{"id":53400,"date":"2014-09-07T08:59:58","date_gmt":"2014-09-07T07:59:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53400"},"modified":"2014-09-07T17:59:23","modified_gmt":"2014-09-07T16:59:23","slug":"nr-95-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/07\/nr-95-2014\/","title":{"rendered":"Nr 95 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tAsteroiden blev till komet<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet h&auml;nder d&aring; och d&aring; att asteroider visar sig vara kometer, och det &auml;r inte s&aring; konstigt om himlakropparna blandas ihop, speciellt i b&ouml;rjan av deras resor in mot solen d&aring; banber&auml;kningarna &auml;r os&auml;kra. Nu har det h&auml;nt igen, genom NASA:s &quot;n&auml;ra jorden objekt&quot;-s&ouml;kare NEOWISE som jobbat sen i fjor troddes f&ouml;rst att detta var en asteroid. Men nu har objektet klassats om till en komet med beteckningen&nbsp; <u>C\/2013 UQ4<\/u>.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/neowise-comet-catalina-1-e1410034496546.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"neowise-comet-catalina-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53463\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/neowise-comet-catalina-1-e1410034496546.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; bilden ovan &auml;r svansen 100 000 km l&aring;ng.\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;r finns NEOWISE:s hemsida: <a data-ls-seen=\"1\" href=\"http:\/\/www.space.com\/13129-killer-asteroids-wise.html\">NEOWISE space telescope<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>PS 1.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n<p>\n\tOch i dag s&ouml;ndag 7 september ber&auml;knas ju den pl&ouml;tsligt uppt&auml;ckta asteroiden 2014 RC passera 40 000 km fr&aring;n oss, &ouml;ver Nya Zealand. Upphetsningen bland astronomerna f&aring;r s&auml;gas vara m&aring;ttlig, inte helt j&auml;mf&ouml;rbar med katastrofmakarna i mediev&auml;rlden.\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>PS 2.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n<p>\n\tUnder s&ouml;ndagen (7.9) intervjuade <em>Aftonblalet <\/em>v&aring;r ordf&ouml;rande<strong> Peter Linde<\/strong> om asteroiden 2014 RC, enligt&nbsp; Bladet kallad &quot;Pitbull&quot;. <a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/nyheter\/article19491076.ab\">N&auml;tartikeln h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tKepler = Koestler<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Arthur Koestler <\/strong>&auml;r en av mina favoritf&ouml;rfattare, och hans tegelsten som 1960 p&aring; svenska fick titeln <em>S&ouml;mng&aring;ngare<\/em> (<em>Sleepwalkers<\/em>) synar de stora i v&aring;r vetenskap: <strong>Copernicus, Tycho, Kepler, Galilei.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tSpeciellt Koestlers fascination av <strong>Johannes Kepler <\/strong>fingranskas nu av en Cambridge-forskare vid namn <strong>Nicholas Jardine<\/strong> och uppsatsen i <em>The Journal for the History of Astronomy<\/em> <a href=\"http:\/\/jha.sagepub.com\/content\/45\/3\/271.full.pdf\">finns att l&auml;sa h&auml;r p&aring; n&auml;tet.<\/a><br \/>\n\tVad betyder det att Koestler i sin dagbok, 2 maj 1955,&nbsp; skrev s&aring; h&auml;r kryptiskt:\n<\/p>\n<p>\n\t<u>K = K<\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t<u>Kepler = Koestler. <\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/gray_02_10.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Koestler plates.qxp\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53474\" height=\"236\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/gray_02_10.jpg\" width=\"190\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/gray_02_10.jpg 190w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/gray_02_10-161x200.jpg 161w\" sizes=\"(max-width: 190px) 100vw, 190px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Literary Review<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<br \/>\n\tKoestler erk&auml;nde att han hade sv&aring;rt att st&auml;lla sig neutral i sina analyser av de stora astronomerna, s&auml;rskilt illa gick han ju &aring;t Galilei som kallades &quot;bondf&aring;ngare&quot; (Tycho var bara &quot;storhetsvansinnig&quot;&#8230;) samtidigt som mystikern Kepler s&aring;gs i empatiskt ljus, och detta har varit en utmaning f&ouml;r&nbsp; efterv&auml;rlden. Var det rentav Koestlers egen uppg&ouml;relse med sin ungdoms enfaldiga kommunism och stalinism som sp&ouml;kade i portr&auml;tten?\n<\/p>\n<h2>\n\tEn look-a-like?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag fick en trevlig bok av <strong>Rolf Hepp<\/strong>, v&aring;r stj&auml;rnsk&aring;dande koreograf och aktive ASTB-medlem, en klassisk klokbok av <strong>Baltasar Graci&aacute;n<\/strong> (<em>Handorkael und Kunst der Weltklugheit<\/em>, &ouml;versatt till tyskan av sj&auml;lvaste&nbsp; <strong>Arthur Schopenhauer<\/strong>). Omslaget &auml;r en kolorerad 1800-talsbild p&aring; en astrolog byggd p&aring; en f&ouml;rlaga av <strong>Gerard Dou <\/strong>(1613-1675).