![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/gsgreet.jpg\")
<\/a>Detta \u00e4r en m\u00e4rklig bild, tagen 1961, av en av svensk astronomis stora. Jag fick den n\u00e5got \u00e5r senare av hans hustru som ett litet minne.<\/p>\nVem det \u00e4r?
\nR\u00e4tt svar: Den i bloggen f\u00f6r en tid sedan omtalade Gustaf Str\u00f6mberg (1882-1962), g\u00f6teborgaren som doktorerade i Lund p\u00e5 C V L Charliers tid och som kom att ing\u00e5 i Mt Wilson-observatoriets forskarstab under de banbrytande \u00e5ren 1917-1946 – \u00e5ren d\u00e5 astronomerna p\u00e5 Mt Wilson i grunden \u00e4ndrade hela v\u00e5r astronomiska v\u00e4rldsbild.<\/p>\n
Och Str\u00f6mberg, eller Stromberg som det blev p\u00e5 “amerikanska”, var i h\u00f6gsta grad med i spelet. Han citeras av Edwin Hubble i dennes The Realm of the Nebula <\/em>och Str\u00f6mbergs uppt\u00e4ckt av Vintergatans rotation 1924 klassas som en av 1900-talets stora astronomiska uppt\u00e4ckter. Hans namn \u00e4r f\u00f6r evigt f\u00f6rknippat med fenomenet “Str\u00f6mbergs asymmetriska drift” vad g\u00e4ller Vintergatans stj\u00e4rnor och deras r\u00f6relser.<\/p>\n Gustaf Str\u00f6mberg \u00e4r or\u00e4ttvist bortgl\u00f6md i den svenska historieskrivningen, tycker jag. Det var ett M\u00c5STE f\u00f6r mig att som ung grabb ta kontakt med honom. F\u00f6rsta utbytet var ett vykort fr\u00e5n honom med bild av Mt Wilson-kupolen och gigantiska molnbankar i bakgrunden. “Knut Lundmar<\/span>k var min gode v\u00e4n och tr\u00e4ffades vi h\u00e4r ute vid flera tillf\u00e4llen”, skrev Str\u00f6mberg bl a.<\/span><\/p>\n N\u00e4sta kontakt slutade med en v\u00e4djan att jag skulle ta mig, s\u00e5 ung jag var, till Californien. Str\u00f6mberg bifogade (1) en dollar i resans startkapital till Guds egen stat. 1962 dog Gustaf Str\u00f6mberg<\/p>\n \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 kom bilden fr\u00e5n hustrun Helga med soldyrkaren i parets tr\u00e4dg\u00e5rd i Pasadena.<\/p>\n Helga skrev bl a:<\/p>\n “Gustaf Stromberg h\u00e4lsar solen i sin tr\u00e4dg\u00e5rd i Pasadena. Calif., vilket skedde s\u00e5 gott som dagligen under 41 \u00e5rs tid. Han \u00e4lskade sitt arbete h\u00e4r och uppskattade Amerika och dess folk. <\/span><\/p>\n Varje dag yttrade han dessa ord:<\/span><\/p>\n “Allt \u00e4r v\u00e4l” – vad som \u00e4n h\u00e4nde. En h\u00f6gre makt ledde allt till det b\u00e4sta.<\/span><\/p>\n Hoppas du i framtiden f\u00e5r tillf\u00e4lle komma till USA, det b\u00e4sta land i v\u00e4rlden.”<\/span><\/p>\n Med Knut Lundmark odlade Gustaf Str\u00f6mberg ett stort intresse vid sidan av astronomin: Han var s\u00f6kare och Gudstroende. Han skrev flera b\u00f6cker som p\u00e5 svenska kom att b\u00e4ra titlar som\u00a0 Universums sj\u00e4l <\/em>(Einstein skrev positivt om den boken!!!), Det eviga s\u00f6kandet<\/em>, Nya vidder<\/em> m fl.<\/p>\n Jag ser det INTE som en mission impossible att \u00e5teruppv\u00e4cka intresset f\u00f6r denne g\u00e4stv\u00e4nlige astronom och s\u00f6kare av de stora sammanhangen bortom den fysiska verkligheten. Det finns en f\u00f6rn\u00e4mlig amerikansk sajt om honom och hustrun, poeten Helga<\/a> (ur tiden 1971, 85 \u00e5r gammal), som varmt rekommenderas. D\u00e4r kan t ex l\u00e4sas om Greta Garbos och Gloria Swansons dr\u00e5pliga m\u00f6ten med honom i Californiens\u00a0 svenskkoloni! Hur det gick med min resa till Californien? Jod\u00e5, den blev av men f\u00f6rst i mitten av 1970-talet, och ett sj\u00e4lvklart m\u00e5l var Mt Wilson-observatoriet och en stunds\u00a0 reflektion d\u00e4r uppe \u00f6ver “lundensare” som varit med om att s\u00e4tta observatoriet p\u00e5 kartan. Str\u00f6mberg och Lundmark.<\/p>\n Str\u00f6mbergs dollarsedel ligger s\u00e5 v\u00e4l g\u00f6md\u00a0 att jag inte l\u00e4ngre vet var jag f\u00f6rvarar den.<\/p>\n Miklihvellur.<\/span><\/p>\n Det \u00e4r samma “mikli” som f\u00f6rekommer i t ex Miklag\u00e5rd; mikla, mykil p\u00e5 fornnordiska st\u00e5r f\u00f6r “stor”, “mycket” etc.