.gif\" width=\"256\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tBilderna tog 22-24 juli i &aring;r under en av Cassinis flyby-rundor.\n<\/p>\n<p>\n\tMolnens r&ouml;relser har fastst&auml;llts till 3-4,5 meter i sekunden.\n<\/p>\n<p>\n\tDe flesta av bilderna har tagits med en till tv&aring; timmars intervaller.\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r att se hur molnen ligger till visavi geografin vid Titans norra pol &#8211; <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18421\">kolla h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tPeters &quot;first light&quot; &#8211; M31!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r astrofotograf <strong>Peter Larsson <\/strong>vilar inte p&aring; hanen utan har nu redan satt fart med sina instrument i TBO:s M&uuml;llerhus och gett oss en f&ouml;rsta vink av vad som vankas fram&ouml;ver: &Aring;tta 1-minuters exponeringar av M31.\n<\/p>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/M31-e1408881427687.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"M31\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53017\" height=\"302\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/M31-e1408881427687.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/div>\n<div>\n\t<br \/>\n\t<em>(Foto: Peter Larsson)<\/em>\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n<div>\n\tMassor av tester och finjusteringar &aring;terst&aring;r, men det k&auml;nns som om lite astrofotografihistoria skrivs i TBO:s annaler just nu.\n<\/div>\n<div>\n<h2>\n\t\tLick-observatoriet l&auml;ggs ner?<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tAnrika Lick Observatory i Californien ska l&auml;ggas ner 2018, har den h&ouml;gste best&auml;mmaren, &auml;garen University of California Office of the President (UCOP) best&auml;mt. F&ouml;r n&auml;rvarande kostar Lick 1,5 miljoner dollars i drift om &aring;ret.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2639 P&aring; Lick har en rad <\/strong>svenska astronomer arbetat genom &aring;ren, fr&auml;mst v&aring;r ASTB-guru <strong>Knut Lundmark.<\/strong>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2639 Det s&auml;msta alternativet m&aring;ste vara<\/strong> att riva obsevatoriet och &aring;terst&auml;llla trakten till dess ursprungliga vilda tillst&aring;nd p&aring; Mount Hamilton-h&ouml;jderna. Detta finns faktiskt med i planerna, om inga sponsorer dyker upp.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2639 Ett r&auml;ddningsprojektprojekt<\/strong> kallat &quot;Save Lick Observatory&quot; har satts ig&aring;ng och har <a href=\"http:\/\/www.ucolick.org\/SaveLick\/\">sin hemsida h&auml;r.<\/a> Bilderna nedan &auml;r d&auml;rifr&aring;n:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/5177514014_b161e0e910.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"5177514014_b161e0e910\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52992\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/5177514014_b161e0e910.jpg\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/5177514014_b161e0e910.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/5177514014_b161e0e910-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/5177514014_b161e0e910-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<div class=\"col-md-6\">\n<h3>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/3639830155_c6db98af1f.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"3639830155_c6db98af1f\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52996\" height=\"334\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/3639830155_c6db98af1f.jpg\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/3639830155_c6db98af1f.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/3639830155_c6db98af1f-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/3639830155_c6db98af1f-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><br \/>\n\t\t<\/h3>\n<p>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/6094949679_16939d949f.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"6094949679_16939d949f\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52993\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/6094949679_16939d949f.jpg\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/6094949679_16939d949f.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/6094949679_16939d949f-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/6094949679_16939d949f-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a>\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<p>\n\t\t<strong>\u2639 Observatorier &auml;r inte<\/strong> i sig n&aring;gra heliga platser, massor av kupolruckel st&aring;r lite h&auml;r och var i v&auml;rlden och rostar itu (Stadsparken Lund, J&auml;van.. hmmf), men p&aring; Lick produceras ju genom uppgraderingar av befintliga instrument m m fortfarande toppforskning. Det &auml;r ingen museal institution.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tGr&auml;sr&ouml;tterna r&auml;ddare i n&ouml;den<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tAprop&aring; Lick-notisen ovan, s&aring; finns <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1408.4987\">h&auml;r en intressant uppsats<\/a> om hur gr&auml;sr&ouml;tter och sociala medier p&aring;verkat de anslagsbeviljande myndigheterna i USA inom rymdgebitet.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tHerakleitos (3)<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\t&Auml;nnu en av f&ouml;rsokratikerns s&aring; kallade fragment:\n\t<\/p>\n<h3>\n\t\t&quot;Hur g&ouml;mma sig f&ouml;r det som aldrig g&aring;r ner.&quot;<br \/>\n\t<\/h3>\n<p>\n\t\tTack till <strong>Bertil Falk,<\/strong> som fyndat i <strong>H Ruins<\/strong> och <strong>H Rehnbergs<\/strong> tolkningar i <em>Herakleitos: Fragment <\/em>(Lund, 1997).