{"id":53482,"date":"2014-09-10T23:05:21","date_gmt":"2014-09-10T22:05:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53482"},"modified":"2014-09-11T17:28:12","modified_gmt":"2014-09-11T16:28:12","slug":"nr-96-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/10\/nr-96-2014\/","title":{"rendered":"Nr 96 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tUndret i Oxie<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGamle (s)-politikern <strong>Janne Sv&auml;rd,<\/strong> som var med i beslutsprocessen bakom TBO:s tillkomst f&ouml;r drygt 40 &aring;r sen, kallar v&aring;rt Tycho Brahe-observatorium f&ouml;r &quot;Undret i Oxie&quot;, och bilden f&ouml;rst&auml;rks av vad som &auml;r p&aring; g&aring;ng med fj&auml;rrstyrningsinstrumenteringen:\n<\/p>\n<p>\n\tV&aring;r chefstekniker <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd <\/strong>jobbar som en perfekt galning med att s&auml;tta ihop det uppgraderade instrumentet med kamera och dess nya montering och hotar mig med att om inte monteringen och kameran bli s&aring; l&auml;ttanv&auml;nd att om inte jag b&ouml;rjar anv&auml;nda dem s&aring; st&auml;ller han upp b&aring;de med privatlektioner och &auml;ppelcider.\n<\/p>\n<p>\n\tOrd och inga visor! Positiv stress skulle jag ocks&aring; vilja kalla det f&ouml;r min del.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/al3-e1410382948302.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"al(3)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53499\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/al3-e1410382948302.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/timb2-e1410382910370.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"timb(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53500\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/timb2-e1410382910370.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Foto: H&aring;kan Barreg&aring;rd)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tJag tror ju dessutom att n&auml;r styrelsen f&ouml;r Malm&ouml; f&ouml;rsk&ouml;nings- och planteringsf&ouml;rening, som pumpat in pengar i projektet, kommer till oss 1 oktober, blir de inte imponerade &#8211; de blir MYCKET IMPONERADE.\n<\/p>\n<h2>\n\tPlattektonik p&aring; Europa<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tPlanetforkare menar sig nu ha slagit fast, att Jupiters stora m&aring;ne Europa visar upp r&ouml;relser i ytgeologin som <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?release=2014-300\">bara kan f&ouml;klaras genom plattektonik<\/a>. Jordklotet och Europa &auml;r i s&aring; fall de enda himlakroppar med dessa plattor, som ju hos oss f&ouml;rklarar b&aring;de f&ouml;rekomsten av bergmassiv och jordb&auml;vningar.\n<\/p>\n<h2>\n\tGrus i Orion<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tR&aring;dande teorier f&ouml;ruts&auml;tter att stenplaneter som jorden ursprungligen bildas fr&aring;n sm&aring; sm&aring; stoftkorn i den interstell&auml;ra sf&auml;ren, men <a href=\"https:\/\/public.nrao.edu\/news\/pressreleases\/dust-grains-orion\">nu menar sig amerikanska radioastronomer som brukat den stora Green Bank-parabolen&nbsp;<\/a> att det hittat stoftkorn som &auml;r 100-1000 ggr st&ouml;rre &auml;n de korn som ing&aring;r i protostj&auml;rnorna. H&auml;r finns en sorts medelstora interstell&auml;ra partiklar, &quot;grus&quot;,&nbsp; som hj&auml;lper till att kickstarta planetbildningar. Dessa grusfilament syns mycket tydligt p&aring; bilderna fr&aring;n GBT, som drivs av National Science Foundation.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio_CompWide_nrao-e1410203878319.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"GMMRadio_CompWide_nrao\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53488\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio_CompWide_nrao-e1410203878319.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tI detalj ser filamenten ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"GMMRadio\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53489\" height=\"424\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio.jpg\" width=\"147\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio.jpg 147w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio-104x300.jpg 104w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/GMMRadio-69x200.jpg 69w\" sizes=\"(max-width: 147px) 100vw, 147px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2730 De nya GBT-m&auml;tningarna t&auml;cker <\/strong>norra delen av Orions stora komplex av molekylmoln med M42, Orionnebulosan, ungef&auml;r i mitten. Det stj&auml;rnskapande stoftet i delen, som kallas OMC-2\/3, har redan kondenserats till l&aring;nga, stoftrika filament, som i sin tur uppvisar&nbsp; knutor p&aring; v&auml;g mot att bli stj&auml;rnor. Det vi ser &auml;r f&ouml;rmodligen en &ouml;ppen stj&auml;rnhop i vardande, en stj&auml;rnhop 1500 ljus&aring;r fr&aring;n oss som beh&ouml;ver 100 000 &#8211; 1 000 000 &aring;r f&ouml;r att b&ouml;rja lysa.