{"id":53799,"date":"2014-09-23T16:16:09","date_gmt":"2014-09-23T15:16:09","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=53799"},"modified":"2014-09-23T19:07:23","modified_gmt":"2014-09-23T18:07:23","slug":"nr-102-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/23\/nr-102-2014\/","title":{"rendered":"Nr 102 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tSepideh-filmen b&aring;de r&ouml;rande och uppr&ouml;rande<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi var ett 25-tal p&aring; plats p&aring; TBO f&ouml;r att ta del av <strong>Berit Madsens<\/strong> lika r&ouml;rande som bitvis uppr&ouml;rande dokufilm om unga uppv&auml;xande iranska amat&ouml;rastronomen <strong>Sepideh<\/strong> i m&aring;ndags kv&auml;ll (22.9), <em>Sepideh &#8211; Reaching for the Stars<\/em>:\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_9638B-e1411483326991.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_9638B\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53831\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_9638B-e1411483326991.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Eva Dagneg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tStarka ovationer efter&aring;t! Och ett l&aring;ngt informativt eftersnack med danska filmaren, som var p&aring; plats.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_9635B-e1411483265335.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_9635B\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53830\" height=\"334\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/IMG_9635B-e1411483265335.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Eva Dagneg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tKv&auml;llen avslutades med att <strong>Peter Linde <\/strong>visade bilder och filmsnuttar fr&aring;n samma lilla starstruck ort i Iran 2008 och samma unga tjejamat&ouml;rer. Sepideh flimrade f&ouml;rbi p&aring; ett par rutor.\n<\/p>\n<p>\n\tFilmen har <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/sepidehfilm\">en egen facebok-sida.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tI dag studerar Sepideh, som gift sig med en ekonom, fysik vid ett litet universitet i j&auml;ttelandet. En viktig mentor f&ouml;r henne &auml;r den Iran-f&ouml;dda astronauten <strong><span dir=\"auto\">Anousheh Ansari<\/span><\/strong><span dir=\"auto\">, som har <a href=\"http:\/\/www.anoushehansari.com\">denna webbsida.<\/a><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide_graphic.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"slide_graphic\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53816\" height=\"328\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide_graphic.jpg\" width=\"227\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide_graphic.jpg 227w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide_graphic-207x300.jpg 207w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/slide_graphic-138x200.jpg 138w\" sizes=\"(max-width: 227px) 100vw, 227px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>PS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n<p>\n\tSepideh-dokument&auml;ren visades &auml;ven i f&ouml;rmiddags (23.9) p&aring; biografen Spegeln i Malm&ouml;, detta i samband med Nordic Panoramas dokument&auml;rfilmfestival. Filmen b&ouml;r ligga bra till f&ouml;r f&ouml;rstapriset, det tycker i alla fall vi inom den astronomiska&nbsp; communityn.\n<\/p>\n<h2>\n\tPatricks pris<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet har faktiskt g&aring;tt mig f&ouml;rbi, men BAA som i British Astronomical Association <a href=\"http:\/\/www.britastro.org\/article_render\/5724\">delar numera ut ett Sir Patrick Moore Prize <\/a>till s&auml;rskilt aktiva och f&ouml;rtj&auml;nstfulla BAA:are.\n<\/p>\n<p>\n\tPatrick Moore-medaljen delas ut av Royal Astronomical Society.\n<\/p>\n<h2>\n\tFr&aring;n skolbok 1954<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOrdet till <strong>Peter Hemborg<\/strong>, ASTB\/TBO:s egen astropedagog:\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; page-break-before: always;\">\n\t&#8211; Som den l&auml;rare, eller som jag kallas f&ouml;r h&auml;r p&aring; Tycho Brahe-observatoriet, astropedagog, jag &auml;r s&aring; har mitt intresse av rymden och pedagogiken f&aring;tt mig att b&ouml;rja samla p&aring; l&auml;rob&ouml;cker i astronomi fr&aring;n tider f&ouml;re nutid.\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; page-break-before: always;\">\n\t&#8211; Det &auml;r b&aring;de intressant att l&auml;sa vad man visste om rymden vid en speciell tidpunkt, liksom det &auml;r intressant att uppt&auml;cka hur man vid den tidpunkten f&ouml;rs&ouml;kte f&ouml;rklara astronomin med utg&aring;ngspunkt i folks verklighet. S&aring;, l&auml;s och uppt&auml;ck, var kunskapen stod n&aring;gonstans f&ouml;r 60 &aring;r sedan.\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; page-break-before: always;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/Naturen-och-vi-fram-e1411483633309.