{"id":54510,"date":"2014-10-25T19:32:51","date_gmt":"2014-10-25T18:32:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=54510"},"modified":"2014-10-26T09:07:19","modified_gmt":"2014-10-26T08:07:19","slug":"nr-114-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/25\/nr-114-2014\/","title":{"rendered":"Nr 114 2014"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t&quot;Skiktr&ouml;ntgen&quot; avsl&ouml;jar kosmos f&ouml;r 10,8 miljarder &aring;r sen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span class=\"mpia-Zwischentitel\">Ett lag astronomer ledda av Max Planck-forskare<\/span>&nbsp; har lyckats 3 D-beskriva hur en skiva av kosmos s&aring;g ut f&ouml;r 10,8 miljarder &aring;r en, bara tre miljarder &aring;r efter BB (= Big Bang).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u273a Metodiken p&aring;minner om datortomografin,<\/strong> skiktr&ouml;ntgen. Skiva f&ouml;r skiva avsl&ouml;jas bak&aring;t i tiden allt n&auml;rmare BB hur universums tidiga galaxer och den &quot;kosmiska spindelv&auml;ven&quot;, <u>the cosmic web<\/u>,&nbsp; med dess rika v&auml;tgasf&ouml;rekomst faller p&aring; plats &ouml;ver enorma avst&aring;nd.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PR_2014_09_1en_gr-e1414255328174.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PR_2014_09_1en_gr\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54483\" height=\"368\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/PR_2014_09_1en_gr-e1414255328174.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>3D-kartan kunde skapas tack vare spektrum av v&auml;tgas med hj&auml;lp av 24 bakgrundsgalaxer. Ju ljusare f&auml;rg, desto h&ouml;gre densitet av v&auml;tgas. Bildk&auml;lla: Casey Stark (UC Berkeley) och Khee-Gan Lee (MPIA) <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u273a S&aring; h&auml;r t&auml;nks &quot;skiktr&ouml;ntgen&quot;-bilden<\/strong> ha kommit till enligt en spaceartist: N&auml;r ljuset, de gula pilarna, fr&aring;n galaxer i bakgrunden passerar genom v&auml;tgasen i f&ouml;rgrunden, f&aring;s absorptionspektrum i det kraftigt r&ouml;df&ouml;rskjutna Lyman-alfa-omr&aring;det:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/3Dmapillustration-of-light-e1414256440937.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"3Dmapillustration-of-light\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54488\" height=\"451\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/3Dmapillustration-of-light-e1414256440937.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>Bildk&auml;lla: Khee-Gan Lee (MPIA) and Casey Stark (UC Berkeley)<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tEn pedagogisk<a href=\"http:\/\/newscenter.lbl.gov\/2014\/10\/16\/a-3d-map-of-the-adolescent-universe\/\"> pressrelis med animation finns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tHennes bok ber&auml;ttar verkligheten<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi som fuskat och forts&auml;tter att fuska som popul&auml;rvetare struntar alltf&ouml;r ofta i hur astronomerna arbetar, det &auml;r resultaten vi jagar. D&auml;rf&ouml;r detta l&auml;stips:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b En av de b&auml;sta b&ouml;cker jag <\/strong>l&auml;st p&aring; l&auml;nge om hur astronomer i verkligheten arbetar, &quot;hur astronomisk forskning i realiteten g&aring;r till&quot;, f&ouml;rberedelser, genomf&ouml;randet vid n&aring;gra av v&auml;rldens st&ouml;rsta teleskop, eftersk&ouml;rden och utv&auml;rderingarna&#8230;&nbsp; hur jobbigt det &auml;r, hur instrumenten fungerar och inte fungerar etc etc, &auml;r skriven av den tyska astronomen <strong>Anna Frebel <\/strong>och heter <em>Auf der Suche nach den &auml;ltesten Sternen<\/em> (Fischer Taschenbuch, 2014).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b Frebel &auml;r expert p&aring; gamla<\/strong> metallfattiga stj&auml;rnor och hennes uppt&auml;ckter har sen i somras renderat henne en professorstitel vid MIT.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Frebel-web.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Frebel-web\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54503\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Frebel-web.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Frebel-web.