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2730 Stoftkornen h&auml;r tros vara<\/strong> i storleken 1 mm till 1 cm till 1 &quot;Lego-bit&quot;, p&aring;pekar rapportens huvudf&ouml;rfattare <strong>Scott Schnee<\/strong>.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2730 Olika teorier &auml;r f&ouml;rst&aring;s<\/strong>&nbsp; i svang om stoftkornens uppkomst.\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>PS.<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<p>\n\tEn Lego-bit &auml;r f&ouml;rresten, har jag l&auml;st, 0.8 cm x 0.8 cm x 1 cm. Lite annorlunda i tum.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/basic-brick-1x1-e1410452803607.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"basic-brick-1x1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53537\" height=\"75\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/basic-brick-1x1-e1410452803607.jpg\" width=\"100\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tPopul&auml;r kortfilm om stj&auml;rnors utseende<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDenna <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=VVAKFJ8VVp4&amp;list=UUUHW94eEFW7hkUMVaZz4eDg\">Youtube-snutt p&aring; temat &quot;Why are Stars Starshaped?&quot;<\/a> har f&aring;tt &ouml;ver 600 000 tittare, tipsar <strong>Lars Olefeldt.<\/strong>\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\tM54 belyser &quot;litiumproblemet&quot;<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tN&auml;r kartl&auml;ggningsteleskopet VST vid ESO:s Paranalobservatorium i norra Chile studerar den klotformiga stj&auml;rnhopen Messier 54&nbsp; ser den ut att vara som vilken annan stj&auml;rnhop men den b&auml;r p&aring; en hemlighet:<br \/>\n\tM54 tillh&ouml;r inte v&aring;r hemmagalax Vintergatan utan den &auml;r en del av en mindre satellitgalax, dv&auml;rggalaxen Sagittarius. <span>1994 uppt&auml;cktes att klothopen&nbsp;<\/span><span> ligga drygt 90 000 ljus&aring;r bort, <\/span><span>mer &auml;n tre g&aring;nger s&aring; l&aring;ngt som avst&aring;ndet mellan jorden och Vintergatans mittpunkt.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1428a\/\">Astronomer har nu observerat Messier 54 med hj&auml;lp av VLT <\/a>som en testb&auml;dd f&ouml;r att f&ouml;rs&ouml;ka l&ouml;sa ett av de stora mysterierna i modern astronomi &#8211; litiumproblemet. <\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/eso1428a-e1410191825404.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"The globular star cluster Messier 54\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53484\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/eso1428a-e1410191825404.jpg\" width=\"475\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>(Bildk&auml;lla: ESO\/VLT\/VST)<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u2738 Det mesta av det l&auml;tta <\/strong>grund&auml;mnet litium som nu finns i universum producerades under big bang tillsammans med v&auml;te och helium, men inte alls i samma m&auml;ngd. Astronomer kan ber&auml;kna med relativt stor noggrannhet hur mycket litium som f&ouml;rv&auml;ntas finnas i det unga universum och fr&aring;n det klura ut hur mycket av det som vi borde se i gamla stj&auml;rnor. <\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<strong><span>\u2738 Men <\/span><span>m&auml;ngderna <\/span><\/strong><span><strong>st&auml;mmer inte<\/strong> &ouml;verens med varandra &#8211; det finns bara drygt en tredjedel <\/span><span>s&aring; mycket<\/span><span> litium i stj&auml;rnorna <\/span><span>som<\/span><span> vad vi f&ouml;rv&auml;ntar oss. Detta mysterium &auml;r fortfarande ol&ouml;st, trots att forskare spenderat flera decennier av arbete p&aring; just detta.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>\u2738 Fram tills nu har det <\/strong>bara varit m&ouml;jligt att m&auml;ta litium bland Vintergatans stj&auml;rnor. Men nu har en forskargrupp ledd av <strong>Alessio Mucciarelli<\/strong> vid Bolognas universitet, Italien, allts&aring; anv&auml;nt VLT f&ouml;r att m&auml;ta hur mycket litium som finns i ett urval av stj&auml;rnor i Messier 54. De fann att niv&aring;erna &auml;r j&auml;mf&ouml;rbara med de i Vintergatan. S&aring; oavsett vad som g&ouml;r att litium f&ouml;rsvinner i s&aring; stora m&auml;ngder s&aring; &auml;r det inte n&aring;got som &auml;r unikt f&ouml;r Vintergatan.<\/span>\n<\/p>\n<h2 dir=\"ltr\">\n\tGammablixtar &auml;r livshotande<br \/>\n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">\n\tEn <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1409.2506\">ny spekulativ rapport <\/a>diskuterar i vilken m&aring;n gammalblixtar utg&ouml;r en fara f&ouml;r livsbetingelserna i universum. Vilken roll kan de ha spelat de senaste fem miljarder &aring;ren i v&aring;r egen del av Vintergatan?