{"id":53741,"date":"2014-09-21T18:48:12","date_gmt":"2014-09-21T17:48:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53741"},"modified":"2014-09-21T19:40:26","modified_gmt":"2014-09-21T18:40:26","slug":"nr-101-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/21\/nr-101-2014\/","title":{"rendered":"Nr 101 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t&Auml;nnu en rekordh&aring;llare<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tPersonliga rekord s&auml;tts hela tiden i utforskningen av universum. Nu &auml;r det den lilla rekordt&auml;ta dv&auml;rggalaxen M60-UCD1 som visar sig inneh&aring;lla ett kolossalt svart h&aring;l fem ggr massivare &auml;n det svarta h&aring;let i centrum av v&aring;r egen hemmagalax.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong><a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/2014\/41\/full\/\">\u2606 Enligt senaste HST-pressrelisen <\/a><\/strong>skulle vi, om vi befann oss i galaxen, med blotta &ouml;gat se en miljon stj&auml;rnor varje stj&auml;rnklar kv&auml;ll och natt &#8211; att j&auml;mf&ouml;ra med hanterbara 4000 hemma p&aring; jorden.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Hubbleteleskopets studier <\/strong>ser ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/heic1419b-e1411320259583.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Hubble image of Messier 60 and M60-UCD1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53787\" height=\"410\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/heic1419b-e1411320259583.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/ESA\/<span>A. Seth (University of Utah, USA)<\/span><\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Och den obligatoriska <\/strong>n&auml;rbilden avsl&ouml;jar &auml;nnu lite mer:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/heic1419c-e1411320321823.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Ultracompact dwarf galaxy M60-UCD1 as viewed by Hubble\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53788\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/heic1419c-e1411320321823.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/ESA\/<span>A. Seth (University of Utah, USA)<\/span><\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Spaceartistens version:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/hs-2014-41-a-large_web1-e1411295053182.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hs-2014-41-a-large_web\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53763\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/hs-2014-41-a-large_web1-e1411295053182.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla f&ouml;r denna illustration: NASA\/ESA\/ D. Coe och G. Bacon<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Dv&auml;rggalaxen &auml;r inte <\/strong>st&ouml;rre &auml;n 300 ljus&aring;r tv&auml;rs&ouml;ver men inneh&aring;ller &auml;nd&aring; 140 miljoner stj&auml;rnor, vilket g&ouml;r den till det kanske stj&auml;rnt&auml;taste objektet vi k&auml;nner till.&nbsp; Och i dess mitt huserar ett aggressivt svart h&aring;l.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Historien bakom? <\/strong>Teorierna &auml;r m&aring;nga men det vi ser &auml;r f&ouml;rmodligen resultaten (i pluralis) av tidigare m&ouml;ten och kosmiska trafikolyckor mellan massiva galaxer.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Dv&auml;rggalaxen befinner <\/strong>sig p&aring; ett avst&aring;nd av 50 miljoner ljus&aring;r.\n<\/p>\n<h2>\n\t\u2606\u2606\u2606\u2606\u2606 film p&aring; TBO m&aring;ndag kv&auml;ll<img decoding=\"async\" alt=\"\" src=\"file:\/\/\/Users\/ulfr\/Desktop\/verylongbase-1.jpg\" \/><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tGl&ouml;m inte dokument&auml;rfilmen <em>Sepideh <\/em>p&aring; Tycho Brahe-observatoriet i morgon kv&auml;ll (m&aring;ndag 22.9).\n<\/p>\n<p>\n\tStarttid kl 19.30.\n<\/p>\n<p>\n\tGratis, som alltid!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/sepideh-01-e1411309424802.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"sepideh-01\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53779\" height=\"224\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/sepideh-01-e1411309424802.