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/Frebel-web-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Anna Frebel. Bildk&auml;lla; MIT\/Edu<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b I boken ber&auml;ttar hon &auml;ven<\/strong> r&ouml;rande om k&auml;nslostormarna n&auml;r Mount Stromlo-observatoriet&nbsp; i Australien gick upp i r&ouml;k i samband med en skogsbrand f&ouml;r drygt tio &aring;r sen. &Auml;ven flera av hennes astronomv&auml;nners privatbost&auml;der blev l&aring;gornas rov.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u261b Anna Frebels<a href=\"http:\/\/annafrebel.com\/\"> hemsida finns h&auml;r.<\/a><\/strong> D&auml;r framg&aring;r att hennes bok nu &auml;ven kommer ut p&aring; engelska.\n<\/p>\n<h2>\n\tLitter&auml;r raritet<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMer om b&ouml;cker: Vi &auml;r nu i slutstadiet av klassificeringen av v&aring;rt nya fina bibliotek p&aring; Tycho Brahe-observatoriet, en kollektion som baseras p&aring; bortg&aring;ngne lundabon <strong>Christer Dahnmarks <\/strong>efterl&auml;mnade b&ouml;cker med astronomika. Ett av den kontroversielle Cambridge-kosmologen<span style=\"font-weight: bold;\"> <\/span>och sf-f&ouml;rfattaren <strong>Fred Hoyles<\/strong> ex av <em>Det svarta molnet<\/em>, som hans fortfarande l&auml;sv&auml;rda sf-roman kom att heta p&aring; svenska, b&auml;r Hoyles en autograf med &quot;Best wishes&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tVi (= jag) tror att det autograferade ex:et har med Fred Hoyles bes&ouml;k i Lund i samband med Crafoord-priset 1997 att g&ouml;ra.\n<\/p>\n<h2>\n\tMetan-is i Titans atmosf&auml;r<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNASA:s Cassini-sond har identfierat metanis i Saturnusm&aring;nen Titans atmosf&auml;r, <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/content\/goddard\/nasa-identifies-ice-cloud-above-cruising-altitude-on-titan\/\">rapporteras h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tVackert bildfusk<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tLite bildfusk &auml;r det men erk&auml;nn att slutresultatet blev en flott bild: Hubble Space Telescope\/HST-teamet <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/press\/2014\/october\/close-encounters-comet-siding-spring-seen-next-to-mars\/#.VEoRuhbYGjk\">har sl&auml;ppt en kompositbild fr&aring;n kometm&ouml;tet<\/a> mellan Siding Spring\/Comet C\/2013 A1 och Mars f&ouml;rra s&ouml;ndan.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2604 Kometbilden bygger p&aring;<\/strong> upptagningar med HST mellan 18 och 19 oktober,&nbsp; Mars dokumenterades 18 oktober och bakgrundsstj&auml;rnorna h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n <u>Palomar Digital Sky Survey.<\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2604 Avst&aring;ndet mellan komet<\/strong> och planet &auml;r 1,5 b&aring;gminuter, en 20-del av fullm&aring;nen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/comet_springs_0-e1414167922454.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"comet_springs_0\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54470\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/comet_springs_0-e1414167922454.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA, ESA, PSI, JHU\/APL, STScI\/AURA<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tNovor alstrar gammastr&aring;lning<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/institutioner\/rss\/nyheter\/Sidor\/Radioteleskopens-superskarpa-bilder-loser-stjarnexplosionsgata.aspx\">Chalmers-relis ber&auml;ttade f&ouml;r en tid sen<\/a>, att extremt skarpa bilder tagna med radioteleskop har pekat ut platserna d&auml;r en stj&auml;rnexplosion &#8211; en nova &#8211; alstrar gammastr&aring;lning, den mest energiska typen av str&aring;lning.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272c Uppt&auml;ckten ger astronomer f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen <\/strong>ledtr&aring;dar till hur gammastr&aring;lningen skapas i en nova, n&aring;got som har f&ouml;rbryllat forskare sedan det uppt&auml;cktes 2012. Bakom forskningen, som publicerats i<em> Nature <\/em>den 8 oktober, ligger ett internationellt forskarlag d&auml;r <strong>Jun Yang<\/strong>, astronom vid Onsala rymdobservatorium, ing&aring;r.