\n<\/p>\n<h2 dir=\"ltr\">\n\t<span>Mount Palomar i backspegeln (1)<\/span><br \/>\n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>Som en pendang till TBO-uppgraderingen av fj&auml;rrstyrningsteleskopet ovan, s&aring; passar <strong>Christian Vestergaard<\/strong> p&aring; att skicka &ouml;ver ett antal klassiska teckningar signerade <strong>Russell W Porter&nbsp; <\/strong><\/span><span>fr&aring;n tillkomsten av 200-tummaren (Hale-teleskopet) p&aring; Mount Palomar p&aring; 1940-talet &#8211; d&aring;tidens st&ouml;rsta teleskopmonster med en 5-meters spegel gr&auml;ddad i ett stycke. <\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>Teckningarna &auml;r fr&aring;n 1938, och erk&auml;nn: <\/span><span>Det &auml;r bilder med &quot;sug&quot; i, och jag ska med j&auml;mna mellanrum servera W-bloggens l&auml;sare n&aring;gra av dessa rara historiska teckningar, som b&aring;de &auml;r tekniskt detaljrika och onekligen tidstypiska.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/995885_675523092465436_2061682686_n1-e1410383740974.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"995885_675523092465436_2061682686_n[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53503\" height=\"580\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/995885_675523092465436_2061682686_n1-e1410383740974.jpg\" width=\"450\" \/><\/a><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/1393577_675523309132081_172790608_n1-e1410383837994.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1393577_675523309132081_172790608_n[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53506\" height=\"591\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/1393577_675523309132081_172790608_n1-e1410383837994.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/544147_675523252465420_2073494282_n121-e1410383682108.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"544147_675523252465420_2073494282_n[1](2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53505\" height=\"615\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/544147_675523252465420_2073494282_n121-e1410383682108.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\tVill du redan nu se alla hans Mt Palomar-skisser, <a href=\"http:\/\/www.weertman.com\/bruce\/porter\/\">finns de h&auml;r. <\/a>\n<\/p>\n<h2 dir=\"ltr\">\n\tEn vinnande kombination<br \/>\n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">\n\tEn god Habanacigarr, ett kupglas med Calvados, lagom med v&auml;rme fr&aring;n kakelugnen &#8230; och s&aring; nyaste numret av <em>Popul&auml;r Astronomi.<\/em> En gentlemans kv&auml;ll &auml;r r&auml;ddad!\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/omslag2014_3_300.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"omslag2014_3_300\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53519\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/omslag2014_3_300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/omslag2014_3_300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/omslag2014_3_300-200x300.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/omslag2014_3_300-133x200.jpg 133w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2 dir=\"ltr\">\n\tTack f&ouml;r i dag<br \/>\n<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">\n\tSom ni ser, s&aring; trots tekniskt trubbel s&aring; &aring;terkommer vi st&auml;ndigt som F&aring;gel Fenix ur cyberrymdens aska. Vi ger aldrig upp! Men f&ouml;r nu s&auml;ger vi:\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/wallpaper-650912-300x226.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"wallpaper-650912-300x226\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53513\" height=\"226\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/wallpaper-650912-300x226.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/wallpaper-650912-300x226.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/wallpaper-650912-300x226-200x150.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Undret i Oxie Gamle (s)-politikern Janne Sv&auml;rd, som var med i beslutsprocessen bakom TBO:s tillkomst f&ouml;r drygt 40 &aring;r sen, kallar v&aring;rt Tycho Brahe-observatorium f&ouml;r &quot;Undret i Oxie&quot;, och bilden f&ouml;rst&auml;rks av vad som &auml;r p&aring; g&aring;ng med fj&auml;rrstyrningsinstrumenteringen: V&aring;r chefstekniker H&aring;kan Barreg&aring;rd jobbar som en perfekt galning med att s&auml;tta ihop det uppgraderade instrumentet&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/10\/nr-96-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 96 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53482"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53482"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53538,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53482\/revisions\/53538"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}