{"id":53205,"date":"2014-08-31T18:08:37","date_gmt":"2014-08-31T17:08:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53205"},"modified":"2014-09-01T20:41:59","modified_gmt":"2014-09-01T19:41:59","slug":"nr-92-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/31\/nr-92-2014\/","title":{"rendered":"Nr 92 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t&Auml;nnu en ny Mars-krater<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMellan 2008 och 2012 har denna f&auml;rska Mars-krater kommit till ber&auml;ttar ny info fr&aring;n NASA. Bilden <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18776\">kommer fr&aring;n orbitern HiRISE <\/a>och visar s&aring;ledes en n&auml;stan dagsf&auml;rsk krater med skarpa konturer och utkastad s&aring; kallad&nbsp; ejecta, som &auml;r m&ouml;rkare och mer bl&aring; &auml;n omgivande miljon&aring;r gamla stoftrika omr&aring;den.\n<\/p>\n<p>\n\tKratern har kommit i dagen i samband med f&ouml;rberedelsena f&ouml;r landningen 2016 av en seimologiskt k&auml;nslig landare kallad <a href=\"http:\/\/insight.jpl.nasa.gov\/home.cfm\" target=\"new\">InSight (Interior Exploration using Seismic Investigations, Geodesy and Heat Transport),<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18776_modest-e1409499607890.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18776_modest\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53251\" height=\"312\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/PIA18776_modest-e1409499607890.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<dl>\n<dd style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>(Bildk&auml;lla:NASA\/JPL-Caltech\/Univ. of Arizona)<\/em>\n\t<\/dd>\n<\/dl>\n<p>\n\tMeningen &auml;r att landaren den ska g&aring; ner och registrera meteorit- och bolidkrascher mot planetytan, g&auml;rna krascher som ocks&aring; kan observeras ovanifr&aring;n.\n<\/p>\n<h2>\n\tBildreportage fr&aring;n MAK-tr&auml;ffen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tW-bloggens egen kanonfotograf <strong>Christian Vestergaard <\/strong>var f&ouml;rst&aring;s n&auml;rvarande p&aring; den &aring;rliga tr&auml;ffen med Mariestads Astronomiska Klubb 29-30 augusti (&quot;Tr&auml;ff under stj&auml;rnorna&quot;) och nedan f&ouml;ljer en svit bilder.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/017-e1409480128638.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53214\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/017-e1409480128638.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Regnet var huvudfienden i &aring;r.<\/em>)\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/0321-e1409480850969.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53223\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/0321-e1409480850969.jpg\" width=\"400\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(V&auml;nlige MAK-medlemmen <strong>Werner Herthnek<\/strong> tog emot de som anm&auml;lt sig.)<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/011-e1409480074154.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53213\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/011-e1409480074154.jpg\" width=\"400\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><em>(F&ouml;reningen Mariestads Astronomiska Klubb erh&ouml;ll &aring;rets Amat&ouml;rastronomiska Pris. SAAF:s <strong>Johan Warell <\/strong>delade ut priset till MAK:s ordf&ouml;rande <strong>S&ouml;ren Persson<\/strong>.)<\/em><\/span><\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/026-e1409480184733.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53215\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/026-e1409480184733.jpg\" width=\"400\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Kaffepauser &auml;r n&ouml;dv&auml;ndiga! I mitten st&aring;ende <strong>Anders Wettergren<\/strong>.)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/0391-e1409480379866.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53219\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/0391-e1409480379866.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<br \/>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\"><em>(<strong>Patrick Woitala<\/strong> och VD:n <strong>Christer Kjellner<\/strong> fr&aring;n AstroSweden&nbsp;i Skara s&aring;lde teleskopprylar till intresserade.)<\/em><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\tDenna sorts tr&auml;ffar &auml;r mycket stimulerande, och n&auml;r <strong>Christian Kjellner <\/strong>g&auml;stade oss p&aring; senaste ASTB-storm&ouml;tet ute i Oxie d&ouml;k fr&aring;gan upp om det inte &auml;r dags att ocks&aring; Tycho Brahe-observatoriet och ASTB arrangerar n&aring;got liknande. Lite blodad tand fick vi v&auml;l p&aring; Ven 2009? Logistiken har vi p&aring; plats.\n<\/p>\n<h2>\n\tHOFNAR &auml;r en ny sorts himlakroppar<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAlla astronomib&ouml;cker f&aring;r nu skrivas om, f&ouml;r en ny typ av neutronstj&auml;rnor har uppt&auml;ckts: HOFNARs = HOt and Fast Non-Accreting Rotators, allts&aring; heta och snabbt roterande icke-skivsamlande neutronstj&auml;rnor.\n<\/p>\n<p>\n\tDe kan ocks&aring; kallas &quot;hot widows&quot; i analogi med &quot;black widow&quot;-pulsarer.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1408.6770\">Rapport h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r min generation ex-r&ouml;kare var annars &quot;hofnar&quot; en verkligt god cigarr&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/hofnar.