{"id":5384,"date":"2010-07-23T23:19:01","date_gmt":"2010-07-23T22:19:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5384"},"modified":"2010-07-24T07:41:13","modified_gmt":"2010-07-24T06:41:13","slug":"nr-113-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/23\/nr-113-2010\/","title":{"rendered":"Nr 113 2010"},"content":{"rendered":"

Nya bilder p\u00e5 Linn\u00e9-kratern<\/h2>\n

F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen offentliggjorde NASA splitternya bilder via sin Lunar Reconnaissance Orbiter Camera, LROC,\u00a0 p\u00e5 m\u00e5nens Linn\u00e9-krater<\/a>, v\u00e5r egen “svenskkrater” p\u00e5 m\u00e5nens framsida.\u00a0 Kratern \u00e4r 2,2 km i diameter och \u00e4r ett skolexempel p\u00e5 en perfekt impact, “a beautifully preserved young mare crater”. Resultat av en bulls eye-fulltr\u00e4ff, en riktig “Ragnar Skan\u00e5ker-tia”.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/GSFC\/Arizona State University<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Geologerna har fullt upp med att tolka strukturerna och deras komplicerade historia. NASA-experterna tror att kratern skapades f\u00f6r mindre \u00e4n tio miljoner \u00e5r sen, och LROC-bilderna visar onekligen en ovanligt f\u00e4rsk och of\u00f6rst\u00f6rd m\u00e5nkrater. Se h\u00e4r en detaljstudie (klicka!):<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/GSFC\/Arizona State University <\/figcaption><\/figure>\n

\n

M\u00e5nen saknar ju atmosf\u00e4r, vind, regn, erosionskrafter i v\u00e5r jordiska mening,\u00a0 vilket betyder att de geologiska formationerna beh\u00e5ller sin fr\u00e4sch\u00f6r i miljoner och \u00e5ter miljoner \u00e5r. \u00c4nd\u00e5 kan vi se tecken p\u00e5 vad som h\u00e4nt n\u00e4r kraterv\u00e4ggen rasat ner (svarta pilarna) och hur de dynlika sm\u00e4ltfloderna “frysts” bland en massa stenbumlingar (vita pilar). Hur skapades dessa dyner f\u00f6r \u00f6vrigt?<\/p>\n

Linn\u00e9 \u00e4r en m\u00e5nkrater med flera fr\u00e5getecken, och LROC-teamet planerar att fotografera kratern i stereo fram\u00f6ver.<\/p>\n

P\u00e5 1800-talet trodde en del\u00a0 astronomer att Linn\u00e9-kratern\u00a0 hade st\u00f6rtat samman, pl\u00f6tsligt kunde de inte se den, men det visade sig att de hade f\u00f6r d\u00e5liga teleskop med f\u00f6r d\u00e5lig optik helt enkelt f\u00f6r att dra s\u00e5na drastiska slutsatser. Linn\u00e9-kratern \u00e4r ovanligt hel och fin – och utmanande.<\/p>\n

\n

Ny meteoritkrater p\u00e5 jorden<\/h2>\n<\/div>\n
F\u00f6r en stund sen (detta \u00e4r fredag natt) tipsade Christian V (= Vestergaard) om ett nytt spektakul\u00e4rt fynd av en meteoritkrater<\/a> i s\u00f6dra Egypten.<\/div>\n
Vi \u00e5terkommer fram\u00f6ver till The Kamil Crater!<\/div>\n

Kepler-planeter p\u00e5 g\u00e5ng!<\/h2>\n

Det b\u00f6rjar \u00e4ven hetta till n\u00e4r det g\u00e4ller Kepler-sondens planetfynd. PopAst ber\u00e4ttar om “jakten” i dag<\/a>, och det \u00e4r ju\u00a0 aldrig dumt att ha NASA:s egen Kepler-sida tillg\u00e4nglig<\/a>.<\/p>\n

Det ska bli mycket intressant att se vilka exoplanetforskare och dito “mediaorienterade” (det finns andra uttryck…) team som f\u00f6rst ballar ut och kommer med p\u00e5st\u00e5enden som inte h\u00e5ller.<\/p>\n

Sp\u00e4nnande obsis!<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4r inte detta en ovanligt sp\u00e4nnande – arkitektoniskt – kupolbyggnad? Vi befinner oss utanf\u00f6r Perth, i v\u00e4stra Australien, och i Perth finns en astronomisk forskarhistoria med drygt 100 \u00e5r p\u00e5 nacken. Grundstenen lades vid det ursprungliga obsis:et 1896, och sedan har h\u00e4r med Perth som utg\u00e5ngspunkt faktiskt f\u00f6rekommit forskning hela tiden – ett inhemskt australiensiskt rekord. En tidskanon markerade varje dag att klockan var 1300.<\/p>\n

Byggnaden p\u00e5 bilden \u00e4r dock fr\u00e5n 1966, ligger p\u00e5 ett berg utanf\u00f6r Perth, och kupolkonstruktionen f\u00e5r bevisa att det finns observatoriearkitekter och s\u00e5 finns det observatoriearkitekter. Jag vet inte vad den man\/kvinna heter som ritat kupolen, men k\u00e5ken\u00a0 \u00e4r sp\u00e4nnande t\u00e4nkt med sitt annorlunda utseende. Inte bara formul\u00e4r 1 A som i s\u00e5 m\u00e5nga andra sammanhang.<\/p>\n

Perth Observatory har l\u00e4nge haft ett internationellt utbyte (Hamburg, Lowell, NASA), och i dag st\u00e5r jordn\u00e4ra asteroider bl a p\u00e5 observationsprogrammet. F\u00f6rs\u00f6k att av sn\u00f6da ekonomiska sk\u00e4l st\u00e4nga verksamheten har inte minst bromsats av framg\u00e5ngsrik lobbying fr\u00e5n amat\u00f6rastronomers sida. Vi \u00c4R en kraft att r\u00e4kna med!<\/p>\n

Big Bang \u00e4n en g\u00e5ng<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tack \u00e4n en g\u00e5ng till Christian V (Vestergaard), som outtr\u00f6ttligt sliter f\u00f6r bloggen.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r kompisen Christians senaste “fynd” vad g\u00e4ller annorlunda namn p\u00e5 Big Bang<\/a>.<\/p>\n

Jag kan inte hj\u00e4lpa att jag fastnar f\u00f6r alternativet med;<\/p>\n

The Big TOE (Theory of Everything)<\/span>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nya bilder p\u00e5 Linn\u00e9-kratern F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen offentliggjorde NASA splitternya bilder via sin Lunar Reconnaissance Orbiter Camera, LROC,\u00a0 p\u00e5 m\u00e5nens Linn\u00e9-krater, v\u00e5r egen “svenskkrater” p\u00e5 m\u00e5nens framsida.\u00a0 Kratern \u00e4r 2,2 km i diameter och \u00e4r ett skolexempel p\u00e5 en perfekt impact, “a beautifully preserved young mare crater”. Resultat av en bulls eye-fulltr\u00e4ff, en riktig… L\u00e4s mer »Nr 113 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5384"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5384"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5384\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5403,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5384\/revisions\/5403"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5384"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5384"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5384"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}