{"id":53187,"date":"2014-08-29T22:09:46","date_gmt":"2014-08-29T21:09:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53187"},"modified":"2014-08-30T13:54:14","modified_gmt":"2014-08-30T12:54:14","slug":"nr-91-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/29\/nr-91-2014\/","title":{"rendered":"Nr 91 2014"},"content":{"rendered":"<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<u><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Fokus p&aring; Plejaderna:<\/span><\/u>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><span style=\"font-size: 18px;\">Hipparcos avst&aring;nd till stj&auml;rnhopen underk&auml;nns<\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\tJag har inte vetat om det f&ouml;rr&auml;n i kv&auml;ll (29.8) att det finns en h&auml;ftig kontrovers bland fackastronomerna kring avst&aring;ndet till Plejaderna, kallad&nbsp; &quot;the Pleiades distance controversy&rdquo;. I centrum f&ouml;r kontroversen st&aring;r v&aring;r europeiska Hipparcos-sonds tidigare &ouml;verraskande l&aring;ga avst&aring;ndsm&auml;tning p&aring; 390 ljus&aring;r (120.2&plusmn;1.5 pc) &#8211; en s&auml;nkning fr&aring;n tidigare m&auml;tningar <span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">p&aring; 430 ljus&aring;r (133.5&plusmn;1.2 pc).<\/span><\/span> <span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Runt 10 procent.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1408.6544\"><strong>\u2605 Nu visar nya radioastronomiska, <\/strong>noggranna&nbsp; trigonometriska<\/a> parallaxm&auml;tningar, gjorda &ouml;ver 1,5 &aring;r p&aring; ett antal stj&auml;rnor i stj&auml;rnhopen och med hj&auml;lp av sammankopplade interfereometerm&auml;tande&nbsp; radioteleskop fr&aring;n USA och Puerto Rico till Tyskland,&nbsp; att avst&aring;ndet b&ouml;r ligga p&aring;&nbsp; 443 ljus&aring;r (136.2&plusmn;1.2 pc). En rej&auml;l hyfsning upp&aring;t av avst&aring;ndet, som s&auml;gs vara utr&auml;knat med 1 procents noggrannhet.<\/span><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"> <\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/800px-Pleiades_large-e1409341064763.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"800px-Pleiades_large\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53162\" height=\"361\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/800px-Pleiades_large-e1409341064763.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px; text-align: center;\">\n\t<em><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">(Bildk&auml;lla: NASA\/ESA\/AURA\/Caltech<\/span><\/span><\/em>)\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><strong>\u2605 Det ska bli sp&auml;nnande&nbsp;<\/strong> att f&ouml;lja den fortsatta inomvetenskaplga debatten, f&ouml;r h&auml;r st&aring;r b&aring;de prestige och kunnande p&aring; spel plus att m&auml;tningarna uppenbarligen f&aring;r astrofysiska konsekvenser f&ouml;r hur&nbsp; gamla unga stj&auml;rnor i unga&nbsp; stj&auml;rnhopar &auml;r och hur de utvecklas. Bl a handlar det om m&auml;ngden helium. Avst&aring;nden &auml;r en viktig parameter i dessa resonemang.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><strong>\u2605 Radioastronomerna kommer f&ouml;rst&aring;s<\/strong> att checka upp Hipparcos-efterf&ouml;ljaren Gaia och dess kommande m&auml;tningar, och vi l&auml;r p&aring; v&aring;rt vinterm&ouml;te inom ASTB 4 december f&aring; veta hur v&aring;ra ledande lundaastronomer ser p&aring; saken. Sista ordet &auml;r s&auml;kert inte sagt, men i den nya rapporten p&aring;pekas att Hipparcos-m&auml;tningen skiljer sig drastiskt fr&aring;n alla andra. <\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><strong>\u2605 Som fast referenspunkt i radioastronomernas<\/strong> m&auml;tning har anv&auml;nts en exremt avl&auml;gsen kvasar och precisionen p&aring;st&aring;s ha legat p&aring; 0,0001 b&aring;gsekunder.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><strong>\u2605 Denna rapport uttalar f&ouml;rhoppningen<\/strong> att Hipparcos-felet, om vars natur ingen tycks veta n&aring;got just nu, inte ska ha &quot;krypit in i Gaia-sondens pipeline&quot;.<span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"> Alla i den astronomiska communityn h&aring;ller med!<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"font-size: 15px; line-height: 18px;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">(Tack till <strong>Bengt Rosengren<\/strong> f&ouml;r detta tips i kv&auml;ll.)