{"id":53048,"date":"2014-08-26T21:14:36","date_gmt":"2014-08-26T20:14:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53048"},"modified":"2014-08-29T10:15:16","modified_gmt":"2014-08-29T09:15:16","slug":"nr-90-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/26\/nr-90-2014\/","title":{"rendered":"Nr 90 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tExtra! Extra! Extra! Extra! Extra!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tP&aring; kv&auml;llens m&ouml;te i Tycho Brahe-s&auml;llskapet hyllades bloggens redakt&ouml;r Ulf R Johansson stort av medlemmarna. Den tusende bloggen passerades i juni och Ulf R:s enorma insats markeras nu med att allt material sedan starten publiceras i form av e-b&ouml;cker. Dessutom fick Ulf R personligen en specialtryckt bok, i tv&aring; exemplar, med utdrag fr&aring;n de&nbsp; tusen bloggarna. <a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?page_id=53125\">Se h&auml;r f&ouml;r mer information!<\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: right;\">\n\t<em>PL<\/em>\n<\/p>\n<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<u>W-bloggsredakt&ouml;ren g&ouml;r en utflykt:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tMinigolf p&aring; historisk bana<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tW-bloggsredakt&ouml;ren gillar att bek&auml;mpa <span style=\"font-weight: bold;\">Is<\/span><strong>aac Newtons <\/strong>gravitationslag, han gillar bollars ytr&ouml;relser &ouml;ver planetytor&nbsp; och &auml;r ju MFF:are. Under dagen (26.8) bes&ouml;kte W-bloggens uts&auml;nde&nbsp; v&aring;r eminente W-bloggsbisittare i &Auml;ngelholm\/Vejbystrand&nbsp; <strong>Lars Olefeld<\/strong>t och g&auml;stade b&aring;de det fantastiska KVK\/KVS-museet i Vejbystrand&nbsp; (dvs Kronprinsessan Victorias Kustsanatorium anno 1903) och slog n&aring;gra bollar p&aring; den gamla minigolfbanan, faktiskt Sveriges &auml;ldsta! Lokalpatrioterna har gr&auml;vt fram banan de senaste &aring;ren och h&auml;r har t o m arrangerats ett m&auml;sterskap i somras.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/mini-e1409082437415.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"mini\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53095\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/mini-e1409082437415.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>(Foto: <strong>Lars Olefeldt<\/strong>)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tResultatet? Jo, det gick bra. N&auml;stan hole-in-one p&aring; n&aring;ra av de gamla banorna.\n<\/p>\n<p>\n\tS&aring; h&auml;r s&aring;g det f&ouml;rresten ut n&auml;r <strong>Alan Shepard <\/strong>gjorde en birdie 1971 p&aring; v&aring;r m&aring;ne (<a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=KZLl3XwlAIE\">Youtube-snutten h&auml;r<\/a>):\n<\/p>\n<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/18.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"630\" height=\"510\" alt=\"18\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53097\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/18.jpg\" style=\"width: 445px; height: 360px;\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/18.jpg 630w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/18-300x242.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/18-200x161.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 630px) 100vw, 630px\" \/><\/a><br \/>\n<\/h3>\n<p>\n\t<em>(Bildk&auml;lla: NASA)<\/em>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tEta Carinae<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSenaste nytt finns<a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2014-08-eta-carinae-neighboring-superstars.html\"> summerat h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<u>Premi&auml;r p&aring; Malm&ouml;festivalen:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tV&auml;rldens minsta planetarium<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tEn kul innovation vid v&aring;r medverkan p&aring; Malm&ouml;festivalen var astropedagogen <strong>Peter Hemborgs<\/strong> barnv&auml;nliga uppfinning av v&auml;rldens minsta planetarium &#8211; barnen fick spika h&aring;l i pl&aring;tburkar och g&ouml;ra stj&auml;rnbilder. S&aring; h&auml;r jobbade min favorit,&nbsp; lille lintotten <strong>Elmer Rosenberg<\/strong>, 3 &aring;r, som enligt mormor p&aring; bilden &auml;r mycket fascinerad av rymden och som h&ouml;ll sig kvar s&aring; l&auml;nge han kunde och fick p&aring; v&aring;rt omr&aring;de:\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3557-e1409064523155.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSCF3557\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53070\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/DSCF3557-e1409064523155.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<em>(Foto: Ulf R Johansson)<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tElmer fick med sig b&aring;de TBO-prospekt och ett nummer av <em>Popul&auml;r Astronomi <\/em>med MASSOR av sp&auml;nnande och kuliga bilder.