{"id":53606,"date":"2014-09-17T08:38:26","date_gmt":"2014-09-17T07:38:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53606"},"modified":"2014-09-17T08:41:06","modified_gmt":"2014-09-17T07:41:06","slug":"nr-98-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/17\/nr-98-2014\/","title":{"rendered":"Nr 98 2014"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<u>Universum f&ouml;redrar pannkakor:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tGalaxkrockar skapar skivgalaxer<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet kanske inte direkt b&ouml;rjade som &quot;en skakning p&aring; nedre d&auml;ck&#8230;&quot; (<strong>ur Mikael Wiehes <\/strong><em>Titanic<\/em><strong>)<\/strong>, men n&auml;r den ljudl&ouml;sa Big Bang-sm&auml;llen ekade genom det&nbsp; inflationsexpanderande tidrumsuniversumet l&aring;g ocks&aring; galax- och stj&auml;rnskapandet i den framtida v&aring;gsk&aring;len. N&auml;r de f&ouml;rsta galaxerna och galaxhoparna sen v&auml;l bildats b&ouml;rjade de dessutom &#8211; tack vare <strong>Isaac Newton<\/strong> &#8211; n&auml;rma sig varandra och glida ihop, ibland krascha, ibland passera genom varandra, men alltid med enorma tidvatteneffekter som resultat.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2714 Och processerna f<\/strong>orts&auml;tter!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2714 ESO-astronomer har nu funnit ut <\/strong>&#8211;&nbsp; tack vare ALMA och andra radioteleskop &#8211; att n&auml;r galaxer sm&auml;lter samman s&aring; bildas faktiskt skivgalaxer i f&ouml;rsta hand, inte elliptiska galaxer som de flesta teoretiker tidigare f&ouml;rutsatt. Universum f&ouml;redrar pannkakor!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/eso1429a-e1410897459967.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Distribution of molecular gas in 30 merging galaxies\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53633\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/eso1429a-e1410897459967.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>De 30 f&auml;rgglada formerna i denna bild illustrerar var och en galaxer som sm&auml;lter samman. H&ouml;jdkurvorna i varje galax visar signalstyrkan fr&aring;n kolmonoxid. F&auml;rgerna visar ist&auml;llet hur gasen r&ouml;r sig. Gas som r&ouml;r sig bort fr&aring;n oss visas i r&ouml;tt, medan bl&aring;tt betyder gas som r&ouml;r sig emot oss. Kurvorna tillsammans med &ouml;verg&aring;ngen mellan r&ouml;tt till bl&aring;tt pekat p&aring; en roterande skiva av gas med centrum i galaxens mitt. Bildk&auml;lla: ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)\/SMA\/CARMA\/IRAM\/J. Ueda et al.)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2714 Det &ouml;verraskande forskningsresultatet<\/strong> kan f&ouml;rklara varf&ouml;r spiralgalaxer som Vintergatan &auml;r s&aring; vanliga<br \/>\n\ti universum.<br \/>\n\t<strong>\u2714 Gasf&ouml;rdelningen i 37 galaxer <\/strong>som befinner sig i slutskeden av dessa processer har studerats med fokus p&aring;&nbsp; kolmonoxid (CO), ett k&auml;nnetecken f&ouml;r gasmoln d&auml;r molekyler &auml;r vanligt f&ouml;rekommande. Forskarnas projekt, som&nbsp; &auml;r den hittills st&ouml;rsta studien av hur molekyk&auml;ra gaser r&ouml;r sig i galaxer, ger unika insikter i hur Vintergatan en g&aring;ng kan ha bildats.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2714 Av galaxkollisionerna i studien <\/strong>k&auml;nntecknades n&auml;stan alla av pannkaksformade omr&aring;den med molekyl&auml;r gas, vilka tolkas som att de &auml;r skivgalaxer i vardande.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/pancake-e1410901063965.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"pancake\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53647\" height=\"221\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/pancake-e1410901063965.jpg\" width=\"300\" \/><\/a><br \/>\n\t<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1429\/\">\u2714 Hela pressmesset h&auml;r!<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tYoutube-snutt om Laikanea<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/strong>, som tipsar om<a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=rENyyRwxpHo\"> denna pedagogiska filmsnutt <\/a>om v&aring;rt nya hem i kosmos.\n<\/p>\n<h2>\n\tNorrsken &ouml;ver Danmark<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet h&auml;nder inte ofta, men det h&auml;nder: Att norrsken kan ses &auml;ven fr&aring;n Danmarks horisont &#8211; som&nbsp; i l&ouml;rdags, p&aring; s&ouml;dra Sj&auml;lland och fr&aring;n &ouml;stra delarna av Jylland. Fr&aring;n tornet p&aring; Ejer Bavneh&oslash;j, en av Danmarks h&ouml;gsta platser,&nbsp; p&aring; Jylland f&aring;ngades detta vackra norrsken in med en p&aring;passlig meteor och Karlavagnen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/northernlight-e1410886382105.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"northernlight\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53626\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/northernlight-e1410886382105.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<br \/>\n\t<em>(Bildk&auml;lla: DMI)<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tVilka &auml;r Pulkovo-astronomerna?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFr&aring;n <strong>Christian Vestergaard<\/strong> kommer en bild fr&aring;n solf&ouml;rm&ouml;rkelsen 1912, som visar ett antal astronomer vid Pulkovo-observatoriet utanf&ouml;r Sankt Petersburg. Vilka &auml;r de som kikar och klockar kontakttider och f&ouml;r journaler?