<\/span><\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\tRosettas komet i 3D<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag kommer aldrig att kunna l&auml;ra mig namnen p&aring; Kiev-astronomerna som 1969 uppt&auml;ckte kometen som ESA:s Rosetta-sond nu samk&ouml;r med &#8211; kompisen <strong>Bj&ouml;rn Stenholm <\/strong>tog namnen&nbsp; <strong>Churyumov-Gerasimenko<\/strong> som ingenting p&aring; ASTB-m&ouml;tet ig&aring;r.&nbsp; Personligen g&ouml;r jag som engelsm&auml;nnen, kallar kometen&nbsp; &quot;67\/P&quot; eller &quot;C and G&quot; kort och gott.\n<\/p>\n<p>\n\tIg&aring;r, p&aring; f&ouml;rsta allm&auml;nna h&ouml;stm&ouml;tet p&aring; ASTB, kunde jag i alla fall visa <a href=\"http:\/\/rosetta.jpl.nasa.gov\/gallery\/images\/comet-67p\/churyumov-gerasimenko\">denna 3D-bild fr&aring;n kometens dubbelk&auml;rna<\/a> tagen nu i augusti 2014:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Rosetta_s_comet_in_3D_node_full_image_2-e1409341727596.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Rosetta_s_comet_in_3D_node_full_image_2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53166\" height=\"499\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Rosetta_s_comet_in_3D_node_full_image_2-e1409341727596.jpg\" width=\"499\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: ESA\/Rosetta)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tVi har ett stort antal 3D-glas&ouml;gon p&aring; v&aring;rt obsis i Oxie, och de kom v&auml;l till anv&auml;ndning i g&aring;r.\n<\/p>\n<h2>\n\tHerakleitos (4)<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi forts&auml;tter att med hj&auml;lp av <strong>Bertil Falk <\/strong>botanisera i f&ouml;rsokratikern <strong>Herakleitos <\/strong>fragment fr&aring;n 500-talet f Kr:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500-e1409344129402.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500\" class=\"aligncenter size-full wp-image-52906\" height=\"91\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/12274261fda8a56d5a93a4ba1c7ee421cf331380608040_w500-e1409344129402.jpg\" width=\"75\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h3>\n\t&quot;Och denna ordning, densamma f&ouml;r alla, skapades inte av gud, inte av m&auml;nniska, utan den var alltid, &auml;r och skall vara en evig levande eld, uppflammande enligt m&aring;tt och falnande enligt m&aring;tt.&quot;<br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tHubble-LEGO<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<font face=\"Arial\" size=\"2\">Danska <a href=\"https:\/\/ideas.lego.com\/projects\/14460\">LEGO har tillverkat Hubble-teleskopet<\/a>, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>. H&auml;r &auml;r bildbeviset:<\/font>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1509255-o_18t33ekhrju71eq1m1vp3l1oqh7-full-e1409343913899.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1509255-o_18t33ekhrju71eq1m1vp3l1oqh7-full\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53175\" height=\"217\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/1509255-o_18t33ekhrju71eq1m1vp3l1oqh7-full-e1409343913899.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tGalaxk&auml;rna anno dazumal&#8230;<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFr&aring;n Hubble\/ESA\/NASA&nbsp; har dykt upp en anm&auml;rkningsv&auml;rd bild p&aring; en galaxk&auml;rna i universums begynnelse (kallad GOODS-N-774).\n<\/p>\n<p>\n\tJu l&auml;ngre ut vi ser i kosmos, ju l&auml;ngre tillbaka ser vi och ju n&auml;rmare Big Bang-eftersk&ouml;rden kommer vi &#8211; h&auml;r ser vi en galaxk&auml;rna hur den s&aring;g ut f&ouml;r 11 miljarder &aring;r sedan, 3 miljarder &aring;r efter BB.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/heic1418b-e1409330814236.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Distant galaxy core in the Hubble GOODS North field\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53147\" height=\"342\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/heic1418b-e1409330814236.