{"id":5406,"date":"2010-07-24T15:49:05","date_gmt":"2010-07-24T14:49:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5406"},"modified":"2010-07-24T17:59:52","modified_gmt":"2010-07-24T16:59:52","slug":"nr-114-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/24\/nr-114-2010\/","title":{"rendered":"Nr 114 2010"},"content":{"rendered":"

Egyptens nya meteoritkrater<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Forskare p\u00e5 plats m\u00e4ter och v\u00e4ger...<\/figcaption><\/figure>\n

Siljansringen, Mien i Sm\u00e5land och ett halvdussin till p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader… nu har ytterligare en meteoritkrater identifierats p\u00e5 jordklotet (se f\u00f6rra bloggen), The Kamil Crater i s\u00f6dra Egypten. Kratern \u00e4r 45 m i diameter och 16 m djup,\u00a0 och enligt forskarna bakom uppt\u00e4ckten, ett italiensk\/egyptiskt\u00a0 team som avrapporterat till Science <\/a>, handlar det fr\u00e5n b\u00f6rjan om:<\/p>\n

1. En 1,3-meters j\u00e4rnmeteorit <\/strong> med vikten 5-10 ton.<\/p>\n

2. Kollisionshastigheten vid sm\u00e4llen<\/strong> l\u00e5g p\u00e5 3,5 km\/sek.<\/p>\n

Kratern kom i dagen s\u00e5 sent som i februari i \u00e5r n\u00e4r forskare lusgranskade satellitbilder fr\u00e5n\u00a0 Google Earth. De \u00f6verraskades vid bes\u00f6k p\u00e5 platsen av hur mycket utsl\u00e4ngt krockmaterial som fortfarande l\u00e5g kvar, l\u00e4tt synligt. Oanfr\u00e4tt av tidens tand.<\/p>\n

H\u00e4r bodde folk f\u00f6r 4000-5000 sen, folk som sen drog vidare. Bland annat d\u00e4rf\u00f6r menar forskarna med Luigo Folco, Sienas universitet, i spetsen, att sm\u00e4llen m\u00e5ste ha \u00e4gt rum senare. Men \u00e4ven kraterns allm\u00e4nna kondition pekar p\u00e5 yngre datum.<\/p>\n

\"\"<\/a>
... den sensationella kratern. Foto:: Museo Nazionale dell'Antartide Universit\u00e0 di Siena<\/figcaption><\/figure>\n

En del impact-teorier st\u00e4lls nu p\u00e5 \u00e4nda, f\u00f6r denna krater tycks bevisa att j\u00e4rnmeteoriter i den h\u00e4r blygsamma storleken och tyngden i alla fall inte helt f\u00f6rst\u00f6rs n\u00e4r de passerar genom jordens atmosf\u00e4r. S\u00e5 troddes det innan. Hur m\u00e5nga s\u00e5na sm\u00e5 hotfulla meteorider finns det d\u00e4r ute? 10 000? En miljon? En miljard? En… ?<\/p>\n

Enligt Earth Impact Database <\/a>har vi p\u00e5 jorden hittills identifierat n\u00e5gra hundra\u00a0 “s\u00e4kra”\u00a0 meteoritkratrar, men fler finns garanterat.\u00a0 Tusentals s\u00e4kert!<\/p>\n

Aniara i Olofstr\u00f6m<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag har helt gl\u00f6mt bort att jag sj\u00e4lv var i Olofstr\u00f6m och bevakade urprem\u00e4ren p\u00e5 en Aniara<\/em>-f\u00f6rst\u00e4llning med\u00a0 musik av Carl-Axel Dominique och med Tommy K\u00f6rberg som affischnamnet. Vad jag nu kommer ih\u00e5g var det en helt f\u00f6rn\u00e4mlig konsertant f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n

Det finns uppenbarligen en cd med 12 av de 31 s\u00e5ngerna: Goldondern Aniara st\u00e4ngs – Den tomma och sterila rymden – Guds rike – En poetissa uppstod i v\u00e5r v\u00e4rld – Spjutet – Chefones tr\u00e4dg\u00e5rd – En kvinna ifr\u00e5n Gond – S\u00e5ng om Karelen – Vi kom fr\u00e5n jorden – Mitt i den brinnande solen – F\u00f6rvittringens s\u00e5ng – Jag hade t\u00e4nkt ett paradis.<\/p>\n