\n<\/p>\n<p>\n\tTill detta ryska obsis drogs ju genom &aring;ren en hel del svenska astronomer och Christian V undrar nu om det kan vara observatoriechefen, v&auml;rml&auml;nningen&nbsp; <strong>Oskar Backlund <\/strong>t v och&nbsp; <strong>Magnus Nyr&eacute;n<\/strong>, &auml;ven han v&auml;rml&auml;nning, bakom tuben?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/Astronomers-at-Pulkovo-Observatory-study-SoFi-19122-e1410791035244.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Astronomers at Pulkovo Observatory study SoFi 1912(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53611\" height=\"317\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/Astronomers-at-Pulkovo-Observatory-study-SoFi-19122-e1410791035244.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tNyr&eacute;n kom hem till Sverige efter den kommunistiska revolutionen men f&ouml;rlorade sin ryska pension. D&auml;rf&ouml;r motionerade gamle studiekamraten <strong>Hjalmar Branting<\/strong>, som ju var astronom i yngre &aring;r, om en pension till honom i riksdagen och fick ledam&ouml;terna med sig.\n<\/p>\n<h2>\n\tUR synade rymden<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Peter Hemborg<\/strong>, som uppm&auml;rkammat oss p&aring; att <u>UR Samtiden <\/u>senast (l&ouml;rdag 13.9) uppm&auml;rksammade &quot;M&auml;nniskan och rymden&quot; i SVT:\n<\/p>\n<p>\n\tFlera tunga akademiska namn var med i bilden: Lundaprofessorn <strong>David Dun&eacute;r<\/strong>, <strong>Nils Dun&eacute;r<\/strong>-sl&auml;ktingen som vi haft som f&ouml;rel&auml;sare i ASTB och som vet hur kommunikation med ET kan gestaltas och betyda, men ocks&aring; science fiction-forskaren <strong>Jerry M&auml;&auml;tt&auml; <\/strong>fr&aring;n Uppsala universitet och <strong>Johan Eriksson,<\/strong> rymdexpert fr&aring;n Utrikespolitiska institutet.\n<\/p>\n<p>\n\tSamtliga f&ouml;rel&auml;sningar &auml;r burkade f&ouml;r efterv&auml;rlden <a href=\"http:\/\/www.ur.se\/Produkter\/184537-UR-Samtiden-Manniskan-och-rymden-Att-prata-med-rymdvarelser\">och finns h&auml;r p&aring; n&auml;tet.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t&quot;V&auml;nsterastronomer&quot; &#8211; finns de?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &auml;r intressant med astronomer som engagerat sig politiskt\/ideologiskt. En av v&auml;nsterns goda representanter b&ouml;r ha varit holl&auml;ndaren <strong>Anton Pannekoek<\/strong> (1873-1960), stj&auml;rnutforskaren som kan beskrivas som en frihetlig socialist, demokrat och svuren fiende till leninismen. Pannekoeks bok <em>Marxismus und Darwinismus <\/em>br&auml;ndes av nazisterna p&aring; bokb&aring;l i Tredje riket 1933.\n<\/p>\n<h2>\n\tBeskedet om Percival Lowells d&ouml;d<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI <strong>Knut Lundmarks <\/strong>efterl&auml;mnade papper, som jag h&auml;rom &aring;ret fick &ouml;verta en tid innan de naturligtvis l&auml;mndes vidare till UB i Lund och till Lundmark-samlingen d&auml;r, fanns bl a detta kort som Lundmark f&aring;tt 1916:&nbsp; Att <strong>Percival Lowell<\/strong>, Mars-astronomen, g&aring;tt ur tiden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/D\u00f6dsbesked-f\u00f6r-P-LowllPL-e1410905989191.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"D\u00f6dsbesked f\u00f6r P LowllPL\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53652\" height=\"569\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/D\u00f6dsbesked-f\u00f6r-P-LowllPL-e1410905989191.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tLundmark, som bes&ouml;kt Flagstaff, skrev ganska honett om Lowell och hans Mars-teorier men h&ouml;ll samtidigt en kritisk distans till kanaler, marsiner och annat. &quot;Fanatism&quot;, lydde Lundmarks omd&ouml;me p&aring; de punkterna om Lowell.\n<\/p>\n<p>\n\tKnappt hundra &aring;r senare kan vi nog ganska l&auml;tt sl&aring; fast, att utan Lowells PR f&ouml;r den r&ouml;da planeten hade inte dagens USA varit s&aring; fascinerat av grannplaneten d&auml;r ute och placerat en rad sonder p&aring; och omkring himlakroppen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Universum f&ouml;redrar pannkakor: Galaxkrockar skapar skivgalaxer Det kanske inte direkt b&ouml;rjade som &quot;en skakning p&aring; nedre d&auml;ck&#8230;&quot; (ur Mikael Wiehes Titanic), men n&auml;r den ljudl&ouml;sa Big Bang-sm&auml;llen ekade genom det&nbsp; inflationsexpanderande tidrumsuniversumet l&aring;g ocks&aring; galax- och stj&auml;rnskapandet i den framtida v&aring;gsk&aring;len. N&auml;r de f&ouml;rsta galaxerna och galaxhoparna sen v&auml;l bildats b&ouml;rjade de dessutom &#8211; tack&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/17\/nr-98-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 98 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53606"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53606"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53606\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53658,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53606\/revisions\/53658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53606"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53606"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53606"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}