\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tRyssar uppt&auml;cker svart stj&auml;rnslukare<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tFortfarande fungerar det astronomiska samarbetet mellan v&auml;st och &ouml;st n&aring;gerlunda friktionsfritt, bevisat av att forskare i Moskva knutna till huvudstans fysik- och teknologicentrum <u>MIPT and the Space Research Institute of the Russian Academy of Sciences<\/u> har noterat tre tillf&auml;llen d&aring; stj&auml;rnor f&ouml;rst&ouml;rts av svarta h&aring;l i galaxers centrala delar.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong><strong>\u261b Ildar Khabibullin<\/strong> och Sergei Sazonov diskutera<\/strong>r sina uppt&auml;cker i en ny rapport i <em>Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.<\/em> Den engelskspr&aring;kiga <a href=\"http:\/\/mipt.ru\/en\/news\/black_holes_20140806?sphrase_id=56944\">pressrelisen &aring;terges h&auml;r fr&aring;n Moskva<\/a>.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u261b Uppt&auml;ckterna har skett med hj&auml;lp<\/strong> av de r&ouml;ntgenk&auml;nsliga sonderna ROSAT, som jobbade fram till 1999, och dess efterf&ouml;ljare&nbsp; XMM-Newton.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u261b De tre r&ouml;ntgenk&auml;llorna har<\/strong> klassificeringen 1RXS J114727.1 + 494302, 1RXS J130547.2 + 641252 och 1RXS J235424.5-102053.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BlackHole_700-e1408819346598.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"BlackHole_700\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52985\" height=\"128\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/BlackHole_700-e1408819346598.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<em>(S&aring; g&aring;r det till n&auml;r stj&auml;rnor sugs in och f&ouml;rintas i evigheten&#8230; Bildk&auml;lla: MIPT, Moskva)<\/em>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tPlankton p&aring; ISS:s ruta<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tUppgifterna om att plankton skulle ha virvlat upp fr&aring;n havet, genom atmosf&auml;rlagren och satt sig p&aring; rutorna p&aring; internationella rymdstationens f&ouml;nster och &ouml;verlevt&#8230; jaja, jag n&ouml;jer mig med att p&aring;peka att uppgifterna &auml;r ifr&aring;gasatta.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tVar ska Rosetta-landaren s&auml;ttas ner?<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tI detta nu (s&ouml;ndag e m, 24 aug.) diskuterar forskare och tekniker i Toulouse, Frankrike, var <a href=\"https:\/\/twitter.com\/Philae2014\">Rosettas Philae-landare ska <\/a>s&auml;ttas ner p&aring; kometen P\/67 i november. Fem alternativ finns att v&auml;lja mellan.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tBesked i morgon m&aring;ndag!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Philae_on_the_comet_Front_view_large-e1408901212158.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Philae_on_the_comet_Front_view_large\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53046\" height=\"169\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Philae_on_the_comet_Front_view_large-e1408901212158.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<em>(Philae p&aring; plats&#8230; Bildk&auml;lla: ESA)<\/em>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tSakl&auml;get<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tIbland siktar Kalle &amp; Hobbe in sig p&aring; en och annan&nbsp; djupsinnighet, som ju faktiskt har formulerats &auml;ven av r&auml;tt kunniga astronomer och astrobiologer:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Intelligent-lifeno-contact-e1408880880228.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"Intelligent-lifeno-contact\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53014\" height=\"409\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Intelligent-lifeno-contact-e1408880880228.png\" width=\"400\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tI somras blev det f&ouml;r &ouml;vrigt k&auml;nt att seriens skapare <strong>Bill Watterson<\/strong> (f 1958), som lagt av tidigare, sakteliga <a href=\"http:\/\/www.washingtonpost.com\/...\/exclusive-calvin-and-hobbes-creator-bill- watterson-returns-to-the-comics-page-to-offer-a-few-pearls-gems\/\">har b&ouml;rjat &aring;terkomma som cartoonist<\/a>. N&aring;tt l&ouml;fte om en permanent comeback har han dock inte givit. L&aring;t oss hoppas!\n\t<\/p>\n<\/div>\n<div>\n\t&nbsp;\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Metanmoln p&aring; Titan Cassini-sonden forts&auml;tter att leverera helt fantastiska bilder fr&aring;n Saturnus, ringarna och &#8211; m&aring;narna. Som denna animerade sekvens, d&auml;r vi kan f&ouml;lja ett metanmoln och dess uppl&ouml;sning &ouml;ver metansj&ouml;n Ligeia Mare p&aring; m&aring;nen Titan. Bilderna tog 22-24 juli i &aring;r under en av Cassinis flyby-rundor. Molnens r&ouml;relser har fastst&auml;llts till 3-4,5 meter i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/24\/nr-88-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 88 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53025"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53025"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53025\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53047,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53025\/revisions\/53047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53025"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53025"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53025"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}