{"id":5451,"date":"2010-07-26T22:15:38","date_gmt":"2010-07-26T21:15:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5451"},"modified":"2010-07-27T19:17:03","modified_gmt":"2010-07-27T18:17:03","slug":"nr-116-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/07\/26\/nr-116-2010\/","title":{"rendered":"Nr 116 2010"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 Eta Carinae-fronten intet nytt (just nu…)<\/h2>\n
\"\"<\/a>
"R\u00f6ntgenpl\u00e5t" av Eta Carinae. Foto: Chandra X-Ray Observatory, 2007<\/figcaption><\/figure>\n

Jag letar f\u00f6rg\u00e4ves efter nya spektakul\u00e4ra rapporter om Eta Carinae (\u03b7 Car), som ju kan brista som en supernova n\u00e4r som helst. Stj\u00e4rnan \u00e4r en ung massiv bl\u00e5vit variabel 7500 ljus\u00e5r bort och skapade i samband med utbrottet (“The Great Eruption”), som observerades fr\u00e5n jorden av Sir John Herschel 1843, Homonculus-nebulosan – tv\u00e5 m\u00e4rkliga “lober” i vars mitt stj\u00e4rnan kan sk\u00e5das.<\/p>\n

Eta Carinae klassas bland proffsen som en LBV (“luminious blue variable”, lumin\u00f6s bl\u00e5 variabel ) – p\u00e5 svenska har vi ju tidigare mycket annat p\u00e5 L\u00a0 och\u00a0 LBV st\u00e5r v\u00e4l h\u00e4r hemma mest\u00a0 f\u00f6r “lagen om behandling av v\u00e4rstingar”???<\/p>\n

1843 n\u00e5dde Eta Cariane magnituden -1, vilket gjorde den till himlavalvets n\u00e4st Sirius ljusaste stj\u00e4rna.<\/p>\n

1858 avtog ljusstyrkan lika pl\u00f6tsligt och sen har stj\u00e4rnan fladdrat i magnitudskalan upp och ner med viss 5-\u00e5rig periodicitet.<\/p>\n

I dag ligger magnituden runt 5 n\u00e5nstans. Edmond Halley menade p\u00e5 sin tid att Eta Cariane l\u00e5g runt 4:e magnituden.\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r 1000-talet \u00e5r sen tycks en tidigare liknande sm\u00e4ll ha \u00e4gt rum; stj\u00e4rnan \u00e4r hyperintressant och har l\u00e4nge utforskats, \u00e4ven astronomer i Lund har haft och har den p\u00e5 sitt forskningsprogram<\/a>.<\/p>\n

Bevakningen av Eta Cariane \u00e4r naturligtvis total i dag. Str\u00e5lningen \u00f6ver hela spektrumet detaljkollas fr\u00e5n teleskopfamiljen p\u00e5 jorden liksom fr\u00e5n rymdteleskopen, t ex NASA:s r\u00f6ntgenbevakare\u00a0 Chandra X-ray Observatory<\/a>.<\/p>\n

Fr\u00e5n b\u00f6rjan tycks Eta Carinae ha haft en massa motsvarande 150 ggr solens, men efter 2-3 miljoner \u00e5r v\u00e4ger stj\u00e4rnan nu 90-100 solmassor. Stj\u00e4rnvinden \u00e4r, om \u00e4n drastiskt i avtagande verkar det, enorm, och den g\u00f6r att stj\u00e4rnan hela tiden f\u00f6rlorar massa. Kanske s\u00e5 mycket som 10 solmassor bara i samband med The Great Eruption! Ett utbrott som vissa astronomer nu mer ser som en “minisupernova”.explosion\u00a0 \u00e4n att bara stj\u00e4rnans yttre skal for i v\u00e4g. Termen i svang i dag\u00a0 \u00e4r, ser jag bl a p\u00e5 Natures <\/em>webb,\u00a0 “supernova imposter”<\/a>, allts\u00e5 att stj\u00e4rnan upptr\u00e4der som en sorts “supernova-bedragare”.\"\"<\/a><\/p>\n

– Det b\u00f6rjar dyka upp liknande saker i andra galaxer – bl a den som uppt\u00e4cktes av Gregor Duszanowicz i \u00c5kersberga. Finns ett papper av Pastorello m fl p\u00e5 arxiv.org <\/a>ber\u00e4ttar SN-k\u00e4nnaren Robert Cumming.<\/p>\n

Bland k\u00e4nda “bedragare”\u00a0 i andra galaxer \u00e5terfinns\u00a0 SN2006jc, som efter tv\u00e5 \u00e5r dock visade sitt r\u00e4tta ansikte och exploderade som en – hypernova.<\/p>\n

Den dag Eta Cariane exploderar l\u00e4r ingen undg\u00e5 att se det. Stj\u00e4rnan kommer att lysa i kapp med fullm\u00e5nen.<\/p>\n