<\/p>\n Christian Vestergaard erinrar om att Sky and Telescope <\/em>i augustinumret 1993 efterlyste ett b\u00e4ttre namn p Big Bang.<\/p>\n – Mer \u00e4n trettontusen f\u00f6rslag kom in (!). Den k\u00e4nde vetenskapsjournalisten Timothy Ferris <\/a> och Hugh Downs p\u00e5 S&T var env\u00e4ldiga domare. Men dessa herrar\u00a0best\u00e4mde sig dock f\u00f6r att Big Bang \u00e4nd\u00e5 f\u00e5r f\u00f6rbli det b\u00e4sta namnet.<\/p>\n Christian tipsar ocks\u00e5 diverse fantasifulla namn p\u00e5 denna l\u00e4nk<\/a>, d\u00e4r vi ombeds scrolla ner till “from Mike Simmons”. D\u00e4r hittar vi namn som Doink, Go God!, A Steven Spielberg-George Lucas Production, The Whole Enchilada <\/span> m fl – men ocks\u00e5 n\u00e5gra r\u00e4tt anv\u00e4ndbara och seri\u00f6sare namn.<\/p>\n Om m\u00e5nens baksida, vilken vi aldrig n\u00e5gonsin kommer att f\u00e5 se skriver han, kan vi tack vare librationerna \u00e4nd\u00e5 v\u00e5ga hysa vissa tankar. Dessutom antyder randkratrar och delar av dem att baksidan ser ut ungef\u00e4r som framsidan. En framsynt iakttagelse!<\/p>\n Det fina med dessa b\u00f6cker \u00e4r inte minst de vackra och fantasieggande illustrationerna, “planscherna”.<\/p>\n – N\u00e4stan vackert! menar Lars Olefeldt, bloggmedarbetare i Vejbysrand, som f\u00e5tt syn p\u00e5 denna videodokumentation n\u00e5gonstans fr\u00e5n Mittens rike<\/a> i b\u00f6rjan av juli. Saken har uppm\u00e4rksammats rej\u00e4lt.<\/p>\n Vad kan det handla om? En meteorid som passerar atmosf\u00e4ren horisontellt? En satellit p\u00e5 v\u00e4g att st\u00f6rta? Ett meteorologiskt fenomen? Jag vet \u00e4rligt talat inte.<\/p>\n – Jag och min man skilde oss d\u00e4rf\u00f6r att vi hade helt olika uppfattningar om relativitetsteorin. Han trodde han var en ny\u00a0 Einstein, det trodde inte jag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Soldyrkaren i Pasadena Detta \u00e4r en m\u00e4rklig bild, tagen 1961, av en av svensk astronomis stora. Jag fick den n\u00e5got \u00e5r senare av hans hustru som ett litet minne. Vem det \u00e4r? R\u00e4tt svar: Den i bloggen f\u00f6r en tid sedan omtalade Gustaf Str\u00f6mberg (1882-1962), g\u00f6teborgaren som doktorerade i Lund p\u00e5 C V L Charliers… L\u00e4s mer »Nr 112 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>Jag ska inte p\u00e5st\u00e5 att jag f\u00f6rst\u00e5r allt vad Str\u00f6mberg egentligen menade n\u00e4r han skrev om “den femte evighetsdimensionen” och hur denna kunde korsa den “vanliga” fyrdimensionella rymdtiden, vilket skulle f\u00f6rklara en rad parapsykologiska fenomen. Jag gissar att det \u00e4r denna sortens spekulationer som gjort Str\u00f6mberg persona non grata i den svenska astronomihistorien – han omtalas t ex inte vad jag kan se i v\u00e5ra popul\u00e4raste uppslagsb\u00f6cker, han finns med i \u00c5ke Wallenquists Astronomiskt lexikon <\/em>1962 men inte i annars v\u00e4ldigt kompletta och oundg\u00e4ngliga Astronomisk uppslagsbok<\/em> fr\u00e5n 2005.<\/p>\n<\/a><\/p>\nBig Bang p\u00e5 diverse spr\u00e5k<\/h2>\n
<\/a>Tack som vanligt till alla mina underleverant\u00f6rer, bisittare och lokalombud som ser till att den h\u00e4r bloggen h\u00e5lls vid liv. Jag efterlyste ju vad Big Bang blir p\u00e5 isl\u00e4ndska, och det tipsar Robert Cumming mig om:<\/p>\nM\u00e5nens baksida anno 1877<\/h2>\n
<\/a>Det spekulerades hejvilt om m\u00e5nens osynliga baksida p\u00e5 1800-talet, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns det lite anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att l\u00e4sa astronomijournalisten Amedee Guillimins M\u00e5nen<\/em> fr\u00e5n 1877. Boken, La Lune <\/em>p\u00e5 originalspr\u00e5ket, utgavs p\u00e5 Adolf (!) Bonniers f\u00f6rlag och ger ett f\u00f6r tiden mycket seri\u00f6st intryck. Boken finns i mitt lilla astronomihistoriska privatbibliotek.<\/p>\nM\u00e4rkligt Kina-ufo<\/h2>\n
H\u00f6rt p\u00e5 Fysicum<\/h2>\n