{"id":54402,"date":"2014-10-23T16:39:00","date_gmt":"2014-10-23T15:39:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=54402"},"modified":"2014-10-24T08:51:26","modified_gmt":"2014-10-24T07:51:26","slug":"nr-113-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/23\/nr-113-2014\/","title":{"rendered":"Nr 113 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\tExoplanet hittad redan 1917?<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDetta &auml;r en av de mest m&auml;rkliga historier jag hittat p&aring; l&auml;nge: Att <strong>Adriaan van Maanen<\/strong>, den i v&aring;r galaxutforsknings historia s&aring; kontroversielle holl&auml;ndske astronomen, redan 1917 var p&aring; sp&aring;ren efter exoplaneter. Eller snarare snavade &ouml;ver uppt&auml;ckten, f&ouml;r han kunde inte veta vad det var han f&aring;tt korn p&aring;!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 Det &auml;r UCLA-astrofysikern Benjamin &quot;Ben&quot; Zuckerman<\/strong> som mer &auml;n antyder att n&aring;got sp&auml;nnande korsade van Maanens v&auml;g 1917 n&auml;r han studerade en (vet vi idag) vit dv&auml;rgs spektrum: Spektrumet hos stj&auml;rnan, som kallas <u>van Maanen 2<\/u>, visade upp linjer efter tunga &quot;f&ouml;rorenande&quot; metaller (= grund&auml;mnen tyngre &auml;n v&auml;te och helium, metallbegreppet &auml;r som bekant annorlunda inom astronomin).\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sifter-exoplanet_1-e1414076936916.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"sifter-exoplanet_1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54432\" height=\"310\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sifter-exoplanet_1-e1414076936916.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Den krackelerande asteroiden st&ouml;rtar in mot den vita dv&auml;rgen. Spaceart-illustration: HST\/ESA\/<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 I dag antyder linjerna<\/strong> att den vita dv&auml;rgen med en effektiv yttemp p&aring; 5000-2000 gr Kelvin omges av ett system med stenplanet\/er och en skiva med planetskrot, som faller in i stj&auml;rnans atmosf&auml;r efter kollisioner och st&ouml;rningar fr&aring;n stenplaneten.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 &quot;To the best of my knowledge, <\/strong>no other model for the heavy element pollution of white dwarf atmospheres in this temperature range is now seriously considered.&quot;, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1410.2575\">skriver Zuckerman i sin helt mattebefriade l&auml;ttbegripliga rapport.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1Dq_1xD2MhSRRePclIyXU-Q-e1414075673293.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"1*Dq_1xD2MhSRRePclIyXU-Q\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54424\" height=\"353\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1Dq_1xD2MhSRRePclIyXU-Q-e1414075673293.png\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>Linjer av j&auml;rn, kalcium och magnesium syns i atmosf&auml;ren hos van Maanen 2 (spektrum fr&aring;n Zuckermans rapport)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 Po&auml;ngen &auml;r bl a den att van Maanen <\/strong>inte visste vad vita dv&auml;rgar var f&ouml;r n&aring;got men att han omedvetet var p&aring; sp&aring;ren av en stor uppt&auml;ckt. Han beskrev sin stj&auml;rna som av F-typ med l&aring;g bolometrisk luminositet, &rdquo;&#8230;by far the faintest F-type star known at the present time&rdquo; (van Maanen, 1919).<br \/>\n\t<strong>\u2727 Zuckerman p&aring;pekar att&nbsp; l&auml;nge<\/strong> troddes att metallrikedomen h&auml;rr&ouml;rde&nbsp; fr&aring;n det interstell&auml;ra mediumet men att p&ouml; om p&ouml; har forskningen g&aring;tt &ouml;ver till teorin om infallande asteroidskot. Zuckerman igen i sin rapport:<br \/>\n\t<strong>\u2727 &quot; If one dates the triumph<\/strong> of the latter model over the former to about 2007, then there was a delay of about 90 years between the discovery of heavy elements in the spectrum of <u>van Maanen 2 <\/u>and their proper interpretation as originating in a surrounding planetary system.