Tydligen har denna stj\u00e4rna inte kollats upp p\u00e5 en tid, och nu g\u00e5r “larmet”.<\/p>\n
F\u00f6rst kollar amat\u00f6rerna upp vad som g\u00e5r att kolla, sen ska HST kopplas in f\u00f6r att finslipa resultaten.<\/p>\n 1925 publicerade Hubble en artikel med titeln”Cepheids in Spiral Nebulae.”, och sen gick det fort undan. Fyra \u00e5r senare hade Hubble kartlagt 50 variabler i M31; 40 var cepheider och det var m\u00f6jligt att genom deras v\u00e4lk\u00e4nda period-luminositetsrelation fastst\u00e4lla avst\u00e5ndet en g\u00e5ng f\u00f6r alla till spiralnebuloan\/galaxen.<\/p>\n M31-V1 har i dag en skenbar magnitud p\u00e5 19,4, perioden \u00e4r p\u00e5 drygt 30,4 dagar och amplituden runt 1,2 magn.<\/p>\n … inom v\u00e5r k\u00e4ra vetenskap – n\u00e4r infaller\u00a0 det? Och vad kan det komma\u00a0 att handla om? Eller har \u00e4ven vi drabbats av Francis Fukuyama-syndromet om “historiens slut”?<\/p>\n \u00c4nnu mer astrohistoria, f\u00f6r jag har g\u00e5tt tillbaka till Alexander Humboldts Kosmos<\/em> (del 3) och kollat vad han skriver om Eta Carinae (som den g\u00e5ngen, i mitten av 1800-talet, kallades Eta Argus). H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra magnitudbest\u00e4mningar ur historiens annaler:<\/p>\n 1677,<\/strong> Edmond Halley. Magn 4,<\/p>\n 1751<\/strong>, Lacaille. 2.<\/p>\n 1811-1815,<\/strong> Burchell. 4<\/p>\n 1822-1826, <\/strong> Fallows, Brtisbane. 2<\/p>\n 1827,<\/strong> Burchell. 1<\/p>\n 1828,<\/strong> Burchell. 2<\/p>\n 1829-1833<\/strong>, Johnson, Taylor. 2<\/p>\n 1834-37, <\/strong> John Herrschel. 2 till 1.<\/p>\n 1837, <\/strong> Hershel. Som Alfa Cen men svagare \u00e4n Canopus och Sirius.<\/p>\n 1838,<\/strong> Herschel. Svagare \u00e4n Arkturus, starkare \u00e4n Aldebaran<\/p>\n 1843-1850,<\/strong> Gilliss, Mackay, Herschel. N\u00e4stan som Sirius.<\/p>\n “Den sk\u00f6na stjernan i Skeppet”, kallar Humboldt Eta, vars like inte observerats sen 1604 (Keplers nova).<\/p>\n En liknande sk\u00f6n stj\u00e4rna i dag p\u00e5 norra himlavalvet \u00e4r P Cygni. Den har en app magn runt 4,7, och den\u00a0 b\u00f6r vi alltid h\u00e5lla koll p\u00e5.<\/p>\n Kineserna s\u00e4tter g\u00e4rna i sig m\u00e5nkakor i samband med sin m\u00e5nfestival p\u00e5 h\u00f6starna.<\/p>\n I Stockholm finns till och med en restaurang kallad Moon Cake p\u00e5 Luntmakargatan, som p\u00e5 DN:s P\u00e5 stan-webb f\u00e5tt riktigt bra kritik.<\/p>\n I n\u00e4sta blogg lovar vi utreda fenomenet “Saturnusbullar”.<\/p>\n – Varf\u00f6r gick Albert Einstein \u00f6ver gatan?<\/p>\n – F\u00f6r att slippa fr\u00e5n Niels Bohr, men n\u00e4r han kom \u00f6ver p\u00e5 andra sidan stod Bohr redan d\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Klassisk cepheid kollas upp Man blir glatt \u00f6verraskad varje g\u00e5ng proffsen vill ha hj\u00e4lp av amat\u00f6rer, och nu g\u00e5r AAVSO ut med\u00a0 en uppmaning via HST-astronomerna att de med RIKTIGT bra teleskop och CCD-kameror b\u00f6r f\u00f6lja den f\u00f6rsta variabeln som Edwin Hubble \u00f6verhuvud taget uppt\u00e4ckte i Andromeda-systemet: M31-V1, en cepheid. Tydligen har denna stj\u00e4rna inte… L\u00e4s mer »Nr 117 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5516"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5516"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5516\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5551,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5516\/revisions\/5551"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5516"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5516"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5516"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/p2000e16cg67001.jpg\")
<\/a>N\u00e4sta paradigmskifte…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/question_mark_and_exclamation_mark_in_word_balloon_CoolClips_text1512-150x150.jpg\")
<\/a>Big Bang kullkastas? Jorden \u00e4r platt? Karl Bohlin hade r\u00e4tt – det \u00e4r 19 ljus\u00e5r till Andromeda-galaxen?<\/p>\nEta Carinaes sp\u00e4nnande f\u00f6rhistoria<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/russell_eta-argus_plate-81-1-236x300.jpg\")
<\/a>M\u00e5nkaka<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/mooncake-150x150.jpg\")
<\/a>Har jag sagt solskenskaka f\u00e5r jag s\u00e4ga… m\u00e5nkaka! Hur den bakas vet jag inte i detalj, men s\u00e5 mycket framg\u00e5r p\u00e5 n\u00e4tet\u00a0 som att en m\u00e5nkaka \u00e4r ovanligt kompakt och ofta s\u00f6t, men uppenbarligen kan man fylla den med precis vad man vill.<\/p>\nH\u00f6rt p\u00e5 Fysicum<\/h2>\n