Tips om Eta Carinae-nyheter tas emot med \u00f6ppen famn!<\/p>\n

Planetarium i Blekinge?<\/h2>\n

Finns det verkligen ett planetarium i Blekinge? Svaret \u00e4r ja, och det tillh\u00f6r SSS som i Sj\u00f6sstridsskolan.<\/p>\n

Tidigare i \u00e5r firade Karlskronas Planetarium 20-\u00e5rsjubileum och minst 10 000 personer har bes\u00f6kt planetariet (plats f\u00f6r 36 bes\u00f6kare) f\u00f6r att “studera stj\u00e4rnhimlen mitt p\u00e5 blanka dagen”, som BLT skrev i v\u00e5ras.<\/p>\n

Planetariet stod ursprungligen i N\u00e4sby Park utanf\u00f6r Stockholm men flyttades efter visst lokalpatriotiskt ballyhoo till Karlskrona i samband med att marinen flyttade sin kadettutbildning till stan.<\/p>\n

Solskenskaka till kaffet<\/h2>\n

\"\"<\/a>F\u00e5r det vara en solskenskaka efter eller i samband med\u00a0 solfl\u00e4cksstudierna? Dessa dagar vill man ju till kaffet ha n\u00e5got l\u00e4ttbakat, och en klassisk solskenskaka g\u00f6rs s\u00e5 h\u00e4r:
\nVispa 2 \u00e4gg + 1 \u00e4ggvita och 2 dl str\u00f6socker. Blanda i 2 dl vetemj\u00f6l, 1 dl vatten och 1 tsk bakpulver. H\u00e4ll smeten i en smord och br\u00f6ad l\u00e5g t\u00e5rtform och gr\u00e4dda ca 20 minuter, \u00a0 i 200 graders v\u00e4rme ganska l\u00e5ngt ner i ugnen.<\/p>\n

Glasyr: 75 g margarin, 1 dl str\u00f6socker, 1 \u00e4ggula och 1 msk vaniljsocker kokas till en tjock massa och h\u00e4lles \u00f6ver den f\u00e4rdiggr\u00e4ddade kakan. Str\u00f6 \u00f6ver cocosflingor, t ex.<\/p>\n

Kan man g\u00f6ra en sockerkaka, kan man ocks\u00e5 g\u00f6ra en solskenskaka, det \u00e4r min enkla\u00a0 erfarenhet.<\/p>\n

(Receptet \u00e4r av Sheela och finns h\u00e4r p\u00e5 tastelines webb<\/a>, min r\u00e4ddare i n\u00f6den n\u00e4r det g\u00e4ller mat.)<\/p>\n

ESO-succ\u00e9n<\/h2>\n

Det \u00e4r kul n\u00e4r den egna sidan OCKS\u00c5 f\u00e5r lite uppm\u00e4rksamhet, s\u00e5 vi europ\u00e9er kan gott str\u00e4cka p\u00e5 oss efter ESO:s massmediala genombrott med “tunga stj\u00e4rnan”-nyheten senast. Nyheten har g\u00e5tt som en l\u00f6peld \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

M\u00e5nen och solen<\/h2>\n

Det \u00e4r naturligtvis inget annat \u00e4n en slump\u00a0 att solen har en skenbar diameter\u00a0 400 ggr st\u00f6rre \u00e4n\u00a0 m\u00e5nens men ocks\u00e5 ligger 400 ggr l\u00e4ngre bort. Resultat: Vi f\u00e5r totala solf\u00f6rm\u00f6rkelser med (f\u00f6r det mesta) en fantastisk korona.<\/p>\n

\"\"<\/a>
S\u00e5 f\u00e5r framtidens jordbor se alla solf\u00f6rm\u00f6rkelser. Denna ringformiga variant syntes 2005 och blev APOD 5 oktober detta \u00e5r. Foto:Stefan Seip<\/figcaption><\/figure>\n

Den kunde inte v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der se eftersom m\u00e5nen d\u00e5 helt blockerade solen, och om sis\u00e5d\u00e4r 50 miljoner \u00e5r \u00e4r det bara ringformiga f\u00f6rm\u00f6rkelser som kommer att kunna ses, detta eftersom m\u00e5nen r\u00f6r sig allt l\u00e4ngre bort fr\u00e5n jorden. Cirka 4 cm per \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 Eta Carinae-fronten intet nytt (just nu…) Jag letar f\u00f6rg\u00e4ves efter nya spektakul\u00e4ra rapporter om Eta Carinae (\u03b7 Car), som ju kan brista som en supernova n\u00e4r som helst. Stj\u00e4rnan \u00e4r en ung massiv bl\u00e5vit variabel 7500 ljus\u00e5r bort och skapade i samband med utbrottet (“The Great Eruption”), som observerades fr\u00e5n jorden av Sir John… L\u00e4s mer »Nr 116 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5451"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5451"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5514,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5451\/revisions\/5514"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}