![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/eso1032a.jpg\")
<\/a>SN1987A har varit en guldgruva f\u00f6r astrofysiker. H\u00e4r uppt\u00e4cktes t ex<\/p>\n
\u221a de f\u00f6rsta neutrinerna<\/strong> fr\u00e5n sj\u00e4lva \u00f6gonblicket d\u00e5 stj\u00e4rnans inre k\u00e4rna kollapsade och triggade ig\u00e5ng explosionen;<\/p>\n \u221a att stj\u00e4rnan faktiskt f\u00f6rekom <\/strong>p\u00e5 \u00e4ldre arkivbilder innan den exploderade;<\/p>\n \u221a\u00a0 tidiga tecken<\/strong> p\u00e5 en asymmetrisk explosion;<\/p>\n \u221a de radioaktiva grund\u00e4mnen<\/strong> som skapades i sm\u00e4llen;<\/p>\n \u221a observationer av hur stoft <\/strong>bildades i supernovan;<\/p>\n \u221a supernovans v\u00e4xelverkan<\/strong> med tidigare utkastad materia.<\/p>\n En hel “cocktail” av intressanta uppt\u00e4ckter!<\/p>\n Och s\u00e5 nu den sofistikerade\u00a0 3D-studien – en kombination av adaptiv optik, avancerad spektroskopi\u00a0 m m – av supernovaresterna efter sm\u00e4llen d\u00e4r materia kastades ut med den otroliga hastigheten av 100 miljoner kilometer i timmen – en 10-del av ljushastigheten.<\/p>\n En rad forskare st\u00e5r bakom studien, vars huvudf\u00f6rfattare i Astronomy and Astrophysics <\/em>\u00e4r danska Karina Kj\u00e6r vid Queen\u2019s University Belfast, Storbritannien.<\/p>\n I projektet har \u00e4ven deltagit Bruno Leibundgut och Jason Spyromilio (ESO) och Stockholms-astronomerna, professorn Claes Fransson och Anders Jerkstrand. ESO har f\u00f6rst\u00e5s allt material p\u00e5 sin hemsida!<\/a><\/p>\n Ett sidotips: <\/a><\/p>\n Karina Kj\u00e6r ber\u00e4ttar om sitt brinnande supernovaintresse, speciellt SN1987A,\u00a0 p\u00e5 sin egen hemsida<\/a>.<\/span><\/p>\n<\/div>\n Norrsken \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. Kolla PopAst:s webb med diverse l\u00e4nktips f\u00f6r senaste nytt!<\/a><\/p>\n Sagan skrevs 1872.<\/p>\n Vilken komet kan det ha handlat om, en komet som \u00e5terv\u00e4nder med en mans\u00e5lders mellanrum? Jag utesluter Halleys komet. H C Andersens komet b\u00f6r ha varit synlig p\u00e5 1800-talet, f\u00f6rst\u00e5s. Och p\u00e5 v\u00e5ra skandinaviska breddgrader. 60 \u00e5r???<\/p>\n Gamle fine sk\u00e5disen och regiss\u00f6ren Arne Str\u00f6mgren konstaterar aprop\u00e5 tidigare blogg\u00a0 att, jod\u00e5, visst har det g\u00e5tt en och annan deckarpj\u00e4s p\u00e5 teaterns tiljor senaste \u00e5r.<\/p>\n – R\u00e5ttf\u00e4llan <\/em> har spelats\u00a0 rekordl\u00e4nge i London – den har \u00e4ven spelats i Stockholm. Repet<\/em>, efter Hitchcocks film,\u00a0 spelades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen p\u00e5 Intiman i Malm\u00f6, d\u00e4r J B Priestleys Mordet i Midland <\/em>ges i h\u00f6st p\u00e5 nytt. Visserligen inte sf, men dock deckare.<\/p>\n P\u00e5 n\u00e4tet ber\u00e4ttas att Shakespears Stormen<\/em> av en del k\u00e4nnare ses som science fiction, vilket jag bad v\u00e5r egen sf-specialist Bertil Falk att kommentera:<\/p>\n – Sam J Lundwall tar upp b\u00e5de Stormen<\/em> och En midsommnarnattsdr\u00f6m<\/em> under fantasy and science fiction. Jag menar att det fr\u00e4mst \u00e4r fantasy.<\/p>\n Svenska astronomer har spridit sig \u00f6ver hela v\u00e4rlden. 1928-1935 befann sig t ex en ung \u00c5ke Wallenquist vid Bosscha-observatoriet (“Bosscha Sterrewart”) i d\u00e5varande Nederl\u00e4ndska Ostindien, nuvarande Indonesien\u00a0 –\u00a0 formativa \u00e5r som bl a innebar \u00c5kes gifterm\u00e5l med hans indonesiska hustru.<\/p>\n Detta var f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en svensk astronom arbetade p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet!<\/p>\n Observatoriet ligger i Lembang, v\u00e4stra Java, 1310 m \u00f6 h, och h\u00e4r finns i dag en kvintett funktionsdugliga, mindre teleskop, t ex en 8-tums Celestron (!).<\/p>\n Chefen h\u00e4r p\u00e5 Wallenquists tid hette Joan Vo\u00fbte, som togs till f\u00e5nga av japanerna under andra v\u00e4rldskriget och som for fruktansv\u00e4rt illa.<\/p>\n Till en av Vo\u00fbtes specialiteter h\u00f6rde intresset f\u00f6r klotformiga och \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar, vilket smittade av sig p\u00e5 \u00c5ke Wallenquist som blev en betydande utforskare\u00a0 av dessa himlakroppar. \u00c4ven dubbelstj\u00e4rnor fascinerade svensken.