{"id":54208,"date":"2014-10-11T15:45:37","date_gmt":"2014-10-11T14:45:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=54208"},"modified":"2014-10-12T10:47:56","modified_gmt":"2014-10-12T09:47:56","slug":"nr-109-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/11\/nr-109-2014\/","title":{"rendered":"Nr 109 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tSiding Spring-kometen n&auml;rmar sig Mars<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOm en vecka, 19 oktober, v&auml;ntas den s&aring; kallade Siding Spring-kometen (uppt&auml;ckt med Uppsala-Schmidten i Australien) passera n&auml;ra Mars, och NASA har aktiverat alla sina Marssonder och instrument p&aring; och runt den r&ouml;da planeten i v&auml;ntan p&aring; passagen.&nbsp; En och annan sond har ocks&aring; sl&auml;ckts ner i fruktan f&ouml;r h&ouml;ghastighetspartiklar fr&aring;n kometen ( = 50 km\/sek), &auml;ven om risken f&ouml;r ev olyckor anses minimal.\n<\/p>\n<p>\n\tAstronomerna vid Johns Hopkins-universitetet <a href=\"http:\/\/www.jhuapl.edu\/newscenter\/stories\/st141008.asp\">har l&auml;mnat denna rapport.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/14-090-hubble-comet_0-br2-e1413035296918.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"14-090-hubble-comet_0-br2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54236\" height=\"301\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/14-090-hubble-comet_0-br2-e1413035296918.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>S&aring; h&auml;r s&aring;g kometen ut tidigare i &aring;r n&auml;r Hubble-teleskopet fick korn p&aring; himlakroppen. T v originalbilden, t h den &quot;tv&auml;ttade&quot; versionen. Bildk&auml;lla: ESA\/NASA\/HST<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tComet Siding Spring kommer inst&ouml;rtande fr&aring;n det komett&auml;ta &Ouml;pik\/Oort-molnet och det &auml;r f&ouml;rmodligen f&ouml;rsta g&aring;ngen himlakroppen, som &aring;r n&aring;gon k&iacute;lometer stor,&nbsp; snurrar in mot de inre planeterna och solen. Dess &aring;lder uppskattas till minst 4,6 miljarder &aring;r.\n<\/p>\n<h2>\n\tExo-v&auml;der<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tHur SMHI:s kolleger inom&nbsp; v&auml;derastronomin t&auml;nker sig temperaturen gestaltas p&aring; en exoplanet typ WASP-43b. kan&nbsp; avl&auml;sas p&aring; <a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1422\/\">denna sajt<\/a><a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1422\/\">.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tFlammarion som frim&auml;rke<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tKompisen <strong>Christan Vestergaard<\/strong> har hittat ett franskt frim&auml;rke, som hyllar <strong>Camille Flammarion:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1956france13.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1956france[1](3)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54224\" height=\"238\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1956france13.jpg\" width=\"352\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1956france13.jpg 352w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1956france13-300x202.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1956france13-200x135.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 352px) 100vw, 352px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tHur &auml;r det med svenska frim&auml;rken med astronomer som motiv?\n<\/p>\n<h2>\n\tLjus pulsar i M82<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAnimationen nedan bygger p&aring; pulsar-bilder dokumenterade med hj&auml;lp av NASA:s NuSTAR (Nuclear Spectroscopic Telescope Array), en pulsar som roterar ett varv p&aring; 1,37 sekunder.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u273f Just denna ljusa <\/strong>pulsar ligger i M82-galaxen ungef&auml;r 12 miljoner ljus&aring;r bort.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u273f N&auml;r NuSTAR-forskarna<\/strong> fick grepp om fenomenet, trodde de f&ouml;rst att det handlade om ett svart h&aring;l, men pulserandet i r&ouml;ntgendelen av spektrumet&nbsp; avsl&ouml;jade hur det l&aring;g till.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u273f N&auml;r NuSTAR-bilderna stackades<\/strong> fick vi <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA18843\">denna f&ouml;rn&auml;mliga demonstration av pulsarens blinkningar<\/a> &#8211; j&auml;mf&ouml;r ocks&aring; med &ouml;vriga fotodokumentationer fr&aring;n M82, som &auml;r en v&auml;lk&auml;nd galax (&quot;Cigarren&quot;):\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PIA18843.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA18843\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54244\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PIA18843.gif\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<dl>\n<dd style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n\t<\/dd>\n<dd>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/dd>\n<dd style=\"text-align: center;\">\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/pia18841-harrison-1-e1413057882834.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"pia18841-harrison-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54253\" height=\"428\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/pia18841-harrison-1-e1413057882834.