\nDen rosa lilla bl\u00e4ckfisken.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/newfoundland-deep-sea-species-octopus_23992_600x450.jpg\")
<\/a>R\u00e4ttare sagt, den\u00a0 har funnits h\u00e4r i miljoner \u00e5r, s\u00e4kert,\u00a0 men f\u00f6rst nu har vi l\u00e4rt k\u00e4nna till dess existens.\u00a0 Den uppt\u00e4cktes i juli under djuphavsforskning p\u00e5 3000 meters djup utanf\u00f6r Canadas \u00f6stkust, Newfoundland. Ett team canadensiska och spanska forskare arbetar med en robot kallad ROPOS och de hittade minst 11 nya djurarter d\u00e4r nere.<\/p>\n
National Geographic har en bra story om saken.<\/a><\/p>\n Jag har bl\u00e4ckfisken med h\u00e4r mest f\u00f6r att reta aptiten p\u00e5 teorierna om att det \u00e4r i exo- och endoplaneternas\u00a0 och dito -m\u00e5narnas havsdjup som liv finns.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller bl\u00e4ckfiskar, deras intelligens och, ja, parapsykologiska f\u00f6rm\u00e5ga,\u00a0 har jag efter fotbolls-VM l\u00e4rt mig att “tiga och samtycka”. Sen bl\u00e4ckfisken Paul f\u00f6ruts\u00e5g att Spanien skulle bli v\u00e4rldsm\u00e4stare, har jag lagt av alla kritiska synpunkter.<\/p>\n Men Statler and Waldorf-priset? Det har varit tomt i “korgen” en tid p\u00e5 l\u00e4mpliga katastrofkandidater, s\u00e5 tack till danska Weekend Avisen <\/em>som i helgens nummer sl\u00e4pper loss unge K\u00f6penhamns-professorn Carsten Rahbek.<\/p>\n Rahbek myntar uttrycket “den sj\u00e4tte syndafloden”, en ny av m\u00e4nniskan startad massutrotning av djurarter och v\u00e4xter. Ett hemmagjort da capo av dinosaurie-katastrofen f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sen.<\/p>\n S\u00e5 fort Homo Sapiens spred sig fr\u00e5n Afrika, slogs fauna och flora ut i v\u00e5r v\u00e4g. Och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det.<\/p>\n Professorn \u00e4r lite sur \u00f6ver att klimatkatastrof-teoretikerna f\u00e5tt vind i seglen i den allm\u00e4nna debatten medan experter p\u00e5 biodiversitet hamnat i bakvattnet.<\/p>\n Artikeln r\u00e4ttar dock upp p\u00e5 snedbalansen och ber\u00e4ttar att utrotningstempot nu \u00e4r mer uppskruvat \u00e4n n\u00e5nsin. En underg\u00e5ngsnyhet i S&W-prisets sanna anda!<\/p>\n Det g\u00e5r \u00e5t helvete, men med musik!<\/p>\n – Kan\u00a0 Lille Petters resa till m\u00e5nen <\/em>anses vara sf ?<\/p>\n – Det \u00e4r en barnpj\u00e4s som jag fick g\u00f6ra ett inhopp i som elev. Helt utan rep gjorde jag ett “akut” inhopp som bakdelen p\u00e5 en isbj\u00f6rn. 1957… – Ja, detta \u00e4r en sf-pj\u00e4s – f\u00f6r barn!<\/p>\n D\u00e5 \u00e4r den saken klar.<\/p>\n Lille Petters resa till m\u00e5nen<\/em> skrevs av tysken Gerdt von Bassewitz (1878-1923),\u00a0 heter Peterschens Mondfahrt<\/em> p\u00e5 tyska och hade urpremi\u00e4r i Leipzig 1912.<\/p>\n Men stj\u00e4rnorna n\u00e5r vi inte.<\/span><\/p>\n Varken i min tid eller din,<\/span><\/p>\n Johansson.