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hofnar\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53211\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/hofnar.jpg\" width=\"160\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/hofnar.jpg 160w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/hofnar-142x200.jpg 142w\" sizes=\"(max-width: 160px) 100vw, 160px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<h2>\n\tHeja Danmark!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI september n&auml;sta &aring;r, allts&aring; 2015,&nbsp; blir danske ESA-astronauten <strong>Andreas Mogensen <\/strong>den f&ouml;rst r&ouml;dvite att bege sig upp till ISS, den internationella rymdstationen och d&auml;rmed bevisa <strong>Fred Hoyles <\/strong>teori att rymden ligger n&auml;ra oss: Det &auml;r ju bara att ta bilen och k&ouml;ra n&aring;gra tiotals mil rakt upp.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53235\" height=\"203\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium1.jpg\" width=\"305\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium1.jpg 305w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium1-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Andreas_Neutral_Buoyancy_Lab_medium1-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 305px) 100vw, 305px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: ESA)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<u><a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Human_Spaceflight\/Astronauts\/Andreas_Mogensen\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Det danska rymd&auml;ventyret <\/span><\/a><\/u>har jag uppt&auml;ckt via ett tips fr&aring;n&nbsp; <strong>Lars Olefeldt. <\/strong>\n<\/p>\n<h2>\n\tHastighetsrekord<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t30 procent av ljushastigheten b&auml;r respekt med sig, och men <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/abs\/2014\/08\/aa24044-14\/aa24044-14.html\">s&aring; fort ut i rymden r&ouml;r sig gas- och stoftskal fr&aring;n neutronstj&auml;rnor p&aring; vilka&nbsp; r&ouml;ntgenblixtar<\/a> observerats &#8211; skapade av termonukle&auml;ra processer.\n<\/p>\n<h2>\n\tKometm&ouml;tet med Mars<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t19 oktober sveper Comet Siding Spring (C\/2013 A1) f&ouml;rbi Mars p&aring; kort avst&aring;nd, och de flesta instrument p&aring; och ovanf&ouml;r Mars har &ouml;gon p&aring; helsp&auml;nn: Kommer de att p&aring;verkas? Hur ska instrumenten skyddas? Kan de riktas in och om mot kometen och ge oss ny info som vi inte visste f&ouml;rut?\n<\/p>\n<p>\n\tUnder kometens marsch in mot och runt solen, har en hel del f&ouml;r&auml;ndriungar kunnat noteras, t ex hur dess gasutstr&ouml;mningar (&quot;jets&quot;) ter sig:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Siding-Spring-big-panel-Hubble-e1409489647527.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Siding-Spring-big-panel-Hubble\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53241\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Siding-Spring-big-panel-Hubble-e1409489647527.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<br \/>\n\t<em>(Bildk&auml;lla: NASA, ESA, <strong>J.-Y. Li <\/strong>(Planetary Science Institute)<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tAischylos komett&auml;nkare?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI en gammal uppsats jag skrev i Lund f&ouml;r en generation sedan drygt, har<strong> Bertil Falk <\/strong>uppt&auml;ckt att jag n&auml;mner <strong>Aischylos<\/strong> som komett&auml;nkare.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; &Auml;r det den Aischylos?, undrade Bertil, som kan de gamla grekiska trag&ouml;derna.\n<\/p>\n<p>\n\tJag har gl&ouml;mt och blev tvungen att kolla. Svaret &auml;r att det handlar om tv&aring; olika Aischylos p&aring; 400-talet f Kr, och det &auml;r minst en generation mellan dem. &quot;Min&quot; Aischylos var elev till <strong>Hippokrates fr&aring;n Chios<\/strong>, matematikern.\n<\/p>\n<h2>\n\tEn cocktail f&ouml;r en s&aring;n h&auml;r dag<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDenna regniga dag, d&aring; halva Malm&ouml; dr&auml;nkts och hum&ouml;ret &auml;r p&aring; v&auml;g ner, rekommenderas drinken Black Hole:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Fyll halva cocktailglaset<\/strong> med svart sambuca<br \/>\n\t<strong>* Resten med <\/strong>Club soda och iskuber.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Romana_Black_Sambuca_Liqueur-e1409504372532.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"350\" height=\"454\" alt=\"Romana_Black_Sambuca_Liqueur\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53267\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/Romana_Black_Sambuca_Liqueur-e1409504372532.jpg\" style=\"width: 309px; height: 399px;\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tSk&aring;l!\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&Auml;nnu en ny Mars-krater Mellan 2008 och 2012 har denna f&auml;rska Mars-krater kommit till ber&auml;ttar ny info fr&aring;n NASA. Bilden kommer fr&aring;n orbitern HiRISE och visar s&aring;ledes en n&auml;stan dagsf&auml;rsk krater med skarpa konturer och utkastad s&aring; kallad&nbsp; ejecta, som &auml;r m&ouml;rkare och mer bl&aring; &auml;n omgivande miljon&aring;r gamla stoftrika omr&aring;den. Kratern har kommit i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/08\/31\/nr-92-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 92 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53205"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53205"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53289,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53205\/revisions\/53289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}