{"id":54045,"date":"2014-10-03T17:09:31","date_gmt":"2014-10-03T16:09:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=54045"},"modified":"2014-10-03T22:09:06","modified_gmt":"2014-10-03T21:09:06","slug":"nr-106-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/03\/nr-106-2014\/","title":{"rendered":"Nr 106 2014"},"content":{"rendered":"<div class=\"body\">\n<h2>\n\t\tMultum till Lund!<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tGrattis till lundatrion, professorerna <strong>Melvyn Davies<\/strong> (huvuds&ouml;kande), astrofysiker, och <strong>Birger Schmitz<\/strong>, geolog, samt astronomen <strong>Anders Johansen <\/strong>som f&aring;tt 22,5 miljoner SEK fr&aring;n <a href=\"https:\/\/www.wallenberg.com\/kaw\/forskning\/beviljade-anslag\/projektanslag-2014\">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse&nbsp;<\/a> f&ouml;r att under fem &aring;r bedriva forsknigsprojektet <u>IMPACT; Comets, asteroids and the hability of planets.<\/u>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/logo.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"logo\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54067\" height=\"81\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/logo.png\" width=\"156\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u261e Birger Schmitz ber&auml;ttade f&ouml;r oss<\/strong> p&aring; ett ASTB-f&ouml;redrag vad meteoritfossiler i sediment kan avsl&ouml;ja: Hur istider och massutrotning av djur och natur kan vara kopplade till dramatiska astronomiska h&auml;ndelser hundratals miljoner &aring;r tillbaka som passager av stj&auml;rnor n&auml;ra solen, t ex under solens vandring runt Vintergatans stj&auml;rnt&auml;ta spiralarmar under det galaktiska &aring;ret p&aring; 220-250 miljoner &aring;r.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u261e 8 oktober med start kl 15:15 <\/strong>presenteras projektet &#8211; &quot;ett projekt med h&ouml;g vetenskaplig potential&quot; &#8211;&nbsp; vid ett m&ouml;te i Lundmarkssalen, Astronomiska institutionen i Lund.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tDet sp&ouml;kar p&aring; Titan<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tCassini har dokumenterat en m&auml;rklig sak p&aring; Saturnusm&aring;nen Titan: f&ouml;r&auml;ndringar i den stora kolv&auml;tesj&ouml;n (metan, etan) Ligeia Mare. Under tre f&ouml;rbliflygningar har f&ouml;r&auml;ndringarna kunnat noteras.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDe ljusa partierna markerar fast yta eller omr&aring;den precis under den flytande ytan.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tF&ouml;r&auml;ndringarna b&ouml;rjade dyka upp i juli 2013.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18430\">En pressrelease h&auml;r!<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PIA18430_modest-e1412348078614.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18430_modest\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54069\" height=\"181\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PIA18430_modest-e1412348078614.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<dl>\n<dd style=\"text-align: center;\">\n\t\t\t<em>NASA\/JPL-Caltech\/ASI\/Cornell<\/em>\n\t\t<\/dd>\n<dt>\n\t\t\t&nbsp;\n\t\t<\/dt>\n<\/dl>\n<h2>\n\t\tHur astronomiskt obildad var Sherlock Holmes?<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tIbland tycker jag att dagens astronomer arbetar i Sherlock Holmes eferf&ouml;ljd, men jag undrar om det &auml;r s&aring; lyckligt att dra in<strong> Arthur Conan Doyles<\/strong> deckarfigur i sammanhanget. Den som l&auml;ser f&ouml;rstlingsverket fr&aring;n 1887<em> A Study in Scarlet <\/em>(&quot;En studie i r&ouml;tt&quot;) uppt&auml;cker att Sherlock hade noll koll p&aring; astronomi, han var till och med omedveten om det kopernikanska systemet.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2712 &quot;If we went round <\/strong>the moon it would not make a penny-worth of difference to me or to my work.&quot;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2712 En sk&ouml;n sj&auml;ls<\/strong> bek&auml;nnelse till r&auml;tten till okunskap!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/images.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54058\" height=\"136\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/images.png\" width=\"110\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>\u2712 Helt obildad verkar<\/strong> Sherlock Holmes &auml;nd&aring; inte ha varit. Astronomin i ber&auml;ttelserna<a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/full\/1993JBAA..103...30S\"> har diskuterats bl a h&auml;r<\/a>, och var inte &auml;rkefienden professor James Moriarity rentav matematiker och astronom, f&ouml;rfattare till standardverket <em>The Dynamics of&nbsp; an Asteroid<\/em>&#8230;? Dessutom var Moriarity en hejare p&aring; binomialteoremet.