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tS&aring; h&auml;r blev f&ouml;rresten stj&auml;rnbilden Cassiopeia:\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1594-e1409064598417.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_1594\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53071\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/IMG_1594-e1409064598417.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tHinderloppet forts&auml;tter<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tIg&aring;r (25.8.2014) passerade faktiskt <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/...\/nasa-s-new-horizons-spacecraft-crosses-neptune-orbit-en-route-to-historic-pluto\/ \u200e\">New Horizon-sonden Neptunus bana p&aring; v&auml;gen<\/a> ut mot Pluto.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/neptune-triton-lorri-07-10-14_1-e1409086026734.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"neptune-triton-lorri-07-10-14_1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53111\" height=\"313\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/neptune-triton-lorri-07-10-14_1-e1409086026734.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<em>(Nyligen tog New Horizons denna bild p&aring; Neptunus. Bildk&auml;lla: NASA)<\/em>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tTrafikolycka i kosmos<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tMed hj&auml;lp av <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1426\/\">teleskopet ALMA har astronomer f&aring;ngat den b&auml;sta bilden hittills av en kollision<\/a> mellan galaxer som &auml;gde rum d&aring; universum bara vara h&auml;lften s&aring; gammalt som idag.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>\u270c F&ouml;r att skapa bilden anv&auml;nde <\/strong>det internationella forskarlaget flera teleskop b&aring;de p&aring; jorden och i rymden &ndash; men ocks&aring; ett f&ouml;rstoringsglas i galaxstorlek. De nya studierna avsl&ouml;jar detaljer som annars varit om&ouml;jliga att se hos galaxen H-ATLAS J142935.3-002836, och att objektet p&aring;minner om det v&auml;lk&auml;nda kolliderande galaxparet Antennerna.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426a-e1409068161464.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Merging galaxies in the distant Universe through a gravitational\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53081\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426a-e1409068161464.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t(Bildk&auml;lla: ESO)\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Huvudf&ouml;rfattare till artikeln &auml;r Hugo Messias,<\/strong> astronom vid Concepci&oacute;ns universitet i Chile och vid Centrum f&ouml;r astronomi och astrofysik vid Lissabons universitet i Portugal.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>&ndash; Astronomer &auml;r ofta begr&auml;nsade av <\/span><span>vad deras teleskop kan klara av<\/span><span>, men i vissa fall f&aring;r v&aring;r f&ouml;rm&aring;ga att se detaljer <\/span><span>en rej&auml;l skjuts <\/span><span>av naturens egna linser. I hans allm&auml;nna relativitetsteori f&ouml;rutsp&aring;dde Einstein att ljus inte kan f&auml;rdas i en rak linje om tillr&auml;ckligt mycket massa befinner sig l&auml;ngs med dess v&auml;g, och att dess bana kr&ouml;ks p&aring; samma vis som ljus bryts av en normal lins, f&ouml;rklarar han.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Dessa kosmiska linser skapas<\/strong> av strukturer med stor massa, s&aring;som galaxer och galaxhopar. P&aring; grund av deras kraftiga gravitation s&aring; kr&ouml;ker de ljuset fr&aring;n objekt som ligger bakom dem &#8211; en effekt som kallas <\/span><a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Gravitationslins\"><span>gravitationslinsning<\/span><\/a><span>. <\/span><span>F&ouml;rstoringseffekten <\/span><span>g&ouml;r det m&ouml;jligt f&ouml;r astronomer att studera objekt som inte annars skulle vara synliga, och till&aring;ter dessutom att man kan j&auml;mf&ouml;ra galaxer p&aring; n&auml;ra h&aring;ll med mer avl&auml;gsna s&aring;dana <\/span><span>som vi ser som de var d&aring; universum var betydligt yngre<\/span><span>.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426d-e1409083341113.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Merging galaxies in the distant Universe through a gravitational\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53101\" height=\"100\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426d-e1409083341113.jpg\" width=\"100\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Men f&ouml;r att dessa gravitationslinser <\/strong>ska funka m&aring;ste den tunga galaxen som orsakar linseffekten och galaxen bakom <\/span><span>r&aring;kar vara precis i linje <\/span><span>med varandra.