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Naturen och vi - fram\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53834\" height=\"619\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/Naturen-och-vi-fram-e1411483633309.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; page-break-before: always; text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Peter Hemborg<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\tUtdrag ur <i>Naturen och vi<\/i>, l&auml;robok f&ouml;r folkskolan, tryckt 1954:\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><u>* M&aring;nen &ndash; v&aring;r n&auml;rmaste granne i rymden<\/u><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><strong>Hur ser det ut p&aring; m&aring;nen?&nbsp;<\/strong> Till m&aring;nen &auml;r det inte mer &auml;n 10 g&aring;nger jorden runt, och man planerar att g&ouml;ra ett f&ouml;rs&ouml;k att med raketskepp bes&ouml;ka m&aring;nen eller &aring;tminstone fara runt den och tillbaka till jorden.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/SBP06_medium1-e1411479752974.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SBP06_medium\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53828\" height=\"131\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/SBP06_medium1-e1411479752974.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><em>Inte bara skolboken fantiserade om m&aring;nresor 1954. H&auml;r &auml;r Tintin p&aring; v&auml;g samma &aring;r!<\/em><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><u>* Solen &ndash; v&aring;r v&auml;rme och ljusk&auml;lla<\/u><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">Solen &auml;r ett klot av gl&ouml;dheta gaser. [&#8212;] Det r&aring;der oro vid solens yta, och ibland f&ouml;rekommer utbrott av v&auml;ldiga gasmassor. [&#8212;] N&auml;r stora fl&auml;ckar framtr&auml;der p&aring; solen, &auml;r norrsken vanliga p&aring; jorden och radiost&ouml;rningar och rubbningar i jordmagnetismen kan upptr&auml;da<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><u>* Planeterna &ndash; jordens kamrater i solsystemet<\/u><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><b>N&auml;r jorden l&ouml;per f&ouml;rbi en planet.<\/b> Planeterna beh&ouml;ver olika l&aring;ng tid f&ouml;r att fullborda ett varv kring solen; de har olika <i>omloppstid.<\/i> [&#8212;] Vi kan j&auml;mf&ouml;ra detta med en t&auml;vling i l&ouml;pning, som p&aring;g&aring;r m&aring;nga varv. En snabb l&ouml;pare kan komma ett helt varv f&ouml;re en annan. P&aring; samma s&auml;tt &rdquo;varvar&rdquo; jorden d&aring; och d&aring; en yttre planet. [&#8212;] Vi &rdquo;varvar&rdquo; planeten Mars med n&auml;ra tv&aring; &aring;rs mellantider.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><b>Hur ser det ut p&aring; planeterna?<\/b> <i>Merkurius<\/i> &auml;r inte mycket st&ouml;rre &auml;n m&aring;nen. Planeten v&auml;nder alltid n&auml;stan samma sida mot solen, och p&aring; den sidan blir hettan s&aring; stor, att zink skulle sm&auml;lta.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">[&#8212;] <i>Mars<\/i> &auml;r den b&auml;st k&auml;nda planeten. [&#8212;] Stora omr&aring;den utg&ouml;res sannolikt av &ouml;kenomr&aring;den, vilka ger planeten dess r&ouml;da f&auml;rg. Andra omr&aring;den &auml;r gr&aring;gr&ouml;na och kan m&ouml;jligen ha v&auml;xtlighet av l&auml;gre slag. N&aring;gon form av h&ouml;gre liv kan d&auml;remot knappast t&auml;nkas. [&#8212;] Man har tyckt sig se vissa linjer p&aring; Mars&acute; yta och antagit att det var kanaler, men vi vet inte n&aring;got s&auml;kert om detta.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/p11-e1411479496433.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"p11\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53826\" height=\"378\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/p11-e1411479496433.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm; text-align: center;\">\n\t<em>Marsresor diskuterades p&aring; allvar 1954.&nbsp; Denna ill ur en artikel skriven av Werner von Braun.<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><u>* Hur l&aring;ngt &auml;r det stj&auml;rnorna?<\/u><\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">[&#8212;] Stj&auml;rnorna &auml;r solar, men om de omges av planeter liksom v&aring;r sol vet vi inte med s&auml;kerhet.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\"><font size=\"2\" style=\"font-size: 9pt;\"><i>Uppgift.<\/i> Om du &auml;r road av stora tal, s&aring; kan du r&auml;kna ut, hur m&aring;nga mil ett ljus&aring;r &auml;r. Ljuset g&aring;r 30&nbsp;000 mil p&aring; en sekund, och hur m&aring;nga sekunder ett &aring;r &auml;r, kan du s&auml;kert sj&auml;lv r&auml;kna ut. Sen &auml;r det bara att multiplicera.<\/font><\/span>\n<\/p>\n<h2 style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\tSluta mobba Tycho, Unesco!<br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\tN&auml;r jag surfar in om<a href=\"http:\/\/www2.astronomicalheritage.net\/\"> Unescos sajt &quot;Portal to the Heritage of Astronomy<\/a>&quot; f&aring;r jag inte svar n&auml;r jag s&ouml;ker p&aring; <strong>Tycho Brahe<\/strong>. Svagt!