\n<\/p>\n<p>\n\tAv n&aring;n anledning tycker Rolf att astrologen liknar mig&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/DownloadedFile.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DownloadedFile\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53457\" height=\"346\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/DownloadedFile.jpeg\" width=\"229\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/DownloadedFile.jpeg 229w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/DownloadedFile-198x300.jpeg 198w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/DownloadedFile-132x200.jpeg 132w\" sizes=\"(max-width: 229px) 100vw, 229px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tRosettas f&ouml;rsta UV-m&auml;tningar<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSpektrografen kallad&nbsp; Alice ombord p&aring; Rosetta har&nbsp; m&auml;tt i UV-delen av spektrumet p&aring; kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko och gjort <a href=\"http:\/\/www.swri.org\/9what\/releases\/2014\/alice-ultraviolet.htm\">en del &ouml;verraskande uppt&auml;ckter.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tOnsala g&auml;stas av Petter Brag&eacute;e<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSVT Malm&ouml;s duktige <strong>Petter Brag&eacute;e <\/strong>(bild nedan), mannen bakom succ&eacute;serier som&nbsp; <em>Vintergatan 5a<\/em> m fl i tv, &auml;r g&auml;st p&aring; &aring;rets upplaga av Onsala stj&auml;rntr&auml;ff 18 oktober tillsammans med <strong>Cathy Horellou <\/strong>(hon &auml;r sj&auml;lv ett stort fan av tv-serien <em>Big bang theory <\/em>men &auml;r bokad f&ouml;r att prata om Vintergatan och andra galaxer).\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Petter kommer att prata om kultserierna tillsammans med tv&aring; unga som inspirerats att bli rymdforskare tack vare serien, <strong>Mikael Ingemyr<\/strong>, ordf&ouml;rande i Astronomisk ungdom, och <strong>Mitra Hajigholi<\/strong>, doktorand i astronomi p&aring; Chalmers, ber&auml;ttar W-bloggens tipsare <strong>Robert Cumming<\/strong>.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/petter_bragee.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"petter_bragee\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53459\" height=\"330\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/petter_bragee.jpg\" width=\"220\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/petter_bragee.jpg 220w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/petter_bragee-200x300.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/petter_bragee-133x200.jpg 133w\" sizes=\"(max-width: 220px) 100vw, 220px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: SVT)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tInfo om Onsalatr&auml;ffen h&auml;r:\n<\/p>\n<div>\n\t<a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/popularvetenskap\/adon\/&amp;urlHash=-3.825865004004796E-276\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/popularvetenskap\/adon\/<\/a>\n<\/div>\n<div>\n\tVad vi sj&auml;lva ska ha f&ouml;r oss p&aring; Tycho Brahe-observatoriet 18 oktober, som ju &auml;r <u>Astronomins Dag och Natt,<\/u> f&aring;r vi &aring;terkomma till.\n<\/div>\n<div>\n<h2>\n\t\tF&auml;rgstark Einstein kopplar av<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tTack till <strong>Trygve B&aring;ng<\/strong>, f&ouml;rfattarkompis, som servat mig med en del rara f&auml;rglagda klassika fotografier fr&aring;n 1800-talet fram&aring;t. Bl a med detta foto p&aring; en avkopplad <strong>Albert Einstein<\/strong> med bes&ouml;kare i USA, 1939.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/colorized-old-photos-21-e1410011238501.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"colorized-old-photos-21\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53451\" height=\"370\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/colorized-old-photos-21-e1410011238501.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;Einstein gillade havet och sj&ouml;n och under &aring;ren i Berlin hade han &auml;ven en segelb&aring;t.\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Asteroiden blev till komet Det h&auml;nder d&aring; och d&aring; att asteroider visar sig vara kometer, och det &auml;r inte s&aring; konstigt om himlakropparna blandas ihop, speciellt i b&ouml;rjan av deras resor in mot solen d&aring; banber&auml;kningarna &auml;r os&auml;kra. Nu har det h&auml;nt igen, genom NASA:s &quot;n&auml;ra jorden objekt&quot;-s&ouml;kare NEOWISE som jobbat sen i fjor troddes&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/07\/nr-95-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 95 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53400"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53400"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53400\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53481,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53400\/revisions\/53481"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}