{"id":56886,"date":"2015-02-27T18:16:20","date_gmt":"2015-02-27T17:16:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=56886"},"modified":"2015-02-28T00:26:59","modified_gmt":"2015-02-27T23:26:59","slug":"nr-23-2015","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2015\/02\/27\/nr-23-2015\/","title":{"rendered":"Nr 23 2015"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<u>TBO-praon Joel P Klevje&nbsp; &#8211; g&auml;stbloggare:<\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\tJag kikar helst p&aring; dubbelstj&auml;rnor!<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Joel P Klevje<\/strong> &auml;r v&aring;r nye prao p&aring; TBO, och han f&aring;r verkligen jobba: Han bitr&auml;der vid v&aring;ra visningar, f&ouml;ljer astropedagogen <strong>Peter Hemborgs <\/strong>verksamhet <strong> <\/strong>(t ex p&aring; Malm&ouml; museum), han l&auml;r sig v&aring;ra instrument,&nbsp; han hj&auml;lper till att skanna in bilder till v&aring;r kommande p&aring;skutst&auml;llning och katalogiserar b&ouml;ckerna i v&aring;rt gamla bibliotek. Med mera. Allt det som en astronom m&aring;ste g&ouml;ra hos oss n&auml;r det inte &auml;r stj&auml;rnklart&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/Downloader-e1425056627102.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Downloader\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56925\" height=\"800\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/Downloader-e1425056627102.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Joel i en selfie med sin 8-tums Dobson-reflektor. <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;r ber&auml;ttar Joel om sin v&auml;g till stj&auml;rnorna:\n<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\">\n\t<b>&quot;Om mitt intresse:<\/b>\n<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\">\n\tHej, jag heter Joel och har precis fyllt 16 &aring;r. N&auml;r jag var liten s&aring; kommer jag ih&aring;g att jag brukade blicka upp mot himlen och undra, &rdquo;Vad finns d&auml;r uppe egentligen?&rdquo;. Jag har alltid varit nyfiken av mig och velat veta hur allting fungerar. S&aring; d&auml;rf&ouml;r &auml;r det kanske inte s&aring; konstigt att just rymden blev mitt stora intresse. Hur uppstod universum? Varf&ouml;r &auml;r vi h&auml;r? Finns det utomjordiskt liv? Det vet vi inte s&auml;kert, och det &auml;r just det som jag tycker &auml;r det intressanta. Rymden &auml;r som ett stort mysterium som vi m&aring;ste l&ouml;sa, och jag vill g&auml;rna hj&auml;lpa till!\n<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\">\n\t<b>Dubbelstj&auml;rnor:<\/b>\n<\/p>\n<p>\n\t<span lang=\"sv-SE\">Jag bor ganska centralt i Malm&ouml;, och d&auml;rf&ouml;r &auml;r himlen ocks&aring; ljusf&ouml;rorenad. &Auml;ven om jag kan se m&aring;nga svaga objekt s&aring; ser de inte alls lika bra ut som fr&aring;n en m&ouml;rk plats. Vad kan man d&aring; &auml;gna sig &aring;t att observera om man bor i stan? Jo, dubbelstj&auml;rnor! Dubbelstj&auml;rnor brukar vara relativt enkla att hitta &auml;ven fr&aring;n ljusf&ouml;rorenade omr&aring;den, och n&aring;gra av de allra ljusstarkaste stj&auml;rnorna p&aring; himlen &auml;r faktiskt dubbelstj&auml;rnor. Jag har inte b&ouml;rjat med n&aring;gra riktiga vetenskapliga observationer &auml;n, men de flesta dubbelstj&auml;rnor &auml;r vackra bara att titta p&aring;. Speciellt de paren d&auml;r stj&auml;rnorna har olika f&auml;rger. Dessutom &auml;r det kul att se hur n&auml;ra varandra stj&auml;rnorna kan vara innan man inte kan se att de &auml;r separerade l&auml;ngre. Det kan vara en riktig &rdquo;challenge&rdquo; ibland! <\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span lang=\"sv-SE\">Om jag ska v&auml;lja ett favoritpar s&aring; blir det nog antingen Albireo <\/span><font color=\"#000000\"><span lang=\"sv-SE\">(<\/span><\/font><font color=\"#000000\"><span lang=\"sv-SE\"><font face=\"arial, helvetica, sans-serif\">&beta; Cyg<\/font><font face=\"Times New Roman, serif\">)<\/font><\/span><\/font><span lang=\"sv-SE\"> eller Almach <\/span><font color=\"#000000\" face=\"arial, helvetica, sans-serif\"><span lang=\"sv-SE\">(<\/span><\/font><font color=\"#000000\"><font face=\"arial, helvetica, sans-serif\">&gamma; And<\/font><font face=\"Times New Roman, serif\">).