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASAm, ESA,&nbsp;<strong>E. Nelson <\/strong>(Yale University, USA)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tHela storyn finns h&auml;r: <a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1418\/&amp;urlHash=7.161930358214503E-125\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1418\/<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tKondruler kartlagda<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEtt totalgrepp &ouml;ver v&aring;r kunskap om de pyttesm&aring;, n&auml;stan alltid sf&auml;riska och kiselrika meteoritkondrulerna, deras olika gruppindelningar, storleksf&ouml;rdelningar, kemi etc, har <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1408.6581\">sammanst&auml;llts helt nyligen<\/a>. Rapporten v&auml;nder inte upp och ner p&aring; forskningen men noterar &auml;nd&aring; att vi i forts&auml;ttningen b&ouml;r beskriva kondrulerna som halvmillimeter stora, inte millimeterstora.\n<\/p>\n<p>\n\tDatortomografi i minimiomr&aring;det ger oss nya bilder av kondrulerna i 3D och nya insikter i deras historia, som har med planet- och solsystemets uppkomst att g&ouml;ra.\n<\/p>\n<h2>\n\tW-bloggen k&ouml;r vidare<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack alla underbara astronomikompisar som p&aring; ASTB-m&ouml;tet ig&aring;r tyckte att W-bloggen gjort r&auml;tt bra ifr&aring;n sig genom &aring;ren, och tack <strong>Peter Linde, Eva Dagneg&aring;rd &amp; Co<\/strong> f&ouml;r den annorlunda g&aring;van med &quot;det mesta av det b&auml;sta&quot; ur bloggen som E-bok! Fantastiskt! Jag blev paff och, det s&aring;g n&auml;rvarande kanske, ocks&aring; lite, lite r&ouml;rd.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&hearts; Nu n&auml;r makten &ouml;ver sagda<\/strong> W-blogg helt &aring;terf&ouml;rts igen till &ouml;versidotecknad, s&aring; forts&auml;tter vi d&auml;r vi slutade som W-bloggsl&auml;sarna sj&auml;lva ser &#8211; med en cocktail eller snarare en Gammel Dansk Shot av diverse nyheter och lite annat.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/ImageHandler.ashx_-e1409346397765.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"ImageHandler.ashx\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53194\" height=\"113\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/ImageHandler.ashx_-e1409346397765.jpeg\" width=\"75\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&hearts; PS. H&auml;rom dan h&ouml;ll jag<\/strong> ett f&ouml;redrag f&ouml;r <strong>Povel Ramel<\/strong>-v&auml;nnerna i Lund, och n&auml;r jag i natt satt och bl&auml;ddrade hemma i boken, hade jag faktiskt gl&ouml;mt bort att jag vitsat om Povel i en gammal blogg och sp&aring;nat p&aring; hans evergreen &quot;Bakom varenda j&auml;kla kr&ouml;k \/ g&ouml;mmer sig en purjol&ouml;k. Baaara purjol&ouml;k, baaara purjol&ouml;k&hellip;&rdquo;\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&hearts; En exoplanetvariant<\/strong> kan ju n&auml;mligen l&auml;mpligen lyda s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&hearts; &rdquo;Bakom varenda sol <\/strong>s&aring; het, g&ouml;mmer sig en sval planet&hellip;\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&hearts; Undras vad <\/strong>professor Ramel kunde ha tyckt om det anslaget?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/povel_peruk-e1409344369520.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Dax igen. Povel i Restaurangtrion. Ok\u00e4nd fotograf. Oskarsstigens arkiv.\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53179\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/povel_peruk-e1409344369520.jpg\" width=\"250\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: Povel Ramel-s&auml;llskapet.)<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fokus p&aring; Plejaderna: Hipparcos avst&aring;nd till stj&auml;rnhopen underk&auml;nns Jag har inte vetat om det f&ouml;rr&auml;n i kv&auml;ll (29.8) att det finns en h&auml;ftig kontrovers bland fackastronomerna kring avst&aring;ndet till Plejaderna, kallad&nbsp; &quot;the Pleiades distance controversy&rdquo;. I centrum f&ouml;r kontroversen st&aring;r v&aring;r europeiska Hipparcos-sonds tidigare &ouml;verraskande l&aring;ga avst&aring;ndsm&auml;tning p&aring; 390 ljus&aring;r (120.2&plusmn;1.5 pc) &#8211; en s&auml;nkning&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/29\/nr-91-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 91 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53187"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53187"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53204,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53187\/revisions\/53204"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}