\n\t<\/p>\n<h3>\n\t\t<u>PS. Vem har spelat den b&auml;ste Sherlock i tv och p&aring; vita duken?<\/u><br \/>\n\t<\/h3>\n<p>\n\t\tVar och en har sin Sherlock Holmes-favorit, men lite stryrning f&aring;r vi ha s&aring; jag l&auml;t fr&aring;gan g&aring; vidare till astronomiintresserade sk&aring;disv&auml;nnen <strong>Arne Str&ouml;mgren<\/strong>. H&auml;r &auml;r hans favorittrio:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>1. Jeremy Brett<\/strong>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>2. Basil Rathbone<\/strong>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>3. Robert Downey Jr.<\/strong>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tS&aring; l&auml;tt &auml;r det att dokumentera Vintergatan<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tSv&aring;rare &auml;n s&aring; h&auml;r &auml;r det inte: Du tar 37 440 bilder med dina sex synkroniserade kameror, placerade p&aring; olika h&aring;ll i v&auml;rden (v&auml;stra USA, Sydafrika), ser till att nym&aring;ne r&aring;der eller ingen m&aring;ne alls, samk&ouml;r systemet, fotoshopar och trixar. Voila!&nbsp; Pl&ouml;tsligt har du en komplett 360-gradig Vintergatsmosaik.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/SkySurveyBanner-e1412341960784.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SkySurveyBanner\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54062\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/SkySurveyBanner-e1412341960784.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Foto: Nick Risinger<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t28-&aring;rige <strong>Nick Risinger<\/strong> i Seattle, delstaten Washington, USA, har med all r&auml;tt f&aring;tt stor uppm&auml;rtksamhet f&ouml;r sin bedrift. H&auml;r skrivs om honom i <a href=\"http:\/\/seattletimes.com\/html\/localnews\/2015040399_nightsky12.html\">en av Seattles tidningar <\/a>och h&auml;r kan du l&auml;sa om <a href=\"http:\/\/skysurvey.org\/blog\/2011\/2\/17\/for-all-the-nights-stars\">projektet kallat Photopic Sky Survey.<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tP&aring; flygmuseet i Seattle (&quot;Museum of Flight&quot;) upptar Nick Risingers vintergata, som synes, en hel v&auml;gg, bort&aring;t 40 meter!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/MuseumofFlightBanner-e1412363163615.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"MuseumofFlightBanner\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54096\" height=\"334\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/MuseumofFlightBanner-e1412363163615.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t(Tack till <strong>Christian Vestergaard<\/strong> f&ouml;r tipset om Nick Risinger.)\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\tSolmysteriet 1921<br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tJag fick &ouml;gonen p&aring; en artikel fr&aring;n 1921 i <em>PASP (Publications of the Astronomical Society of the Pacific)<\/em>, den astronomiska tidskriften i Californien Bl a ber&auml;ttades om en m&auml;rklig ljusprick som setts vid en solnedg&aring;ng fr&aring;n Lick-observatoriet p&aring; Mount Hamilton. Ljusskenet syntes n&auml;ra solskivan, och flera andra observationer kom in som bekr&auml;ftade fenomenet.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tVad var det f&ouml;r n&aring;got? Gissningarna var m&aring;nga. En nova? Kanske. Men &auml;nnu sannolikare handlade det om en solstrykande komet (&quot;sun grazer&quot;) fr&aring;n Kreutzer-familjen. Detta framh&ouml;lls i ett inl&auml;gg fr&aring;n sj&auml;lve <strong>E E Barnard<\/strong>, som h&auml;nvisade till kometen som syntes n&auml;ra solen fr&aring;n Egypten under den totala solf&ouml;rm&ouml;rkelsen 1882 (Tewfik-kometen). D&aring;, 1882, s&aring;g fenomenet ut s&aring; h&auml;r:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Comet-eclipse-May17-1882-400x287.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Comet-eclipse-May17-1882-400x287\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54084\" height=\"287\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Comet-eclipse-May17-1882-400x287.jpg\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Comet-eclipse-May17-1882-400x287.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Comet-eclipse-May17-1882-400x287-300x215.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Comet-eclipse-May17-1882-400x287-200x143.