<\/font><\/font>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Viktig bok:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>Turn Left at Orion <\/em>&auml;r en bok som jag anv&auml;nder f&ouml;r att navigera p&aring; stj&auml;rnhimlen och hitta intressanta objekt att observera. Det som &auml;r extra bra med den h&auml;r boken &auml;r att bredvid varje objekt s&aring; finns n&aring;gra bilder som illustrerar ungef&auml;r vad man kan f&ouml;rv&auml;nta sig att se i ett 4&rdquo; teleskop, samt i ett 8&rdquo; teleskop. Jag tycker att det &auml;r bra, f&ouml;r att d&aring; vet man om man ser det man &rdquo;ska&rdquo; se s&aring; att s&auml;ga.\n<\/p>\n<p>\n\tDet finns ocks&aring; lite info om sj&auml;lva objektet, vilket g&ouml;r det mer intressant att observera.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/orion.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"orion\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56931\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/orion.jpg\" width=\"414\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/orion.jpg 414w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/orion-248x300.jpg 248w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/orion-165x200.jpg 165w\" sizes=\"(max-width: 414px) 100vw, 414px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tBoken inneh&aring;ller flera hundra objekt, fr&aring;n dubbelstj&auml;rnor till galaxer, sorterade efter &aring;rstiderna p&aring; det norra halvklotet. I slutet av boken finns &auml;ven n&aring;gra dussin objekt som &auml;r synliga p&aring; s&ouml;dra halvklotet. Boken &auml;r skriven av Guy Consolmagno och Dan M. Davis.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Teleskopet hemma:<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tMitt teleskop &auml;r en &rdquo;Skywatcher Skyliner 200P&quot;. Det &auml;r ett dobsonteleskop med en &ouml;ppning p&aring; 8&rdquo; (203 mm), och en br&auml;nnvidd p&aring; 1200 mm.&quot;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/2015-02-23-Joel-P-V-e1424882202487.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2015-02-23 Joel P V\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56897\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/2015-02-23-Joel-P-V-e1424882202487.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Joel vid v&aring;rt Meade-teleskop. Foto: Peter Hemborg<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>PS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n<p>\n\tN&auml;r Joel fram&ouml;ver medarbetar i W-bloggen sker det under signaturen JPK.\n<\/p>\n<h2>\n\tPopAst h&aring;ller st&auml;llningarna i st&auml;llen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNyligen kom Tidningsstatistik med nya dystra siffror f&ouml;r hur den svenska papperspressen klarar sig. Dagstidningar och tidskrifter.&nbsp; Det &auml;r negativt n&auml;stan &ouml;verallt. H&auml;r nere d&auml;r W-bloggens vagga st&aring;r har nu <em>Sydsvenskan<\/em> rasat ner under 100 000-strecket (= 95 000). <em>Sk&aring;nskans<\/em> pappersupplaga ligger p&aring; 25 000, <em>Kv&auml;llsposten<\/em> g&aring;r d&aring;ligt, en och annan lokaltidning som <em>Ystad Allehanda<\/em> visar sm&aring; plus&#8230; alla r&auml;ddar sig inf&ouml;r annons&ouml;rerna med att i statistiken och r&auml;ckvidden samk&ouml;ra pappersupplagor med&nbsp; webbl&auml;sningen.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 Hur g&aring;r det i v&aring;r LILLA&nbsp; STORA kosmiska <\/strong>tidskriftsv&auml;rld? Jag fr&aring;gade <strong>Robert Cumming<\/strong>, som med sitt lilla g&auml;ng lyft <em>Popul&auml;r Astronomi <\/em>senaste &aring;r inneh&aring;llsm&auml;ssigt, genusm&auml;ssigt, redigeringsm&auml;ssigt och svaret &auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 &#8211; Just nu &auml;r det drygt <\/strong>2700 som f&aring;r<em> Popul&auml;r Astronomi <\/em>hem i brevl&aring;dan. Det &auml;r lite mer &auml;n f&ouml;rra &aring;ret men inom felmarginalerna. Antalet som prenumererar har varit i stort sett konstant under de senaste par &aring;ren.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/popast-e1424889715213.