&quot;\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 van Maanens stj&auml;rna ligger 13,9 ljus&aring;r<\/strong> fr&aring;n oss i Fiskens\/Pisces stj&auml;rnbild, den drog till sig holl&auml;ndarens uppm&auml;rksamhet genom sin h&ouml;ga egenr&ouml;relse, den har en massa 0,68 ggr solens men bara en diameter p&aring; 15 000 km och 0.00017 ggr solens absoluta ljusstyrka.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/apf6-04280t.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"apf6-04280t\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54427\" height=\"252\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/apf6-04280t.jpg\" width=\"164\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/apf6-04280t.jpg 164w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/apf6-04280t-130x200.jpg 130w\" sizes=\"(max-width: 164px) 100vw, 164px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Adriaan van Maanen som ung man. Bildk&auml;lla: The University of Chicago<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 Om Adriaan van Maanen kan l&auml;sas<\/strong> p&aring; v&aring;r <strong>Knut Lundmark-<\/strong>sajt (www.knutlundmark.se), van Maanen trodde sig ju se egenr&ouml;relser i M33 och andra spiralsystem vilket f&ouml;rlade dem till Vintergatans n&auml;rhet eller rentav inuti v&aring;rt galaxhem. Det tog Lundmark flera m&aring;nader av arbete att granska och kontrollr&auml;kna m&auml;tningarna och motbevisa holl&auml;ndaren, som &#8211; sn&auml;llt sagt &#8211; med sina p&aring;st&aring;enden f&ouml;rsinkade&nbsp; genombrottet f&ouml;r den nya galaxid&eacute;n p&aring; 20-talet. D&auml;refter har hans renomm&eacute;, begripligt nog, varit l&auml;tt skamfilat, men nu kanke hans heder b&ouml;rjar &aring;teruppr&auml;ttas.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2727 1938 var van Maanen p&aring; IAU:s Stockholmskongress <\/strong>och frotterades med den d&aring;tida stockholmska astronomieliten.\n<\/p>\n<h2>\n\tAniara i tv-repris efter 54 &aring;r<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>&#8211; Karl-Birger Blomdahls\/Harry Martinsons<\/strong> operaversion av <em>Aniara <\/em>repriseras med start kl20.00 25 oktober (l&ouml;rdag kv&auml;ll) i SVT2 och SVT Play, tipsar<strong> Christian Vestergaard<\/strong>.\n<\/p>\n<p>\n\tMed i denna klassiska tv-upps&auml;ttning &auml;r bl a <strong>Elisabeth S&ouml;derstr&ouml;m, Margareta Hallin, Ragnar Ulfung <\/strong>och <strong>Erik Saed&eacute;n<\/strong>. Dirigent <strong>Sixten Ehrling<\/strong>.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/vf-aniara-jpg-1-e1414136931135.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"vf-aniara-jpg-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54466\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/vf-aniara-jpg-1-e1414136931135.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: SVT<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tExokometer finns &auml;ven &quot;d&auml;r ute&quot;<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tRunt <u>Beta Pictoris<\/u> har hittats kometer. N&aring;gon &ouml;verraskad?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/news\/eso1432\/\">ESO-relisen h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tVulkanism p&aring; m&aring;nen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAstronomen <strong>Sarah Braden<\/strong> vid Arizona State University &auml;r huvudf&ouml;rfattare till <a href=\"https:\/\/asunews.asu.edu\/20141012-lunar-volcanism\">en rapport om IMP (&quot;irregular mare patch&quot;)<\/a>, fynd som bed&ouml;ms vara tecken p&aring;&nbsp; unga vulkaniska utbrott p&aring; m&aring;nytan. Bilden nedan visar <u>Sosigenes IMP<\/u>, en oval struktur 300 meter djup och med ytm&aring;ttet 3&#215;7 km.\n<\/p>\n<p>\n\tEtt 70-tal fynd har hittats hittills.