\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\tDet &auml;r dags f&ouml;r de danska och svenska astronomerna att ta itu med saken, och rentav borde kanske Nordiska R&aring;det gripa in.\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0cm;\">\n\tUnesco har jag aldrig litat p&aring;, det har varit f&ouml;r mycket en lekstuga f&ouml;r diverse diktaturl&auml;nder, och h&auml;r bevisas inkompetensen och historiel&ouml;sheten ytterligare. Vad har Tycho och hans Venbyggen gjort f&ouml;r ont?\n<\/p>\n<h2>\n\tGiganten i LEGO-bitar<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI somras inleddes bygget av ESO:s superbj&auml;sse <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/e-elt\/\">European Extremely Large Telescope (E-ELT)<\/a> i Atacama-&ouml;knen, Chile, ett bygge som v&auml;ntas st&aring; f&auml;rdigt f&ouml;r att tas i bruk 2024. Grattis redan nu till framtidens astronomer!\n<\/p>\n<p>\n\tVad g&ouml;r en h&auml;ndig Leiden-astronom under tiden? Jo, han, det vill s&auml;ga holl&auml;ndaren <strong>Frans Snik<\/strong>,&nbsp; bygger E-ELT i LEGO i dimensionen 1:150. Med hj&auml;lp av 5274 bitar blir resultatet detta:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/European-Extremely-Large-Telescope-LEGO-e1411457264795.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"High-res photo of the E-ELT LEGO model\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53802\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/European-Extremely-Large-Telescope-LEGO-e1411457264795.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tModellen visades fram&nbsp; f&ouml;r en tid sedan med ESO-chefen <strong>Tim de Zeeuw<\/strong> p&aring; plats och kommer i framtiden, dvs efter 2017, att visas p&aring; det sprillansnya&nbsp; <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso1349\/\">ESO Supernova Planetarium &amp; Visitor Centre<\/a>&nbsp; vid ESO:s h&ouml;kkvarter i Garching, Tyskland.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/ann14071c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"ann14071c\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53803\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/ann14071c.jpg\" width=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/ann14071c.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/ann14071c-200x300.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/ann14071c-133x200.jpg 133w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tTack till <strong>Christian Vestergaard<\/strong> f&ouml;r tipset.<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/announcements\/ann14071\/\"> ESO-pressmesset &aring;terfinns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tDawn p&aring; v&auml;g igen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSedan <a href=\"http:\/\/dawn.jpl.nasa.gov\/feature_stories\/Dawn_operated_normally.asp\">kosmisk str&aring;lning sabbat Dawn-sondens jondrift<\/a>, har NASA\/JPL-sonden &quot;reparerats&quot; och &auml;r p&aring; v&auml;g mot sitt m&ouml;te med asteroiden Ceres igen, tipsar <strong>Lars Olefeldt.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tIncidenten belyser hur s&aring;rbara v&aring;ra instrument &auml;r d&auml;r ute. &Auml;r det inte kosmisk str&aring;lning, &auml;r det sm&aring; meteorider som kan st&auml;lla till det.\n<\/p>\n<h2>\n\tRespect, man, respect!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSom vanligt har W-bloggens<strong> Lars Olefeldt <\/strong>fyndat kuligheter p&aring; n&auml;tet. Som denna:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/9nF2K3X3-e1411457853120.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"9nF2K3X(3)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-53810\" height=\"426\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/9nF2K3X3-e1411457853120.jpg\" width=\"300\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sepideh-filmen b&aring;de r&ouml;rande och uppr&ouml;rande Vi var ett 25-tal p&aring; plats p&aring; TBO f&ouml;r att ta del av Berit Madsens lika r&ouml;rande som bitvis uppr&ouml;rande dokufilm om unga uppv&auml;xande iranska amat&ouml;rastronomen Sepideh i m&aring;ndags kv&auml;ll (22.9), Sepideh &#8211; Reaching for the Stars: Foto: Eva Dagneg&aring;rd Starka ovationer efter&aring;t! Och ett l&aring;ngt informativt eftersnack med danska&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/09\/23\/nr-102-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 102 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53799"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=53799"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53799\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53844,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/53799\/revisions\/53844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=53799"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=53799"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=53799"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}