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"popast\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56914\" height=\"393\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/popast-e1424889715213.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 Om vi &auml;r fr&auml;cka och plusar<\/strong> p&aring; antalet l&auml;sare per ex (3-4-5) och t&auml;nker p&aring; bibliotekens utl&aring;ning PLUS tar h&auml;nsyn till popast.nu-webben, s&aring; tror jag inte alls det ser s&aring; d&aring;ligt ut. <em>Popul&auml;r Astronomi <\/em>&auml;r och f&ouml;rblir en f&ouml;reningstidning, moderskeppet i svensk (amat&ouml;r)astronomi, och s&aring; l&auml;nge kulorna i den gamla v&auml;lplacerade&nbsp; Planetariefonden r&auml;cker s&aring; ska vi vara glada. Hatten av f&ouml;r gubbarna som f&ouml;rvaltade fonden s&aring; klokt fr&aring;n b&ouml;rjan!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 En g&aring;ng n&auml;r jag verkligen<\/strong> var gr&ouml;ng&ouml;ling s&aring; f&ouml;reslog jag Bonniers att fundera p&aring; en svensk<em> Sky and Telescope. <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 Det blev nobben <\/strong>med v&auml;ndande post, kan jag avsl&ouml;ja.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 Sen gick en och en halv <\/strong>mans&aring;lder och s&aring; d&ouml;k <em>Allt om rymden<\/em> upp, som knappt kom ur startgropen f&ouml;rr&auml;n kassan hade sinat. Uth&aring;llighet &auml;r A och O.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u2711 Potentialen inom v&aring;r <\/strong>hobbynisch finns d&auml;r, men ska vi g&ouml;ra n&aring;t drastiskt sp&auml;nnande v&aring;gat tidskriftsm&auml;ssigt, t ex fler utg&aring;vor per &aring;r av PA, s&aring; g&auml;ller det gamla r&aring;det: T&auml;nk efter f&ouml;re.\n<\/p>\n<h2>\n\tVenus + Mars = Sant<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Peter Linde<\/strong> uppm&auml;rksammades i<em> Svenska Dagbladet<\/em> h&auml;rom dan d&aring;&nbsp; han <a href=\"http:\/\/www.svd.se\/nyheter\/inrikes\/venus-och-mars-ar-nara-pa-himlen_4357387.svd\">ber&auml;ttade om att&nbsp; att Venus och Mars st&aring;tt v&auml;ldigt n&auml;ra varandra <\/a>just nu p&aring; kv&auml;llarna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/fenomen.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"fenomen\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56889\" height=\"322\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/fenomen.jpg\" width=\"485\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/fenomen.jpg 485w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/fenomen-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/fenomen-200x132.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 485px) 100vw, 485px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla;: REUTERS<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\tDisk-nova hittad i Vintergatan<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen har variabels&ouml;kprojektet <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=7124\">VVV Survey identifierat en klassiska nova i Vintergatans skiva.<\/a> Novan kallad VVV-NOV-005&nbsp; kunde observeras fr&aring;n mars 2010 till maj 2012 och verkar ha f&ouml;ljt de klassiska novornas magnitudiella sjunkande.\n<\/p>\n<p>\n\tUnder 2013 jagades novan i det s&aring; kallade Ks-bandet men har klingat av bortom synlighet d&auml;r.\n<\/p>\n<h2>\n\tTegmark p&aring; Kunskapskanalen<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI kv&auml;ll (27.2) s&auml;nder <em>Kunskapskanalen<\/em> en f&ouml;rel&auml;sning med <strong>Max Tegmark<\/strong>, start kl 17.35. Prelimin&auml;rt reprisdatum 8 mars 2015&nbsp; kl 14.35.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Kjell Werner<\/strong> tipsar om att p&aring; URPLay s&auml;nds f&ouml;rel&auml;sningen samtidigt.\n<\/p>\n<p>\n\tKjell har tidigare ber&auml;ttat p&aring; ett ASTB-m&ouml;te om Tegmarks bok <em>V&aring;rt matematiska universum: Mitt s&ouml;kande efter den yttersta verkligheten<\/em>. Boken finns till utl&aring;n p&aring; v&aring;rt nya TBO-bibliotek.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/max-e1424883823921.