{"id":5614,"date":"2010-08-01T17:46:13","date_gmt":"2010-08-01T16:46:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5614"},"modified":"2010-08-01T20:41:44","modified_gmt":"2010-08-01T19:41:44","slug":"nr-119-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/01\/nr-119-2010\/","title":{"rendered":"Nr 119 2010"},"content":{"rendered":"

H\u00e4ftigaste meteorsv\u00e4rmen p\u00e5 g\u00e5ng!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
En perseid drar fram. Bilden var APOD 2001 och togs av R\u00edck Scott och Joe Orman.<\/figcaption><\/figure>\n

Om vi har tur kan Perseiderna 12-13 augusti bli n\u00e5tt riktigt spektakul\u00e4rt. 50-100 meteorer i timmen \u00e4r inte om\u00f6jligt, och de \u00e4r ofta ljusa och intensiva och l\u00e4mnar sp\u00e5r efter sig i atmosf\u00e4ren. Och m\u00e5nen st\u00f6kar inte till det heller f\u00f6r oss – tv\u00e4rtom kan vi tidigt p\u00e5 kv\u00e4llarna se kvartetten Venus, Mars, Saturnus och nym\u00e5nen st\u00e5 ovanligt n\u00e4ra varandra i\u00a0 en “kvartettkonjunktion”. Ganska kul f\u00f6rspel till meteorshowen. TBO h\u00e5ller meteor\u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten i Oxie – kolla h\u00e4r<\/a>!<\/p>\n

Perseiderna \u00e4r sen gammalt f\u00f6rknippade med kometen 109\/Swift-Tuttle, som snurrar f\u00f6rbi oss vart 130:e \u00e5r – senast 1992.<\/p>\n

Kometen har iakttagits sedan Hedenh\u00f6s\u00a0 dagar i stort sett, k\u00e4rnan \u00e4r 26 km tv\u00e4rs\u00f6ver och kometen \u00e4r en av de \u00e4ldsta vi k\u00e4nner till.\u00a0 Eftersom vi passerar genom kometens smulsm\u00e5 restpartiklar betyder det ocks\u00e5 att kometen ligger p\u00e5 farlig jordn\u00e4ra kurs d\u00e5 och d\u00e5, \u00e4ven om det akuta hotet ligger ett antal tusen \u00e5r fram i tiden.<\/p>\n

Bilden nedan p\u00e5 kometen \u00e4r fr\u00e5n 1992 och tagen av Chris Cook i Californien. Om honom och hans kometkompisar kan l\u00e4sas p\u00e5 denna sajt,<\/a> t ex.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

M\u00e5ndiktaren von Rosen<\/h2>\n

Bj\u00f6rn von Rosen (1905-1989) var en fantastisk diktare om djur, natur och kultur. Dikten M\u00e5nv\u00e4me ing\u00e5r i samlingen H\u00e4grarna – Dikter i urval<\/em> (fr\u00e5n 1987).<\/p>\n

Den g\u00e5r s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

Ansiktet h\u00f6gt uppe, sv\u00e4vande mellan moln<\/span><\/p>\n

ibland naket, ibland besl\u00f6jat<\/span><\/p>\n

allt efter som dimmorna samlas eller glesnar<\/span><\/p>\n

och driver bort. N\u00e4r jag minst v\u00e4ntar den<\/span><\/p>\n

kan synen drabba mig, of\u00f6rmodat<\/span><\/p>\n

s\u00e5 str\u00e5lande att den v\u00e4rmer<\/span><\/p>\n

l\u00e5ngt nere i br\u00f6stet.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>En h\u00f6stkv\u00e4ll, den tid n\u00e4r luften<\/span><\/p>\n

klarnar efter den f\u00f6rsta frosten<\/span><\/p>\n

kan jag bli st\u00e5ende i d\u00f6rren till huset<\/span><\/p>\n

och se upp mot himlen. D\u00e4r uppe<\/span><\/p>\n

st\u00e5r m\u00e5nen i sin krets av skimmer.<\/span><\/p>\n

Astronomerna s\u00e4ger: den \u00e4r en d\u00f6d planet,<\/span><\/p>\n

den kan inte avge v\u00e4rme.<\/span><\/p>\n

Tro dem inte. I st\u00f6rsta hemlighet<\/span><\/p>\n

har m\u00e5nen ett f\u00f6rbund med oss, en inre gl\u00f6d<\/span><\/p>\n

ok\u00e4nd f\u00f6r astronomerna.<\/span><\/p>\n

RQ36 – hot eller l\u00f6fte?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Maria Eugenia h\u00e5ller koll...<\/figcaption><\/figure>\n

Nyheten om den farliga asteroiden 1999 RQ36 d\u00f6k upp h\u00e4rom dan, och det \u00e4r bara att gratulera de spanska astronomerna som n\u00e5dde\u00a0 detta massmediala genombrott.\u00a0 S\u00e4rskilt grattis till Maria Eugenia Sansaturio, astronom vid Universidad de Valladolid vars namn nu flugit \u00f6ver jordklotet. Maria har en egen hemsida<\/a>, och d\u00e4r framg\u00e5r bl a att hon sysslar med celest mekanik, asteroidber\u00e4kningar m m.<\/p>\n

“Chansen” – jag skulle hellre s\u00e4ga\u00a0 “risken” – \u00e4r 1 p\u00e5 1000 att denna asteroid, uppt\u00e4ckt 1999 och 500-600 m stor, krockar med jorden 24 september \u00e5r 2182.<\/p>\n

\"\"<\/a>
... p\u00e5 stenbumlingen RQ36. Radarfoto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Sommartorkan p\u00e5 v\u00e5ra tidningsredaktioner i alla \u00e4ra, men RQ36 \u00e4r inte att leka med.<\/p>\n

Id\u00e9er om hur asteroiden ska h\u00e5llas p\u00e5 r\u00e4tt kurs ventileras titt som t\u00e4tt.<\/p>\n

Att spr\u00e4nga rymdstenen med en atombomb kan vi gl\u00f6mma, men kanske kan det direkt p\u00e5 himlakroppen monteras en raketmotor eller ett solvindssegel som sakta men s\u00e4kert f\u00f6r RQ36 ur den direkta kollisionsbanan med jorden.<\/p>\n

Den ultimata JUPITER-kakan!<\/h2>\n

\"\"<\/a>S\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r g\u00f6r vi enklast en Jupiterkaka s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u221a Sockerkaka <\/strong>i en rund form.<\/p>\n

\u221a Glasyr<\/strong> ovanp\u00e5.<\/p>\n

\u221a Karamellf\u00e4rger <\/strong>typ Wilton Icing Colors g\u00f6r resten.<\/p>\n

Ok?<\/p>\n

Ok!<\/p>\n

Ett avancerat amerikanskt recept\u00a0 med bild (ovan!) finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4ftigaste meteorsv\u00e4rmen p\u00e5 g\u00e5ng! Om vi har tur kan Perseiderna 12-13 augusti bli n\u00e5tt riktigt spektakul\u00e4rt. 50-100 meteorer i timmen \u00e4r inte om\u00f6jligt, och de \u00e4r ofta ljusa och intensiva och l\u00e4mnar sp\u00e5r efter sig i atmosf\u00e4ren. Och m\u00e5nen st\u00f6kar inte till det heller f\u00f6r oss – tv\u00e4rtom kan vi tidigt p\u00e5 kv\u00e4llarna se kvartetten… L\u00e4s mer »Nr 119 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5614"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5614"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5614\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5649,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5614\/revisions\/5649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5614"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5614"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5614"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}