{"id":5652,"date":"2010-08-02T18:18:01","date_gmt":"2010-08-02T17:18:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5652"},"modified":"2010-08-02T20:25:30","modified_gmt":"2010-08-02T19:25:30","slug":"nr-120-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/02\/nr-120-2010\/","title":{"rendered":"Nr 120 2010"},"content":{"rendered":"

Walt Whitmans meteorer klarlagda<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Walt p\u00e5 gamla dar<\/figcaption><\/figure>\n

Perseiderna laddar upp, och pl\u00f6tsligt s\u00e5\u00a0 \u00e4r det intressant med fackastronomers f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6rfattare.<\/p>\n

Knut Lundmark vs August Strindberg h\u00e4r hemma, t ex. Och i Astronomisk Tidsskrift<\/em> utredde en g\u00e5ng Gunnar Larsson-Leander f\u00f6rtj\u00e4nstfullt allt v\u00e4rt att utreda om James Joyce och astronomin i Ulysses<\/em> – en utredning som bara en humanistisk proffsastronom kunde g\u00f6ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e5lning av meteorfenomenet 1860, signerat Frederic Church (Image courtesy Judith Filenbaum Hernstadt)<\/figcaption><\/figure>\n

Dagens fynd? Vi f\u00e5r ta oss \u00f6ver Atlanten, f\u00f6r det \u00e4r en klassisk dikt av Walt Whitman i pionj\u00e4rverket Leaves of grass<\/em> som den amerikanske 1800-talspoeten sp\u00f6kar. Han skrev d\u00e4ri en dikt om en “meteor-procession” runt 1860, och nu har ett g\u00e4ng astronomer\/humanister vid Texas State University kollat upp vad det kan ha handlat om. Sky & Telescope <\/em>skriver om saken, men p\u00e5 TU:s hemsida finns ocks\u00e5 en klar<\/a> och redig rapport.<\/p>\n

Det Walt Whitman s\u00e5g r\u00f6r sig om en grupp s\u00f6nderfallande meteorider som r\u00f6rt sig l\u00e4ngs jordens \u00f6vre astmosf\u00e4r, som snuddat vid jordens luftlager, sannolikt studsat upp och ut i kosmos igen, meteorider som aldrig drogs in och ner och st\u00f6rtade mot jorden eller blossade upp som meteorer. Meteoriderna har f\u00f6ljt jordatmosf\u00e4rens \u00f6ver skikt och synts en l\u00e4ngre stund.<\/p>\n

S\u00e5na meteorpassager \u00e4r uppenbarligen extremt s\u00e4llsynta, f\u00f6rst\u00e5r jag nu.<\/p>\n

Whitmans dikt b\u00e4r titeln Year of meteors <\/em>och inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd antydningar till himlafenomen runt 1860: En komet hade synts, sen denna<\/p>\n

“strange huge meteor-procession dazzling and clear \/ shooting over our heads”.<\/span><\/p>\n

Dikten \u00e4r direkt djupsinnig f\u00f6r Walt Whitman, som skrev ner dikten f\u00f6rmodligen direkt men l\u00e4t den komma i tryck betydligt senare, f\u00f6ranade inte bara Amerikas blodiga inb\u00f6rdeskrig. Dikten var mer personlig \u00e4n s\u00e5. Hur ska vi tolka slutet med:<\/p>\n

“What am I myself but one of your meteors?”<\/span><\/p>\n

Har n\u00e5gon poet antytt v\u00e5rt kosmiska ursprung s\u00e5 klart s\u00e5 tidigt?<\/p>\n

Vissa dikter av Walt Whitman l\u00e4rde sig alla utantill n\u00e4r filmen D\u00f6da poeters s\u00e4llskap<\/em> kom (“O Captain, my Captain…”, en syftning p\u00e5 mordet p\u00e5 Abraham Lincoln), och dessutom har han skrivit en fantastiskt bra dikt om – l\u00f6pning!<\/p>\n

PS. Till 1800-talsm\u00e5laren Frederic Church \u00e5terkommer vi i kommande blogg.<\/p>\n

Staffans hemsida<\/h2>\n

Anders Nyholm sl\u00e5r ett slag f\u00f6r ASTB-medlemmen Staffan S\u00f6derhjelms fina hemsida<\/a>.<\/p>\n

– D\u00e4r finns bl a ett mycket bra himmelskalendarium, tipsar Anders.<\/p>\n

Angel\u00e4gen l\u00e4sning utg\u00f6r ocks\u00e5 Staffans “antiastrologiska” genomg\u00e5ng.<\/p>\n

Anders, f\u00f6rresten,\u00a0 h\u00e5ller sig ute p\u00e5 Ven 4-8 augusti, sen \u00e4r \u00e5rets Tycho Brahe-sejour \u00f6ver f\u00f6r v\u00e5r egen guide f\u00f6r i \u00e5r. D\u00e4refter\u00a0 \u00e4r det plugg som g\u00e4ller!<\/p>\n