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n\t<\/dd>\n<\/dl>\n<h2>\n\tUR-programmen om rymden<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tUR Samtiden uppm&auml;rksammde h&auml;rom dan rymdfr&aring;gor &#8211; t ex v&aring;r f&ouml;rm&aring;ga\/of&ouml;rm&aring;ga att kommunicera med ET &#8211; och med var bl a <strong>David Dun&eacute;r<\/strong>, professor i id&eacute;- och l&auml;rdomshistoria i Lund.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Bengt Rosengren<\/strong> tipsar om programmet, som kan <a href=\"http:\/\/www.ur.se\/Produkter\/184537-UR-Samtiden-Manniskan-och-rymden-Att-prata-med-rymdvarelser\">avlyssnas och ses h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tSupernova-jakt i Stockholm<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAstronomiska tj&auml;nster v&auml;xer inte p&aring; tr&auml;n, noterar jag och <strong>Christian V<\/strong>,&nbsp; men<a href=\"http:\/\/www.astro.su.se\/om-oss\/lediga-anst%C3%A4llningar\/ledig-tj%C3%A4nst-postdoktor-1.205310\"> en postdoc-tj&auml;nst med inriktning p&aring; supernovajak<\/a>t har nu utlysts i Stockholm.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2713 Tj&auml;nsten &auml;r knuten till<\/strong> supernovagruppen inom Oskar Klein Centrum, som ju &auml;r en viktig del i det nya&nbsp; Zwicky Transient Facility som drar ig&aring;ng 2017 och som kommer att s&ouml;ka av galaxer med supernovor ner till 20,5-21 magnituderna. P&aring; Palomars 48-tums Schmidt p&aring; Palomar Mountain monteras en ny kamera som t&auml;cker 47 kvadratgrader p&aring; himlavalvet och som p&aring; en timme bevakar otroliga 3750 kvadratgrader.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2713 M&aring;let &auml;r att f&aring;nga in <\/strong>nya supernovor bara 24 timmar efter det att de briserat.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2713 I gruppen kring ZTF ing&aring;r<\/strong> Caltech, IPAC, the Weizmann Institute for Science, Stockholmsbaserade Oskar Klein Centrum, Deutsches Elektronen-Synchrotron, Los Alamos National Laboratories, TANGO Consortium of Taiwan, University of Wisconsin i Milwaukee samt Lawrence Berkeley National Laboratories. Tungviktare rakt igenom!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/IMG_5698-e1413036561217.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_5698\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54239\" height=\"333\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/IMG_5698-e1413036561217.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Nattpatrull med 48-tummaren i Californien. Bildk&auml;lla: Caltech\/Iair Arcavi<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tNASA:s Orionprojekt<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet kommande amerikanska rymdflygande Orionprojeket synas h&auml;r <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=KyZqSWWKmHQ#t=95\">p&aring; Youtube. <\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tThanks till <strong>Lars Olefeldt<\/strong> f&ouml;r filmsnuttetipset.\n<\/p>\n<h2>\n\tNazisternas astronomi<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tPl&ouml;tsligt har Hitler-Tysklands naziastronomi, som jag tror att jag kan en del om,&nbsp; dykt upp i en diskussion p&aring; facebok. S&aring; bra att den historien och den debatten aldrig upph&ouml;r.\n<\/p>\n<p>\n\tAstronomins roll i diverse v&auml;nster- och h&ouml;gerdiktaturer t&aring;l att granskas.\n<\/p>\n<h2>\n\tH&ouml;stsemester<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJa, det &auml;r faktiskt sant, men W-bloggens redakt&ouml;r, pension&auml;r som han &auml;r,&nbsp; tar nu &auml;nd&aring; en veckas &quot;semester&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tGissa till vilken favoritstad f&auml;rden st&auml;lls?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Berlin_Treptow_Gewerbeausstellung_1896_Riesenfernrohr-e1412955896247.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Berlin,_Treptow,_Gewerbeausstellung_1896,_Riesenfernrohr\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54216\" height=\"328\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Berlin_Treptow_Gewerbeausstellung_1896_Riesenfernrohr-e1412955896247.jpg\" width=\"500\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Siding Spring-kometen n&auml;rmar sig Mars Om en vecka, 19 oktober, v&auml;ntas den s&aring; kallade Siding Spring-kometen (uppt&auml;ckt med Uppsala-Schmidten i Australien) passera n&auml;ra Mars, och NASA har aktiverat alla sina Marssonder och instrument p&aring; och runt den r&ouml;da planeten i v&auml;ntan p&aring; passagen.&nbsp; En och annan sond har ocks&aring; sl&auml;ckts ner i fruktan f&ouml;r h&ouml;ghastighetspartiklar&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/11\/nr-109-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 109 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54208"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54208"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54208\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54255,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54208\/revisions\/54255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54208"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54208"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54208"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}