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>&ndash; <\/span><span>Objekten som r&aring;kar ligga i rad p&aring; det h&auml;r s&auml;ttet &auml;r r&auml;tt s&auml;llsynta och ofta sv&aring;ra att uppt&auml;cka<\/span><span>. Men f&auml;rska studier har visat att vi kan bli mer effektiva med att identifiera dessa fall om vi observerar l&aring;ngv&aring;gigt infrar&ouml;tt ljus och millimeterv&aring;gor, till&auml;gger Hugo Messias.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c En av dessa k&auml;llor, <\/strong>med beteckning H-ATLAS J142935.3-002836 (eller bara H1429-0028) uppt&auml;cktes av kartl&auml;ggningsprojektet <\/span><a href=\"http:\/\/www.h-atlas.org\/\"><span>Herschel Astrophysical Terahertz Large Area Survey<\/span><\/a><span> (H-ATLAS). Den lyser svagt i synligt ljus, men <\/span><span>i l&aring;ngv&aring;gigt infrar&ouml;tt ljus lyser den klarare &auml;n n&aring;got annat k&auml;nt objekt med en gravitationslins framf&ouml;r<\/span><span>. Detta trots att vi ser den som den var d&aring; universum bara vara h&auml;lften s&aring; gammalt som det &auml;r just nu.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Att unders&ouml;ka denna galax<\/strong> var vid gr&auml;nsen av vad som &auml;r m&ouml;jligt. D&auml;rf&ouml;r p&aring;b&ouml;rjade det internationella forskarlaget en omfattande kampanj av observationer med n&aring;gra av de mest kraftfulla teleskop som finns &#8211; b&aring;de p&aring; jorden och i rymden. Bland annat anv&auml;nde man NASA\/ESA:s <\/span><a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/\"><span>rymdteleskop Hubble<\/span><\/a><span>, <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/alma\"><span>ALMA<\/span><\/a><span>, <\/span><a href=\"http:\/\/www.keckobservatory.org\/\"><span>Keckobservatoriet<\/span><\/a><span> och <\/span><a href=\"http:\/\/www.vla.nrao.edu\/\"><span>Karl Jansky Very Large Array<\/span><\/a><span> (JVLA). De olika teleskopen kunde studera galaxen p&aring; olika s&auml;tt <\/span><span>som kunde sedan kombineras f&ouml;r att ge helt nya insikter i <\/span><span>detta ovanliga objekt.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>\u270c<strong> Bilderna fr&aring;n Hubble- och Keckteleskopen<\/strong> avsl&ouml;jade en ring av ljus runt f&ouml;rgrundsgalaxen som skapats av gravitationslinsen. Dessa h&ouml;guppl&ouml;sta bilder visar ocks&aring; att <\/span><span>linsen &auml;r en kantst&auml;lld skivgalax <\/span><span>&#8211; av samma typ som v&aring;r galax, Vintergatan &#8211; som skymmer delar av bakgrundsljuset p&aring; grund av stora stoftmoln inuti galaxen.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>\u270c <strong>Att stoftmoln ligger i v&auml;gen <\/strong>&auml;r emellertid inte n&aring;got problem f&ouml;r ALMA och JVLA, eftersom dessa observerar himlen vid l&aring;nga v&aring;gl&auml;ngder som inte p&aring;verkas av stoftet. Genom att kombinera m&auml;tningar fr&aring;n b&aring;da uppt&auml;ckte forskarna att objektet i bakgrunden i sj&auml;lva verket &auml;r en p&aring;g&aring;ende kollision mellan tv&aring; galaxer. Efter detta s&aring; b&ouml;rjade ALMA och JVLA spela en nyckelroll i <\/span><span>att ringa in objektets egenskaper.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426d-e1409083341113.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Merging galaxies in the distant Universe through a gravitational\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53101\" height=\"100\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eso1426d-e1409083341113.jpg\" width=\"100\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Specifikt s&aring; s&ouml;kte <\/strong>ALMA efter <\/span><a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Carbon_monoxide\"><span>kolmonoxid<\/span><\/a><span>, vilket ger oss m&ouml;jligheten att i detalj studera <\/span><span>hur galaxer bildar stj&auml;rnor<\/span><span>. Med ALMA:s m&auml;tningar kunde man ocks&aring; studera hur materian i det mer avl&auml;gsna objektet r&ouml;r sig. Detta var n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r att kunna bekr&auml;fta att objektet bakom linsen verkligen &auml;r en p&aring;g&aring;ende galaxkrock som dessutom bildar flera hundra nya stj&auml;rnor varje &aring;r. En av de kolliderande galaxerna visar ocks&aring; sp&aring;r av rotation, vilket pekar p&aring; att den var en skivgalax innan detta m&ouml;te.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c De tv&aring; kolliderande galaxerna<\/strong> p&aring;minner om ett st&auml;lle som &auml;r mycket n&auml;rmare oss:&nbsp;<\/span><a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Antennae_Galaxies\"><span>Antenngalaxerna<\/span><\/a><span>. Detta &auml;r en spektakul&auml;r kollision mellan tv&aring; galaxer, som troligen b&aring;da var skivgalaxer f&ouml;re kollisionen. Antenngalaxerna bildar stj&auml;rnor i en takt som motsvarar n&aring;gra tiotals solmassor varje &aring;r, men hos H1429-0028 <\/span><span>g&ouml;rs varje &aring;r mer &auml;n 20 g&aring;nger s&aring; mycket gas om <\/span><span>till stj&auml;rnor.