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\tFomalhaut-trippeln sl&aring;r rekord<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;rst nu, <a href=\"http:\/\/www.skyandtelescope.com\/astronomy-news\/fomalhaut-falls-amazing-triple-star10012014\/\">n&auml;r jag surfat in p&aring; Sky and Telescopes sajt,<\/a> har jag uppt&auml;ckt att trippelstj&auml;rnan Fomalhaut &auml;r en sensation: Avst&aring;ndet mellan solarna A och C &auml;r p&aring; himlavalvet drygt 5,7 grader = 11 fullm&aring;nar!\n<\/p>\n<p>\n\tC-komponenten, som dessutom ligger i en annan stj&auml;rnbild (n&auml;mligen &Ouml;rnen) &auml;n den ljusa huvudstj&auml;rnan Fomalhaut, som ligger i S&ouml;dra fisken, har en visuell magnitud runt 12.\n<\/p>\n<h2>\n\tGodbitar ur Piotrs fotoalbum (3)<br \/>\n<\/h2>\n<div class=\"msgBody\" id=\"msgBodyDiv\" style=\"padding-left: 0px;\">\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t&#8211; I v&auml;ntan p&aring; Merkuriuspassagen 9 maj 2016 &ndash; n&aring;gra Venuspassagebilder fr&aring;n 2004 och 2012, kommenterar<strong> Piotr Koppe.<\/strong>\n\t<\/p>\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\tPassagerna upptr&auml;der ju parvis med &aring;tta &aring;rs mellanrum.\n\t<\/p>\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t2004 kunde Piotr dokumentera denna bild av fenomenet vid en av kontakerna planet\/solskiva:\n\t<\/p>\n<div style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/20040608-1300enhz2-e1412348626714.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"20040608 1300enhz(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54074\" height=\"375\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/20040608-1300enhz2-e1412348626714.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t<\/div>\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t2012 var det dags igen, vi som var ute p&aring; Tycho Brahe-observatoriet denna tidiga morgon kommer ih&aring;g hur m&aring;nga yrvakna unga, medel&aring;lders och &auml;ldreOxie- och Malm&ouml;bor &#8211; en del med jyckar &#8211; som ville dela h&auml;ndelsen med oss:\n\t<\/p>\n<div style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/2012b-e1412348554959.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2012b\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54073\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/2012b-e1412348554959.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t<\/div>\n<div style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t&nbsp;\n\t<\/div>\n<div style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/2012a2-e1412348499768.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2012a(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54072\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/2012a2-e1412348499768.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t<\/div>\n<h2 style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t&nbsp;<span style=\"font-size: 20px;\">Gl&ouml;m inte bokm&auml;ssan<\/span><br \/>\n\t<\/h2>\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\tL&ouml;rdagens (4.10) STORA BEGIVENHET i Malm&ouml; &auml;r f&ouml;rst&aring;s den elfte upplagan av &quot;Sveriges minsta bokm&auml;ssa&quot;. Se W-bloggen nr 103.\n\t<\/p>\n<p style=\"font-family: Calibri,sans-serif; font-size: 14px;\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/images.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"images\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54080\" height=\"135\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/images.jpg\" width=\"111\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Multum till Lund! Grattis till lundatrion, professorerna Melvyn Davies (huvuds&ouml;kande), astrofysiker, och Birger Schmitz, geolog, samt astronomen Anders Johansen som f&aring;tt 22,5 miljoner SEK fr&aring;n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse&nbsp; f&ouml;r att under fem &aring;r bedriva forsknigsprojektet IMPACT; Comets, asteroids and the hability of planets. \u261e Birger Schmitz ber&auml;ttade f&ouml;r oss p&aring; ett ASTB-f&ouml;redrag vad&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/03\/nr-106-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 106 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54045"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54045"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54045\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54107,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54045\/revisions\/54107"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54045"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54045"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54045"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}