<\/p>\n Observatoriet leddes \u00e4ven en tid p\u00e5 40-talet\u00a0 av sonen till den v\u00e4rldsber\u00f6mde kosmologen Willem de Sitter, Aernout de Sitter. Denne hade M4-hopen som favoritobjekt.<\/p>\n Aernout de Sitter avled efter en kort tids sjukdom 1944. En som skrivit om Bosscha fr\u00e5n krigs\u00e5ren \u00e4r sj\u00e4lve Gerard P Kuiper!<\/a> Finns p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n \u00c5ke Wallenquist gjorde astronomiska forskningsresor till Kina och Japan och fick \u00e4ven observationstid vid de stora teleskopen i USA, Lick, Mt Wilson etc p\u00e5 30-talet men \u00e5terv\u00e4nde till Sverige, d\u00e4r han s\u00e5 sm\u00e5ningom\u00a0 blev chef p\u00e5 Kvistaberg och bl a ledde arbetet och bygget av det stora\u00a0 Schmidt-teleskopet (invigt i b\u00f6rjan av 60-talet). Dessutom var han, som alla \u00e4ldre W-bloggl\u00e4sare vet, en f\u00f6rn\u00e4mlig popul\u00e4rvetare, han skrev flera b\u00f6cker (debut p\u00e5 holl\u00e4ndska redan 1934, Op weg naar het oneindige<\/em>) och hans understreckare i Svenska Dagbladet var “obligatorisk” l\u00e4sning f\u00f6r oss unga amat\u00f6rastronomer. Han var en varm\u00a0 och gener\u00f6s person, liksom hans hustru, de b\u00e4gge s\u00e5g g\u00e4rna unga astronomiintresserade kring sig p\u00e5 Kvistaberg, och det var ju s\u00e5 typiskt att han sk\u00e4nkte flera b\u00f6cker till biblioteket i v\u00e5rt eget f\u00f6rn\u00e4mliga Tycho Brahe-observatorium.<\/p>\n Det \u00e4r of\u00f6rgl\u00f6mliga minnen att ha f\u00e5tt g\u00e4sta Kvistaberg, arbeta med Nils Tamms refraktor och p\u00e5 kv\u00e4llarna, om det var mulet, lyssna p\u00e5 \u00c5kes bandinspelningar med – Knut Lundmark!<\/p>\n Sista g\u00e5ngen vi s\u00e5gs var i taxin till hotellet i Malm\u00f6 fr\u00e5n ett m\u00f6te med ASTB, som han g\u00e4rna g\u00e4stade.<\/p>\n \u00c5ke Wallenquist gick ur tiden 1994, 90 \u00e5r gammal.<\/p>\n Ingen\u00a0 vet v\u00e4l hur m\u00e5nga b\u00f6cker Patrick Moore, Sir Patrick,\u00a0 har skrivit och f\u00e5tt \u00f6versatt och hur m\u00e5nga han samarbetat med. Mellan tummen och pekfingret: M\u00e5nga…<\/p>\n –\u00a0 Man kan bidra till “Patrick Moore’s Bibliography” p\u00e5 denna n\u00e4tadress<\/a>, tipsar Anders Nyholm fr\u00e5n Ven. – Jag har i all enkelhet kunnat bidra med tv\u00e5 bokposter; dock inte med en viss bok fr\u00e5n 1968, som redan fanns med.<\/p>\n PS. Tack Anders f\u00f6r att du h\u00e5ller koll p\u00e5 allt mellan himmel och jord. Som jag skrivit tidigare: “Man” f\u00e5r i dag vara glad \u00f6ver att \u00e5tminstone sidh\u00e4nvisningarna st\u00e4mmer i den \u00e4ldre astrolitteraturen. Fakta f\u00f6r\u00e4ndras med\u00a0 en rasande fart. Redan n\u00e4r f\u00f6rordet formuleras i dag \u00e4r ju en bok om astronomi hoppl\u00f6st inaktuell.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" ESO ser SN1987A i 3D! Supernovan 1987 i Stora Magellanska Molnet\u00a0 var en sensation. Det var den f\u00f6rsta f\u00f6r blotta \u00f6gat synliga supersm\u00e4llen sen 1604 (d\u00e5 i v\u00e5r egen vintergata). Sen dess har stj\u00e4rnan och supernovaresterna minuti\u00f6st bevakats och utforskats, och i dag vid middagstid offentliggjorde ESO de senaste fynden. Med hj\u00e4lpinstrumenten p\u00e5 sitt j\u00e4tteteleskop… L\u00e4s mer »Nr 122 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5694"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5694"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5694\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5771,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5694\/revisions\/5771"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5694"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5694"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5694"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Het nyhet!<\/h2>\n
H C Andersens komet<\/h2>\n
<\/a>Senaste dagars l\u00e4sning av f\u00f6rfattare som skrivit om meteorer och kometer f\u00e5r mig att undra: I H C Andersens lilla r\u00f6rande saga om en gammal skoll\u00e4rare,\u00a0 Kometen,<\/em> f\u00f6rekommer en stor komet, som hade en bana p\u00e5 “tresindstyve aar”, allts\u00e5\u00a0 60 \u00e5r.<\/p>\nShakespeare skrev science fiction?<\/h2>\n
<\/a>Ett obsis med svenska anor<\/h2>\n
<\/a><\/a>Sir Patricks v\u00e4xande bibliografi<\/h2>\n
<\/a>
\n– Din och Patricks Astronomi f\u00f6r amat\u00f6rer<\/em> \u00e4r redan d\u00e4r. Det \u00e4r ett trevligt och imponerande projekt, ig\u00e5ngsatt av Astronomy Now.<\/p>\n