{"id":54669,"date":"2014-11-06T16:50:51","date_gmt":"2014-11-06T15:50:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=54669"},"modified":"2014-11-08T22:06:17","modified_gmt":"2014-11-08T21:06:17","slug":"nr-119-2014","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/11\/06\/nr-119-2014\/","title":{"rendered":"Nr 119 2014"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<u>Komet-extra 1:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tUppt&auml;ckarinstrumentet<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Med detta teleskop uppt&auml;cktes kometen <u>67P\/Churyumov-Gerasimenko&nbsp; <\/u>n&aring;dens &aring;r 1969, kometen som alla hoppas att&nbsp; Rosetta-sonden ska lyckas placera sin landare Philae p&aring; 12 november.<br \/>\n\tSTORT TACK till W-kompisen <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, som s&auml;nt &ouml;ver bilden via sin facebookkompis,<strong> Leonid Elenin<\/strong>, som &auml;ven han &auml;r en framst&aring;ende kometj&auml;gare.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/902708_634489923299711_2888663631936347222_o1-e1415273794160.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"902708_634489923299711_2888663631936347222_o[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54671\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/902708_634489923299711_2888663631936347222_o1-e1415273794160.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><em>Bildk&auml;lla Leonid Elenin<\/em><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Instrumentet&nbsp; &auml;r en ASI-2 Maksutov med en spegeldiameter p&aring; en halvmeter och &ouml;ppningsf&ouml;rh&aring;llandet f\/.24. Teleskopet &auml;r bel&auml;get p&aring; Fesenkov Astrophysical Institute i&nbsp;Almaty (Alma Ata) Kazakstan.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Kometen uppt&auml;cktes 23 oktober 1969 f&ouml;r &ouml;vrigt.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Teleskopet ser i dag onekligen lite slitet ut h&auml;r och var men optik och teknik fungerar bevisligen.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Ocks&aring; tack till <strong>Lars Olefeldt<\/strong>, som hittat <a href=\"https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=AvkPFXdpOQQ\">denna tecknade Youtube-kortis inf&ouml;r landningen <\/a>kommande onsdag.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; H&aring;ller tummarna!, p&aring;pekar Lars O.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<h3>\n\t<u>Komet-extra 2:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tSenaste bilderna<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe senaste bilderna visar detta sp&auml;nnande skuggspel &ouml;ver kometen &#8211; hur landaren Philae ska hitta r&auml;tt utan att kapsejsa p&aring; denna skrovliga himlakropp &auml;r ett mysterium:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/Comet_detail_30_October_2014_a_node_full_image_2-e1415289366717.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Comet_detail_30_October_2014_a_node_full_image_2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54708\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/Comet_detail_30_October_2014_a_node_full_image_2-e1415289366717.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/Rosetta<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/B1r7-00IgAAyRmG.jpg_large-e1415275009822.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"B1r7-00IgAAyRmG.jpg_large\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54678\" height=\"579\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/B1r7-00IgAAyRmG.jpg_large-e1415275009822.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESA\/Rosetta<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tRosettas twitterkonto har naturligtvis allt senaste nytt: <a href=\"https:\/\/twitter.com\/ESA_Rosetta\">https:\/\/twitter.com\/ESA_Rosetta<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tNya <em>Cosmos<\/em>-serien k&ouml;rs i SVT2<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTjat l&ouml;nar sig: <a href=\"http:\/\/www.svt.se\/varldens-fakta\/\">SVT har k&ouml;pt in uppf&ouml;ljaren<\/a> till <strong>Carl Sagan<\/strong>-serien <em>Cosmos<\/em> (1980), och m&aring;ndag 10 november &#8211; med start kl 18.00 &#8211; visas f&ouml;rsta delen i SVT2<strong>.<\/strong> Tipsar Hr Astropedagogen&nbsp;<strong> Peter Hemborg.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tProgramledare:<strong> Neil DeGrass Tyson<\/strong>. Temat i f&ouml;rsta delen &auml;r f&ouml;rst&aring;s v&aring;rt&nbsp; universums start.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54684\" height=\"138\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard.jpg\" width=\"250\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard.jpg 250w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/250px-Cosmos_spacetime_odyssey_titlecard-200x110.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 250px) 100vw, 250px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 SVT Play<\/strong> repriserar serien.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 St&ouml;rsta m&ouml;jliga ber&ouml;m <\/strong>till public service-f&ouml;retaget p&aring; G&auml;rdet i huvudstan, SVT som inte alltid varit s&aring; &quot;public&quot; och s&aring; &quot;service&quot;-minded.