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Scen fr&aring;n &quot;Sepideh &#8211; Reaching for the stars<\/em>&quot;\n<\/p>\n<h2>\n\tRadion diskuterade multiversum<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till gamle journalistkompisen p&aring; KvP&nbsp; <strong>Erik Jonsson<\/strong>, som i god tid tipsade om s&ouml;ndagens upplaga i P1 av <em>Filosofiska rummet <\/em>som hade temat &quot;Finns parallella universum?&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2718 Bland debatt&ouml;rerna<\/strong> h&ouml;rdes MIT-professorn&nbsp; <strong>Max Tegmark<\/strong> som i sin bok <em>V&aring;rt matematiska universum<\/em> presenterar teorierna kring fyra olika typer av parallella universum. (&Auml;ven ett femte n&auml;mndes i radion&#8230;)\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/3414894_2048_1152-e1411292827850.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"3414894_2048_1152\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53753\" height=\"169\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/3414894_2048_1152-e1411292827850.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: SR\/Anders Lind&eacute;n<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2718 Medverkande var dessutom&nbsp; Helena Granstr&ouml;m<\/strong>, f&ouml;rfattare med bakgrund i fysik och matematik och ASTB-f&ouml;rel&auml;saren h&auml;rom &aring;ret <strong>Ulf Danielsson<\/strong>, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet. Visst l&auml;t det sn&aring;rigt och ibland obegripligt, ja, men underh&aring;llande&#8230; med ett och annat h&ouml;rbart fniss&#8230; och alla tycktes vara &ouml;verens om att universum &auml;r betydligt st&ouml;rre &auml;n vad vi tror. S&aring; ser utvecklingspilen ut.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2718 Max Tegmarks bok<\/strong> &auml;r f&ouml;rresten slut p&aring; f&ouml;rlaget.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2718 Programmet i<\/strong> sin helhet <a href=\"http:\/\/sverigesradio.se\/sida\/avsnitt\/430918?programid=793\">kan avlyssnas h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tRekord&quot;bild&quot; p&aring; Voyager 1<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r tio radioteleskop samverkar genom Very Long Baseline Array (fr&aring;n Hawaii till Jungfru&ouml;arna = 8 000 km) f&aring;r vi denna historiska &quot;radiobild&quot; av Voyager 1.&nbsp;<a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/spaceimages\/details.php?id=PIA17047\"> En fantastisk dokumentation<\/a> av det mest avl&auml;gsna m&auml;nniskotillverkade f&ouml;rem&aring;let i v&aring;r historia. Bilden &auml;r fr&aring;n i fjor men uppm&auml;rksammas nu igen i cyberymden.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/verylongbase.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"verylongbase\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53744\" height=\"236\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/verylongbase.jpg\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/verylongbase.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/verylongbase-300x141.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/verylongbase-200x94.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NRAO\/AUI\/NSF <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b Fakta i m&aring;let:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b Voyager 1 befinner sig<\/strong> efter 37 &aring;r nu ute i den interstell&auml;ra rymden p&aring; ett gigantiskt avst&aring;nd. N&auml;r&nbsp; dokumentationen gjordes i februari i fjor var avst&aring;ndet minst 18 500 000 000 km fr&aring;n jorden.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b N&auml;r radiosignalerna<\/strong> l&auml;mnar sonden &auml;r effekten i signalen som hos en svag lampett eller ljuset i kylsk&aring;pet hemma hos mig, 22 watt, men n&auml;r signalen kommer fram till oss har den tunnats ut till 1 attoWatt = 1 miljardmiljarddels Watt. &Auml;nd&aring; g&aring;r signalerna att f&aring;nga upp med den nya interferometertekniken.\n<\/p>\n<div class=\"article-banner first-banner\">\n<div id=\"beacon_1e67b8c42b\" style=\"position: absolute; left: 0px; top: 0px; visibility: hidden;\">\n\t\t<img decoding=\"async\" alt=\"\" height=\"0\" src=\"http:\/\/phys.org\/openx\/www\/delivery\/lg.php?bannerid=301&amp;campaignid=160&amp;zoneid=64&amp;loc=1&amp;referer=http%3A%2F%2Fphys.org%2Fnews%2F2014-09-baseline-array-radio-image-voyager.html%23ajTabs&amp;cb=1e67b8c42b\" style=\"width: 0px; height: 0px;\" width=\"0\" \/>\n\t<\/div>\n<\/div>\n<p>\n\t<strong>\u261b Den avl&aring;nga bl&aring; fl&auml;cken <\/strong>(utstr&auml;ckningen beror p&aring; de samverkande jordantennernas konfiguration) p&aring; 0,5 b&aring;gsekunder &auml;r i verkligheten en drygt 700 kg tung k&auml;rnkraftsdriven sond inte st&ouml;rre &auml;n en vanlig personbil.