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u270c Rob Ivison &auml;r ESO:s forskningsdirekt&ouml;r <\/strong>och medf&ouml;rfattare till studien. <\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span>&ndash; Med ALMA kan vi l&ouml;sa denna g&aring;ta eftersom det ger oss information om hur snabbt gasen i galaxerna r&ouml;r &nbsp;sig. Detta g&ouml;r det m&ouml;jligt att s&auml;rskilja de olika komponenterna och avsl&ouml;jar en galaxkollisions alla klassiska k&auml;nnetecken. Denna vackra studie tar galaxerna p&aring; g&auml;rningen n&auml;r de utl&ouml;ser en extrem explosion av stj&auml;rnbildning.<\/span>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tAmat&ouml;r eller proffs?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag tjatar ofta om att gr&auml;nsen i dag mellan vem som ska kallas &quot;amat&ouml;r&quot; eller &quot;proffs&quot; inom v&aring;r k&auml;ra vetenskap sannerligen kan diskuteras. Gr&auml;nsen &auml;r flytande. Akademins forskare har sina kvaliteter, det &auml;r ju d&auml;r v&aring;r v&auml;rldsbild drivs fram och finslipas, men amat&ouml;rerna chockar st&auml;ndigt med geniala infall. Ett s&aring;dant &quot;infall&quot; &aring;tergavs nyligen p&aring; Astronets svenska sajt.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Det &auml;r J&ouml;rgen Johansson, som tagit<\/strong> denna kanonbild p&aring; Uranus med m&aring;nar:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/uranus-moons-anotaded-e1409065781118.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"uranus-moons-anotaded\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53075\" height=\"717\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/uranus-moons-anotaded-e1409065781118.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>(Foto: <strong>J&ouml;rgen Johansson<\/strong>)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Teknikaliteterna kan du <\/strong>ta del av <a href=\"http:\/\/www.astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=9090\">h&auml;r p&aring; astronet.se.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Jag k&auml;nner inte J&ouml;rgen men tar<\/strong> av mig hatten och h&auml;lsar s&aring; h&auml;r p&aring; distans i cyberrymden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/images4.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53079\" height=\"148\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/images4.jpeg\" width=\"150\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tStorsvenska Dagbladet p&aring; hugget<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tTack till <strong>Lars Olefeldt<\/strong>, som h&auml;rom dan s&aring;g denna rubrik i <em>Svenska Dagbladet:<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/svd188-e1409073987174.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"svd188\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53084\" height=\"45\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/svd188-e1409073987174.gif\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tG&aring;ta<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tMycket enkelt &#8211; jag vill veta vad denna bild f&ouml;rest&auml;ller. Vad handlar det om?\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eden_strip2-e1409086826122.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eden_strip2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53115\" height=\"477\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/eden_strip2-e1409086826122.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tSkicka ditt svar till <u>ulf.r.johansson@telia.com<\/u> &#8211; den som kommer f&ouml;rst med r&auml;tt svar vet inte vad priset best&aring;r av&#8230;.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Extra! Extra! Extra! Extra! Extra! P&aring; kv&auml;llens m&ouml;te i Tycho Brahe-s&auml;llskapet hyllades bloggens redakt&ouml;r Ulf R Johansson stort av medlemmarna. Den tusende bloggen passerades i juni och Ulf R:s enorma insats markeras nu med att allt material sedan starten publiceras i form av e-b&ouml;cker. Dessutom fick Ulf R personligen en specialtryckt bok, i tv&aring; exemplar,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/26\/nr-90-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 90 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53048"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53048"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53048\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53144,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53048\/revisions\/53144"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53048"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53048"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53048"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}