Vet inte…?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Varje g\u00e5ng jag g\u00e5r med min mentala blindk\u00e4pp i Malm\u00f6 stadsbibliotek och rotar i dess kaotiska tidskriftssal, v\u00e4ntar \u00f6verraskningar. Oftast hittar jag n\u00e5tt kul \u00e4ven f\u00f6r bloggens r\u00e4kning. H\u00e4r \u00e4r ett fynd fr\u00e5n senaste rundan:<\/p>\n

Att tre toppforskare\u00a0 i augusti-septembernumret av Forskning\u00a0 och Framsteg<\/em> skriver p\u00e5 temat “Det sv\u00e4nger om de svarta h\u00e5len”. Slutsats i den artikeln:<\/p>\n

“Vi \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att svaret \u00e4r en resonans, men fortfarande vet vi inte n\u00e5got om vad som sv\u00e4nger och varf\u00f6r.”<\/span><\/p>\n

Jag gillar kopplingen mellan “s\u00e4kra p\u00e5” och “vi vet inte”. Gamle vetenskapsteoretikern Karl Popper jublar i sin himmel.<\/p>\n

Sf-klassiker p\u00e5 svenska<\/h2>\n

I senaste numret av JVM som i Jules Verne Magasinet<\/em> (\u00e5rg\u00e5ng 71!!!), som Bertil Falk en g\u00e5ng gav ut,\u00a0 har legendaren Sam J Lundwall\u00a0 \u00f6versatt en pj\u00e4s av Harry Harrison: “En fin dag efter jordens underg\u00e5ng”. L\u00e4sning rekommenderas!<\/p>\n

Pj\u00e4sen har sis\u00e5d\u00e4r en 30 \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/p>\n

T\u00e4nk om v\u00e5r nystartade sf-gruppering inom ASTB n\u00e5n g\u00e5ng tog ner Sam J till v\u00e5rt obsis f\u00f6r en tr\u00e4ff!?!<\/p>\n

Harry Harrison \u00e4r f\u00f6dd 1925 och har en inspirerande hemsida. Kolla den!<\/a> Han har varit sjuk en tid men \u00e4r nu p\u00e5 b\u00e4ttringsv\u00e4gen, rapporteras det.<\/p>\n

PS. Svenska teatrar ger extremt s\u00e4llan teaterdeckare, t ex. Har en sf-pj\u00e4s n\u00e5nsin getts p\u00e5 n\u00e5n av v\u00e5ra “public service-teatrar” – om vi bortser fr\u00e5n Aniara<\/em>??? Jag kan inte erinra mig en enda.<\/p>\n

Passar jorden f\u00f6r liv?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
F\u00f6r liten f\u00f6r liv?<\/figcaption><\/figure>\n

Det blir allt roligare att inv\u00e4nta exoplanets\u00f6karens, Kepler-satellitens jakt p\u00e5 jordlika planeter d\u00e4r ute. I\u00a0 augustinumret av Scientific American<\/em> ber\u00e4ttar tv\u00e5 Harvard-experter, Diana Valencia och Dimitar D Sasselov, om f\u00f6rdelarna med “super-Earths”, superjordar – allts\u00e5 planeter som \u00e4r kanske 5-10 ggr st\u00f6rre och massivare \u00e4n jordklotet.<\/p>\n

Ett par po\u00e4nger med dem i det exobiologiska sammanhanget \u00e4r att deras stora massor g\u00f6r att atmosf\u00e4rerna och vattnet beh\u00e5lls p\u00e5 planeterna och inte bara f\u00f6rsvinner ut i tomma intet.<\/p>\n

Artikeln, och nu hymlar jag definitivt\u00a0 inte, \u00e4r hyperintressant och i den p\u00e5pekas bl a att det i\u00a0 infrar\u00f6tt arbetande James Webb-teleskopet (6.5 m i diameter!), som kommer att eftertr\u00e4da Hubble om n\u00e5got \u00e5r, kommer att ge oss massor av ny info. Kepler-projektet ger oss superjordarna i andra stj\u00e4rnsystem, ja,\u00a0 men James Webb-teleskopet\u00a0 g\u00e5r p\u00e5 djupet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Walt Whitmans meteorer klarlagda Perseiderna laddar upp, och pl\u00f6tsligt s\u00e5\u00a0 \u00e4r det intressant med fackastronomers f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6rfattare. Knut Lundmark vs August Strindberg h\u00e4r hemma, t ex. Och i Astronomisk Tidsskrift utredde en g\u00e5ng Gunnar Larsson-Leander f\u00f6rtj\u00e4nstfullt allt v\u00e4rt att utreda om James Joyce och astronomin i Ulysses – en utredning som bara en humanistisk… L\u00e4s mer »Nr 120 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5652"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5652"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5652\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5674,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5652\/revisions\/5674"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5652"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5652"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5652"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}