{"id":5663,"date":"2010-08-03T13:03:27","date_gmt":"2010-08-03T12:03:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5663"},"modified":"2010-08-04T09:18:37","modified_gmt":"2010-08-04T08:18:37","slug":"nr-121-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/03\/nr-121-2010\/","title":{"rendered":"Nr 121 2010"},"content":{"rendered":"
\n

<\/a>UNESCO griper in – Tycho Brahes Ven n\u00e4sta?<\/h2>\n<\/div>\n

Om UNESCO kan man tycka ett och annat (se tidigare bloggar), men p\u00e5 en punkt \u00e4r denna diktatorkramande FN-organisation i alla fall r\u00e4tt p\u00e5 det:<\/p>\n

\n

N\u00e4r den utser v\u00e4rldsarv.<\/p>\n<\/div>\n

\n
\n
\"\"<\/a>
Unikt v\u00e4rldsarv i Indien. <\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/h2>\n

I Sverige har vi ju b\u00e5de, astronomiskt intressant,\u00a0 Struves meridianb\u00e5ge uppe i Lappland med men ocks\u00e5 h\u00e4llristningarna i Tanum, radiostationen i Grimeton och \u00f6rlogsstaden Karlskrona. Plus en del annat.<\/p>\n

\n

I dag spikades vid en UNESCO-tr\u00e4ff i Brasilien ytterligare ett antal v\u00e4rldsarv<\/a>, bland annat det indiska 1700-talsobservatoriet i New Delhi, Jantar Mantar. Detta observatorium med bort\u00e5t ett 20-tal innovativa instrument uppf\u00f6rdes av\u00a0 maharajan Jai Singh II\u00a0 mellan 1727 and 1734 och f\u00e5r ses som den definitiva slutpunkten, den bortre parentesen,\u00a0 f\u00f6r “astronomi med obev\u00e4pnat \u00f6ga”.<\/p>\n<\/div>\n

\n

\u00c4ven Kinas Dengfeng-observatorium fr\u00e5n 1200-talet \u00e4r med p\u00e5 \u00e5rets lista. D\u00e4r m\u00e4ttes bland annat solens middagsskugga, vilket m\u00f6jliggjorde best\u00e4mningen av det tropiska \u00e5ret och jordytans kr\u00f6kning.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Det \u00e4r Christian Vestergaard som tipsar om ovanst\u00e5ende och undrar om Tycho Brahes Ven \u00e4r n\u00e4sta UNESCO-projekt. En alldeles utm\u00e4rkt id\u00e9, den\u00a0 kan vi v\u00e4l kampanja f\u00f6r inom ASTB?<\/p>\n<\/div>\n

En tripp runt Mars<\/h2>\n
\n

Anders Nyholm tipsar:<\/p>\n<\/div>\n

– P\u00e5 denna sajt finns en medryckande film<\/a> av ett varv runt Mars, fr\u00e5n ESA: s Mars Express.<\/p>\n

\u00d6verhuvud taget finns\u00a0 det massor av sp\u00e4nnande\u00a0 info p\u00e5 Mars Express-sidan, t ex om alla Phobos “flyby:ar” som nu lagts p\u00e5 hyllan. Kolla denna bild i 3D fr\u00e5n tidigare i \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: ESA\/Mars Express<\/figcaption><\/figure>\n

Jules efter Verne<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Inspirerade till och med folk i H\u00f6\u00f6r!!!<\/figcaption><\/figure>\n

Jag tillbringade en stund i f\u00f6rmiddags med 82-\u00e5riga E-G Paulsson, f Hartmann, som \u00e4r sl\u00e4kting till modernistiske konstn\u00e4rslegenden Jules Schyl\u00a0 och som bor i dennes\u00a0 l\u00e4genhet med den gamla atelj\u00e9n ovanp\u00e5 mitt i Malm\u00f6.<\/p>\n