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"max\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56907\" height=\"267\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/max-e1424883823921.jpg\" width=\"400\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tStorhetsvansinne i Hubbles klass<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe inomvetenskapliga stridigheterna mellan v&aring;rt s&auml;llskaps grundare <strong>Knut Lundmark <\/strong>och <strong>Edwin Hubble<\/strong> p&aring; 20\/30-talen &#8211; galaxklassifikationen, t ex, d&auml;r KL anklagades av Hubble f&ouml;r otill&aring;ten plagiarism &#8211;&nbsp; diskuteras i en annan TBO-bok, <em>Edwin Hubble: Mariner&nbsp; of the Nebulae.<\/em>&nbsp; Hubbles egofixering var enorm och f&ouml;rfattaren<strong> Gale E Christianson <\/strong>kan bara j&auml;mf&ouml;ra honom med en annan naturvetare, fysikern, spektroskopinnovat&ouml;ren, solforskaren m m <strong>H A Rowland<\/strong>. Rowland hade en g&aring;ng inkallats som vittne i en r&auml;tteg&aring;ng och fick d&auml;r fr&aring;gan:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; N&aring; professor Rowland, vem &auml;r den fr&auml;mste fysikern?\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Jag, f&ouml;rmodar jag, svarade Rowland.\n<\/p>\n<p>\n\tEfter&aring;t undrade Rowlands v&auml;nner om han f&aring;tt storhetsvansinne.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Vad skulle jag s&auml;ga? Jag var ju under ed!\n<\/p>\n<h2>\n\tL&auml;mplig present till Martina<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&auml;r <strong>Martina Johansson<\/strong>, den svensk(a) som kommit l&auml;ngst i planerna p&aring; en Mars-resa, ig&aring;r (26.2) h&ouml;ll ett seri&ouml;st , v&auml;lformulerat och genomt&auml;nkt f&ouml;redrag f&ouml;r oss om Mars One-projektet p&aring; Teknis i Malm&ouml;, fanns det lite godis ocks&aring; i presentpaketet efter f&ouml;redraget. Gissa vad!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/mars_1415709c-e1425057141912.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"mars_1415709c\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56927\" height=\"188\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/mars_1415709c-e1425057141912.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\tSnart dags<br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tRymdresor fram och bakl&auml;nges i tiden har ju diskuterats n&aring;gra hundra &aring;r i sf-litteraturen. <strong>Lars Olefeldt <\/strong>sprang p&aring; detta&nbsp; kuliga avg&aring;ngs\/ankomst-meddelande i cyberrymden:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/VJcckHA2.png\"><img decoding=\"async\" width=\"704\" height=\"592\" alt=\"VJcckHA(2)\" class=\"aligncenter size-full wp-image-56902\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/VJcckHA2.png\" style=\"width: 582px; height: 489px;\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/VJcckHA2.png 704w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/VJcckHA2-300x252.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/VJcckHA2-200x168.png 200w\" sizes=\"(max-width: 704px) 100vw, 704px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>TBO-praon Joel P Klevje&nbsp; &#8211; g&auml;stbloggare: Jag kikar helst p&aring; dubbelstj&auml;rnor! Joel P Klevje &auml;r v&aring;r nye prao p&aring; TBO, och han f&aring;r verkligen jobba: Han bitr&auml;der vid v&aring;ra visningar, f&ouml;ljer astropedagogen Peter Hemborgs verksamhet (t ex p&aring; Malm&ouml; museum), han l&auml;r sig v&aring;ra instrument,&nbsp; han hj&auml;lper till att skanna in bilder till v&aring;r kommande&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2015\/02\/27\/nr-23-2015\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 23 2015<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56886"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=56886"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56886\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":56935,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/56886\/revisions\/56935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=56886"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=56886"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=56886"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}