Detta var s\u00e5 sent som 1997!!! Och jag, JAG, har bara gl\u00f6mt det.<\/p>\n

Fega okunniga f\u00f6rfattare<\/h2>\n

I en “klum” i helgens danska Weekend Avisen<\/em> skriver\u00a0 Lone Frank om f\u00f6rfattares okunnighet\/ovilja\/olust\/ointresse\u00a0 att ber\u00f6ra naturvetenskap i sina romaner. Jag ber att f\u00e5 h\u00e5lla med i kritiken!?! \u00c4r det de tv\u00e5 kulturerna som sp\u00f6kar?. undrar hon.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bl a citerar Lone en av mina gamla favoriter (f d kemisten) Kurt Vonnegut, som i sin memoarbok A Man Without A Country<\/em> p\u00e5pekade att n\u00e4r han f\u00f6rde in vetenskapliga tankeg\u00e5ngar i sina texter s\u00e5 var det ingen som uppskattade det… \u00c4nd\u00e5 propsade han p\u00e5 greppet och \u00f6vergav det aldrig.<\/p>\n

En av de stora kanonerna i dag som inte r\u00e4ds f\u00f6r att skriva romaner om naturvetenskap och naturvetare \u00e4r Ian McEwan, vars senaste roman Solar <\/em>ligger p\u00e5 mitt nattduksbord. Lone Frank n\u00e4mner ocks\u00e5 f\u00f6rfattarnamn som Michel Houellebecq, och Kazuo Ishiguoro.<\/p>\n

\u00c4mnet tarvar en \u00e5terkomst i bloggen!<\/p>\n

Efter Stonehenge – Woodhenge….<\/h2>\n

\"\"<\/a>Internationella medier ber\u00e4ttade h\u00e4rom dan\u00a0 att arkeologer har hittat en n\u00e5got mindre version av stora Stonehenge inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n Stongeenge men uppf\u00f6rt – i tr\u00e4! “Woodhenge”, 1 km bort fr\u00e5n Stonehenge, b\u00f6r det v\u00e4l bli d\u00e5…<\/p>\n

Woodhenge har kommit i dagen tack vare ytradartekniken, och nu v\u00e4cks en massa fr\u00e5gor och dito spekulationer. Fakta i m\u00e5let tills vidare \u00e4r detta:<\/p>\n

\u221a Tr\u00e4cirkeln \u00e4r cirka 25 meter tv\u00e4rs\u00f6ver, bara n\u00e5gra meter mindre \u00e4n Stonehenge (som dateras till 2000-4000 f Kr)<\/p>\n

\u221a Woodhenge har tv\u00e5 ing\u00e5ngar och i mitten en upph\u00f6jning, sannolikt en senare uppf\u00f6rd grav.<\/p>\n

\u221a Det finns ett antal enmetersh\u00e5l inuti Woodhenge, efter tr\u00e4p\u00e5lar som st\u00e5tt d\u00e4r.<\/p>\n

Vilka slutsatser kan dras av det? N\u00e4stan inga.<\/p>\n

Stonehenge-konstruktionen har diskuterats i alla tider. Arkeoastronomer s\u00e5g tidigare stenbumlingarna och deras positioner och inb\u00f6rdes rikningar som bevis p\u00e5 avancerad tidig astronomi, en teori som mer och mer \u00f6vergetts, senast kunde vi i W-blogg nr 25 rapportera om teorierna om\u00a0 Stonehenge som ett brons\u00e5lderns eget “Lourdes” till vilket folk tog sig fr\u00e5n Europa f\u00f6r att bli healade av tidens l\u00e4karexpertis. Kanske handlade bygget om olika saker vid olika tider?<\/p>\n

Det nya Woodehenge kommer inte att gr\u00e4vas ut i br\u00e5drasket, antyder Reuters<\/a>. Detta handlar om sofistikerad virtuell arkeologi s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt. Men “forts f\u00f6ljer” garanterat!<\/p>\n

Jag undrar s\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5 vad Bob G Lind tycker och tror?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Egyptens nya meteoritkrater Siljansringen, Mien i Sm\u00e5land och ett halvdussin till p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader… nu har ytterligare en meteoritkrater identifierats p\u00e5 jordklotet (se f\u00f6rra bloggen), The Kamil Crater i s\u00f6dra Egypten. Kratern \u00e4r 45 m i diameter och 16 m djup,\u00a0 och enligt forskarna bakom uppt\u00e4ckten, ett italiensk\/egyptiskt\u00a0 team som avrapporterat till Science , handlar… L\u00e4s mer »Nr 114 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5406"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5406"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5406\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5435,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5406\/revisions\/5435"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5406"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5406"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5406"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}