\n<\/p>\n<h2>\n\tVem var Mary Lea Shane?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEtt av m&aring;nga typiska kvinno&ouml;den inom den modernare astronomin &auml;r f&ouml;rknippat med namnet <strong>Mary Lea Shane<\/strong> (1897-1983).Hon gjorde en str&aring;lande karri&auml;r p&aring; Lick-observatoriet &#8211; hon slog fast f&ouml;rekomsten av Na I i det lokala interstell&auml;ra mediumet -, men efter gifterm&aring;let med <strong>C Donald Shane <\/strong>prioriterade hon sina barn.&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;r maken blev chef p&aring; Lick, f&ouml;redrog Mary Lea Shane att agera v&auml;rdinna uppe p&aring; Mount Hamilton. Men s&aring; sm&aring;ningom &aring;tergick hon till sin vetenskap den historiska v&auml;gen och tog itu med Lick-observatoriets desorganiserade arkiv och satte det p&aring; kartan. I dag kallas detta enorma arkiv <u>Mary Lea Shane Archives of Lick Observatory<\/u>&nbsp; och inte minst svenska astronomer som <strong>Knut Lundmark<\/strong> f&ouml;rekommer flitigt i journaler och loggb&ouml;cker. I det digitala bildarkvet finns dock ingen bild p&aring; Lundmark men v&auml;l p&aring; lundaastronomen, t f professorn m m runt f&ouml;rra sekelskiftet <strong>Folke Engstr&ouml;m<\/strong>! Det skulle vara intressant att veta varf&ouml;r.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/mshane-e1411308320132.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"mshane\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53774\" height=\"236\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/mshane-e1411308320132.gif\" width=\"200\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Mary Lea Shane med sin favoritkatt. Bildk&auml;lla: N&auml;tet<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tEn runa &ouml;ver Mary Lea Shane&nbsp; fr&aring;n 1984 finns<a href=\"http:\/\/articles.adsabs.harvard.edu\/\/full\/1984JHA....15...74O\/0000074.000.html\"> h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tEinstein p&aring; Mount Wilson<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag brukar skryta med att jag f&ouml;r m&aring;nga &aring;r sen var p&aring; Mount Wilson i Californien och utifr&aring;n fick titta p&aring; Hookerteleskopet och inifr&aring;n fick se det stora soltornet in action. Mount Wilson-instrumenten var och &auml;r ikoner i v&aring;r vetenskap, och 1900-talets&nbsp; nya v&auml;rldsbild formades h&auml;r.\n<\/p>\n<p>\n\tTill och med <strong>Albert Einstein <\/strong>satte sitt hopp hit, vilket bevisas av denna nyhetsartikel fr&aring;n <em>New York Times <\/em>1931:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide6-e1411321164318.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"slide6\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53792\" height=\"418\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide6-e1411321164318.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: Caltech\/Mount Wilson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&Auml;nnu en rekordh&aring;llare Personliga rekord s&auml;tts hela tiden i utforskningen av universum. Nu &auml;r det den lilla rekordt&auml;ta dv&auml;rggalaxen M60-UCD1 som visar sig inneh&aring;lla ett kolossalt svart h&aring;l fem ggr massivare &auml;n det svarta h&aring;let i centrum av v&aring;r egen hemmagalax. \u2606 Enligt senaste HST-pressrelisen skulle vi, om vi befann oss i galaxen, med blotta&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/21\/nr-101-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 101 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53741"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53741"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53741\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53798,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53741\/revisions\/53798"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53741"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53741"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53741"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}