\n<\/p>\n<p>\n\tDet sparsamma kraterantalet i lavafl&ouml;dena anses bevisa att eruptionerna &auml;gade rum f&ouml;r bara 18 miljoner &aring;r sen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"sosigenes_oblique\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54417\" height=\"309\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique.jpg\" width=\"309\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique.jpg 309w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/sosigenes_oblique-200x200.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 309px) 100vw, 309px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/GSFC\/Arizona State University<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tOm Sarah Braden kan bl a l&auml;sas h&auml;r p&aring; <a href=\"http:\/\/www.researchgate.net\/profile\/Sarah_Braden\">www.researchgate.net\/profile\/Sarah_Braden.<\/a> D&auml;r framg&aring;r att Sarah &auml;ven sysslat med blygsam vulkanism p&aring; Merkurius.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1b9714f.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1b9714f\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54454\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1b9714f.jpg\" width=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1b9714f.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/1b9714f-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Sarah Braden. Bildk&auml;lla: researchgate.net<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tDet fanns, som vi &auml;ldre minns, en tid n&auml;r vulkanteorin florerade kring M&aring;nens kratrar (framf&ouml;r allt bland engelsm&auml;n), sen slog impact-teorin effektivt ihj&auml;l alla alternativ &#8211; bevisen var ju och &auml;r ju&nbsp; &ouml;verv&auml;ldigande &#8211;&nbsp; och vulkanerna f&ouml;rl&ouml;jligades men nu kryper id&eacute;erna tillbaka om &auml;n i det lilla lilla formatet. F&ouml;rmodligen slutar debatten d&auml;r. Notabelt!\n<\/p>\n<h2>\n\tFuskande fysiker f&ouml;rlorar fil dr-graden<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDen fuskande tyske Bell Labs-fysikern <strong>Jan Hendrik Sch&ouml;n<\/strong> (&quot;Sch&ouml;n-skandalen&quot;) har nu ocks&aring; f&ouml;rlorat &ouml;verklagandet till den federala domstolen i Karlsruhe. D&auml;rmed <a href=\"http:\/\/blogs.nature.com\/news\/2014\/10\/schon-loses-last-appeal-against-phd-revocation.html\">konfirmeras Universit&auml;t Konstanz beslut att degradera honom <\/a>&#8211; han f&ouml;rlorar nu definitivt&nbsp; sin filosofie doktor-grad.\n<\/p>\n<p>\n\tSkandalen &auml;r inte den enda som drabbat universitetsv&auml;rlden. H&auml;rom &aring;ret skakades ju K&ouml;penhamns universitet av en liknande skandal (<strong>Milena Penkowa<\/strong>), ett fiffel som &auml;ven uppr&ouml;rde v&aring;ra v&auml;nner p&aring; Niels Bohr-institutet.\n<\/p>\n<p>\n\tN&aring;got som f&ouml;renar? Bl a detta: Att det r&ouml;r sig om unga forskare, som tidigt genif&ouml;rklarats och som vunnit vackra priser och erk&auml;nnanden. Men ocks&aring; att brister f&ouml;rerkommit i det akademiska kontrollmaskineriet.\n<\/p>\n<h2>\n\tUpphittat: En galaxfossil!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn ultraljussvag dv&auml;rggalax har f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen hittats utanf&ouml;r den lokala galaxgruppen, i Virgohopen. Astronomerna menar sig kunna konstatera att med utg&aring;ngspunkt fr&aring;n dv&auml;rggalaxens &aring;lder,&nbsp; dess l&aring;ga metallhalt och position inuti Virgohopen att himlakroppen kallad <u>Virgo UFD1 <\/u>mycket v&auml;l kan vara en fossil rest efter de allra f&ouml;rsta galaxerna i v&aring;rt universum.\n<\/p>\n<p>\n\tObjektet har hittats med hj&auml;lp av bl a HST:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/jangetal-1410-2247_f3.