Else-Gunnel ber\u00e4ttade bl a att H\u00f6\u00f6r-sonen Jules Schyl, som hette Svensson fr\u00e5n b\u00f6rjan i efternamn, fick sitt f\u00f6rnamn efter Jules Verne.<\/p>\n

– Hans f\u00f6r\u00e4ldrar, tant Ida och morbror Ola i H\u00f6\u00f6r, l\u00e4ste Jules Vernes ber\u00e4ttelser och inspirerades av dem s\u00e5 mycket att sonen fick b\u00e4ra f\u00f6rnamnet Jules.<\/p>\n

Dagens astronomiska kakmonster<\/h2>\n

Jag vet inte varf\u00f6r jag gav mig in i det om\u00f6jliga \u00e4mnet med astronomi och kakor och t\u00e5rtor och bullar, men den som ger sig in i leken f\u00e5r leken t\u00e5la. S\u00e5 tack f\u00f6r alla kommentarer och s\u00e4rskilt till “Mrs Dick Tracy”, som ber\u00e4ttar om en sajt d\u00e4r denna bild f\u00f6rekommer. En t\u00e5rta med galaxbild.<\/p>\n

St\u00e5r det NCG29 eller NGC29 p\u00e5 t\u00e5rtan? Inte f\u00f6r att det betyder n\u00e5tt, men pratar vi om\u00a0 NGC 29 s\u00e5 handlar det i alla fall om en galax i Andromeda. Hoppas Robin var n\u00f6jd!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Frederic Churchs himlam\u00e5leri<\/h2>\n

Meteorm\u00e5laren i f\u00f6rra\u00a0 bloggen visar sig vara en av USA:s allra fr\u00e4msta 1800-talsm\u00e5lare. Han hette\u00a0 Frederic Church, ingick i den s\u00e5 kallade Hudson River-skolan och var en oerh\u00f6rt driven konstn\u00e4r. N\u00e4stan “fotorealist” som landskaps- och naturskildrare\u00a0 innan kameran\u00a0 ens var i allm\u00e4nt bruk.<\/p>\n

Frederic Church levde \u00e5ren 1826-1900.<\/p>\n

Ett gott bevis p\u00e5 hans exakthet i uttrycken med paletten, visar oljan med norrsken som motiv. Bilden \u00e4r fr\u00e5n 1865, ett \u00e5r d\u00e5 solfl\u00e4ckar syntes v\u00e4ldigt litet och solen bevisligen var inaktiv. Men ett solfl\u00e4cksminimum har ju\u00a0 aldrig hindrat norrsken fr\u00e5n att \u00e4nd\u00e5 synas.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Limerick-duell!<\/h2>\n

Bertil Falk l\u00e4ttar upp den tryckta st\u00e4mningen med denna limerick:<\/p>\n

Ulf R Johansson han skulle speja \/f\u00f6r sin blogg kallad Cassiopeia<\/span> \/ efter m\u00e5nfolk och ETn \/ d\u00e4r ute i ete’n \/ men fann bara folk i Holmeja.<\/span><\/p>\n

\n

Svar p\u00e5 tal:<\/p>\n<\/div>\n

\n

En rimsmidare i V\u00e4stra Alstad \/ g\u00e4rna genom limerickar kvad \/ Men hur han \u00e4n skrev \/ det alltid konstigt blev<\/span> \/ med ett\u00a0 slutord som Medelpad.<\/span><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

UNESCO griper in – Tycho Brahes Ven n\u00e4sta? Om UNESCO kan man tycka ett och annat (se tidigare bloggar), men p\u00e5 en punkt \u00e4r denna diktatorkramande FN-organisation i alla fall r\u00e4tt p\u00e5 det: N\u00e4r den utser v\u00e4rldsarv. I Sverige har vi ju b\u00e5de, astronomiskt intressant,\u00a0 Struves meridianb\u00e5ge uppe i Lappland med men ocks\u00e5 h\u00e4llristningarna i… L\u00e4s mer »Nr 121 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5663"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5663"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5663\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5711,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5663\/revisions\/5711"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5663"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5663"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5663"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}