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2606 Notabelt &auml;r, att en <\/strong>av seriens skapare och producenter &auml;r<strong> Ann Druyan<\/strong>, som var gift med den f&ouml;r tidigt bortg&aring;ngne profilen Carl Sagan.\n<\/p>\n<h2>\n\tESO n&auml;rmar dig g&aring;tans l&ouml;sning<br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tALMA,&nbsp; Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array, har synat systemet <a href=\"http:\/\/simbad.u-strasbg.fr\/simbad\/sim-id?Ident=HL+Tau\">HL Tauri<\/a>&nbsp; 450 ljus&aring;r fr&aring;n oss och konstaterat denna ackretionsdisk med koncentriska ringar, ett system som skapas i samband med p&aring;g&aring;ende planetbildningar motsvarande det som en g&aring;ng skedde i v&aring;rt eget solsystem.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tALMA:s detaljrikedom &#8211; ett resultat av antennernas l&aring;nga baslinje &#8211;&nbsp; har &ouml;verraskat till och med ganska s&aring; h&auml;rdade fackastronomer.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/eso1436a-e1415285797386.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"ALMA image of the protoplanetary disc around HL Tauri\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54692\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/eso1436a-e1415285797386.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>HL Tauri i ALMA-n&auml;rbild&#8230;<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/eso1436b-e1415285851655.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eso1436b\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54693\" height=\"582\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/eso1436b-e1415285851655.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>&#8230; och p&aring; lite st&ouml;rre vinkelavst&aring;nd. Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tHela den fantastiska<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/images\/eso1436\"> HL Tauri-storyn h&auml;r!<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t&Auml;ldsta och mest metallfattiga stj&auml;rnan &#8211; hittills&#8230;<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r jag h&auml;rom dan i W-bloggen skrev om den tyska astronomen&nbsp; <strong>Anna Frebel<\/strong> och hennes bok och hennes ber&auml;ttelse om uppt&auml;ckten av den metallfattigaste stj&auml;rnan hittills, s&aring; b&ouml;r ju ocks&aring; ber&auml;ttas att rekordet faktiskt redan slagits. Den nya rekordh&aring;llaren har katalogbeteckningen&nbsp; <u><span dir=\"auto\">SMSS J031300.36-670839.3<\/span><\/u> och har en Fe\/H-halt p&aring; sansl&ouml;sa &le;&minus;7.1.\n<\/p>\n<p>\n\tStj&auml;rnans &aring;lder skattas till 13,6 miljarder &aring;r. Och den ligger &quot;bara&quot; 6000 ljus&aring;r fr&aring;n oss. Hur den har smugits in s&aring; n&auml;ra oss som en av Vintergatans &#8211; och universums &#8211; oldtimers &auml;r en g&aring;ta. Men Vintergatan &auml;r ju i sig lastgammal.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v506\/n7489\/full\/nature12990.html\">Uppt&auml;ckten bekantgjordes v&aring;ren 2014.<\/a> Mycket sp&auml;nnande, eftersom uppt&auml;ckten &auml;ven kastar ljus p&aring; det &ouml;verraskande fenomenet med de f&ouml;rsta l&aring;genergirika supernovorna i v&aring;rt kosmos.\n<\/p>\n<h2>\n\t&Aring;rets obligatoriska julklapp&#8230;<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8230; n&auml;mligen <strong>Per Ahlins<\/strong> evergreen <em>Astronomisk kalender 2015 <\/em>har redan&nbsp; dykt upp\/ner.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/13059921_O_1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"13059921_O_1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-54703\" height=\"316\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/13059921_O_1.jpg\" width=\"224\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/13059921_O_1.jpg 224w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/13059921_O_1-212x300.jpg 212w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/13059921_O_1-141x200.jpg 141w\" sizes=\"(max-width: 224px) 100vw, 224px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tTack f&ouml;r den!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Komet-extra 1: Uppt&auml;ckarinstrumentet Med detta teleskop uppt&auml;cktes kometen 67P\/Churyumov-Gerasimenko&nbsp; n&aring;dens &aring;r 1969, kometen som alla hoppas att&nbsp; Rosetta-sonden ska lyckas placera sin landare Philae p&aring; 12 november. STORT TACK till W-kompisen Christian Vestergaard, som s&auml;nt &ouml;ver bilden via sin facebookkompis, Leonid Elenin, som &auml;ven han &auml;r en framst&aring;ende kometj&auml;gare. Bildk&auml;lla Leonid Elenin &#8211; Instrumentet&nbsp; &auml;r&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2014\/11\/06\/nr-119-2014\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 119 2014<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54669"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=54669"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54669\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54777,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/54669\/revisions\/54777"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=54669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=54669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=54669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}