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"jangetal-1410-2247_f3\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54406\" height=\"242\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/jangetal-1410-2247_f3.jpg\" width=\"201\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/jangetal-1410-2247_f3.jpg 201w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/jangetal-1410-2247_f3-166x200.jpg 166w\" sizes=\"(max-width: 201px) 100vw, 201px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1410.2247\">Rapporten finns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDv&auml;rggalaxernas bakgrund &auml;r en sp&auml;nnande historia, som f&ouml;r oss l&aring;ngt tillbaka i universums galax- och stj&auml;rnbildningar.\n<\/p>\n<h2>\n\tSf-tr&auml;ff p&aring; Malm&ouml; sci-fi-bokhandel<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMed start kl 16.30 fredag 24 oktober &auml;r det signeringspartaj f&ouml;r <strong>Pernilla Perny Lindgen<\/strong> och hennes nyaste bok p&aring; sf-bokhandeln i stan (Malm&ouml;), Storgatan 41.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Tora Greve<\/strong> tipsar, och det tackar vi f&ouml;r. Info h&auml;r:<span style=\"text-decoration: underline;\"> <\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=https:\/\/www.facebook.com\/events\/977438588952258\/&amp;urlHash=2.458397560346528E-125\" target=\"_BLANK\">https:\/\/www.facebook.com\/events\/97743858895225<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tS&aring; synd att bokhandeln aldrig t&auml;nde p&aring; mitt f&ouml;rslag om sf-tr&auml;ffar p&aring; t ex en&nbsp; l&ouml;rdagseftermiddag i m&aring;naden med kaffe och bokk&ouml;p. Det verkar vara Stockholm som best&auml;mmer (d&auml;r ocks&aring;). Vilket de garanterat har f&ouml;rlorat ekonomiskt p&aring;. Vi &auml;r inte extremt k&ouml;pstarka, men vi handlar!\n<\/p>\n<p>\n\tTyv&auml;rr &auml;r den yngre f&ouml;retagsamheten ibland v&auml;ldigt korkad och tror inte att vi &auml;ldre som &auml;r ute i stan t ex en l&ouml;rdag skulle ta tid p&aring; oss att slinka in om en nischad bokhandel. Jag vet sf-kunniga som tr&ouml;ttnat och numera struntar i bokhandeln i rikets tredje stad.\n<\/p>\n<h2>\n\tOch aprop&aring; detta med exoplaneter&#8230;<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8230; och jakten p&aring; liv i universum, s&aring; har <strong>Lars Olefeldt <\/strong>sprungit p&aring; en ovanligt intelligent kommentar:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/IMG_03842-e1414077573850.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_0384(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54435\" height=\"350\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/IMG_03842-e1414077573850.jpg\" width=\"350\" \/><\/a>\n<\/p>\n<table cellpadding=\"0\" cellspacing=\"0\" style=\"width: 652px; color: rgb(0, 0, 0); padding-bottom: 5px; height: 30px;\">\n<tbody>\n<tr>\n<td style=\"font-size: 13px; font-family: 'lucida grande',tahoma,verdana,arial,sans-serif; color: rgb(0, 0, 0);\">\n\t\t\t\t&nbsp;\n\t\t\t<\/td>\n<td style=\"font-size: 11px; font-family: 'lucida grande',tahoma,verdana,arial,sans-serif; color: rgb(153, 153, 153); text-align: right; padding-right: 5px;\">\n\t\t\t\t&nbsp;\n\t\t\t<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Exoplanet hittad redan 1917? Detta &auml;r en av de mest m&auml;rkliga historier jag hittat p&aring; l&auml;nge: Att Adriaan van Maanen, den i v&aring;r galaxutforsknings historia s&aring; kontroversielle holl&auml;ndske astronomen, redan 1917 var p&aring; sp&aring;ren efter exoplaneter. Eller snarare snavade &ouml;ver uppt&auml;ckten, f&ouml;r han kunde inte veta vad det var han f&aring;tt korn p&aring;! \u2727 Det&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/23\/nr-113-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 113 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54402"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54402"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54402\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54468,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54402\/revisions\/54468"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54402"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54402"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54402"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}