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272c I juni 2012 &ouml;verraskades astronomer<\/strong> n&auml;r NASA:s rymdteleskop Fermi detekterade gammastr&aring;lning fr&aring;n en nova, n&aring;got som de tidigare inte trott var m&ouml;jligt. Novan, som har beteckningen V959 Mon, ligger omkring 6500 ljus&aring;r fr&aring;n jorden i stj&auml;rnbilden Enh&ouml;rningen.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u272c Samtidigt som observationerna med Fermiteleskopet<\/strong> anv&auml;nde astronomer radioteleskopen i uppst&auml;llningen Karl G. Jansky Very Large Array (VLA) f&ouml;r att observera novan. Radiov&aring;gor som de m&auml;tte upp bar tydliga tecken av att de skapats av subatom&auml;ra partiklar som r&ouml;r sig n&auml;ra ljusets hastighet och som v&auml;xelverkar med magnetf&auml;lt. S&aring;dana snabba partiklar, t&auml;nkte forskarna, skulle ocks&aring; kunna f&ouml;rklara den mycket energiska gammastr&aring;lningen.\n<\/p>\n<p class=\"dcenter\" style=\"text-align: center;\">\n\t<img decoding=\"async\" alt=\"Radiobilder av novan V959 Mon\" src=\"http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/aktuellt\/nyhetsarkiv\/radioteleskop-loser\/downloadFile\/photo_f0\/gammanova1.jpg\" title=\"Radiobilder av novan V959 Mon\" \/><br \/>\n\t<em><span style=\"width: 476px;\">Radiobilder av novan V959 Mon. F&auml;rgerna visar signalstyrka, d&auml;r r&ouml;tt &auml;r starkast. V&auml;nster: Bilder fr&aring;n EVN avsl&ouml;jar platser d&auml;r elektroner accelereras till n&auml;ra ljusets hastighet. De vita kurvorna visar den starkaste str&aring;lningen 91 dagar efter novaexplosionen, och f&auml;rgbilden visar hur radiostr&aring;lningen s&aring;g ut 113 dagar efter explosionen. Mitten: En bild fr&aring;n VLA tagen 126 dagar efter explosionen visar hur den heta gasen p&aring; st&ouml;rre skalor expanderar. H&ouml;ger: Efter 615 dagar expanderar den heta gasen ist&auml;llet ut mot nord och syd i en bild fr&aring;n VLA. Bild: Chomiuk m. fl. 2014, Nature.<\/span><\/em>\n<\/p>\n<h2 class=\"dcenter\">\n\t<span style=\"width: 476px;\">Forskare och f&ouml;rsta v&auml;rldskriget<\/span><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r jag bes&ouml;kte <u>Deutsches Historisches Museum<\/u> i Berlin f&ouml;r en dryg vecka sen, p&aring;visade en specialutst&auml;llning d&auml;r om f&ouml;rsta v&auml;rldskriget vilket roll forskarna spelat i utvecklingen av det fruktansv&auml;rda gasvapnet. En av dem som medverkade i arbetet var kemisten och sedermera nobelpristagaren <strong>Otto Hahn.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tI <em>British Astronomical Journal<\/em> skrevs f&ouml;r en tid sedan vad v&auml;rldskriget &#8211; &quot;The Great War&quot; &#8211; betydde f&ouml;r British Astronomical Association.\n<\/p>\n<h2>\n\tVintertiden &auml;r h&auml;r<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"dcenter\">\n\tI natt (26.10) l&auml;mnar vi sommaren, men bli inte desperat.<strong> Lars Olefeldt<\/strong> har hittat tr&ouml;stnappen!\n<\/p>\n<p class=\"dcenter\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/dont-give-up-on-your-dreams-e1414257646233.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"dont-give-up-on-your-dreams\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54499\" height=\"321\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/dont-give-up-on-your-dreams-e1414257646233.jpeg\" width=\"350\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&quot;Skiktr&ouml;ntgen&quot; avsl&ouml;jar kosmos f&ouml;r 10,8 miljarder &aring;r sen Ett lag astronomer ledda av Max Planck-forskare&nbsp; har lyckats 3 D-beskriva hur en skiva av kosmos s&aring;g ut f&ouml;r 10,8 miljarder &aring;r en, bara tre miljarder &aring;r efter BB (= Big Bang). \u273a Metodiken p&aring;minner om datortomografin, skiktr&ouml;ntgen. Skiva f&ouml;r skiva avsl&ouml;jas bak&aring;t i tiden allt n&auml;rmare&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/10\/25\/nr-114-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 114 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54510"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54510"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54510\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54519,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54510\/revisions\/54519"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54510"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54510"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54510"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}