<\/span><\/p>\n Urs\u00e4kta, men jag \u00e4r, som det heter p\u00e5 engelska,\u00a0 flabbergasted.<\/p>\n Det \u00e4r en hel djungel p\u00e5 n\u00e4tet med info om meteorer, men den h\u00e4r sajten \u00e4r inte alls dum<\/a>: Det \u00e4r spaceweatherradio.com som f\u00f6rmedlar meteorers radarekon live fr\u00e5n det amerikanska flygvapnets Air Force Space Surveillance Radar vid Lake Kickapoo, Texas.<\/p>\n PS l\u00f6rdagkv\u00e4ll 7.8.<\/strong><\/p>\n Radarstationen i Texas\u00a0 kollar upp meteorer, satelliter etc etc i atmosf\u00e4ren och inre rymden \u00f6ver, och i Roswell, New Mexico, plockar radioingenj\u00f6ren Stan Nelson ner ekona via sin vanliga Yagi-antenn och servar dem sen direkt ut p\u00e5 n\u00e4tet. Jag har h\u00f6rt flera pingar i kv\u00e4ll, och p\u00e5 vanliga FM-radion, n\u00e4r jag st\u00e4llde in den utanf\u00f6r Malm\u00f6 p\u00e5 87-metersbandet, fick jag in ett par sekunders musik fr\u00e5n en mystisk station. I Polen?<\/p>\n <\/span><\/p>\n Jag f\u00f6ruts\u00e4tter att det kommer att pinga en hel del under Perseid-toppen kommande dagar, f\u00f6r de senaste f\u00f6rhandsobservationerna pekar p\u00e5 ett ymnigt fall av meteorer under toppen kommande\u00a0 vecka.<\/p>\n S\u00e4llskapets tidigare sekreterare, lundaastronomen Bertil Anders Lindblad (f 1921) firas som en v\u00e4rldsauktoritet p\u00e5 meteorer. Han ses med r\u00e4tta som meteorforskningens nestor inte bara i Sverige, han har forskat tillsammans med m\u00e4ngder av ledande meteorauktoriteter i v\u00e4rlden och han doktorerade rentav i b\u00f6rjan av 50-talet p\u00e5 ett banbrytande avhandlingsarbete med titeln Combined visual and radar observations of Perseid meteors<\/em> – ett arbete d\u00e4r radarobservationer fr\u00e5n R\u00e5\u00f6-observatoriet, Onsala, var centrala.<\/p>\n Han har under en 30-40 \u00e5r utf\u00f6rt en minuti\u00f6s m\u00e4tserie av just Perseiderna och kan, p\u00e5 sitt visitkort, om han vill, s\u00e4tta att han arbetat med meteorer i 60 \u00e5r. Ett rekord i sig! Som forskare \u00e4r\u00a0 v\u00e5r ex-sekreterare \u00e4ven\u00a0 banbrytande genom den tidiga databehandlingen (h\u00e5lkort) av observationer, och han l\u00e4t unga amat\u00f6rer f\u00e5 f\u00f6rtroendet att \u00e5ka upp med till R\u00e5\u00f6 och agera meteorobservat\u00f6rer.<\/p>\n Ett resultat av m\u00e5nga av lundaforskningen: Att Perseiderna inte bara har en topp utan flera “multi peaks”.<\/p>\n IAU har l\u00e5tit uppkalla en asteorid efter v\u00e5r v\u00e4rldsber\u00f6mde\u00a0 lundaastronom, som \u00f6nskas allt gott, och att han har arbetat med rymdsonder typ Galileo – sonden som plockade upp interplanet\u00e4rt stoft – \u00e4r sj\u00e4lvklart. Det var ocks\u00e5 sj\u00e4lvklart att det var\u00a0 Lindblad som skulle h\u00e5lla det stora \u00f6vergripande inledningsanf\u00f6randet i Kiruna under den internationella meteoridkonferensen d\u00e4r 2001.<\/p>\n Bertil Anders Lindblad har alltid st\u00e4llt upp f\u00f6r oss amat\u00f6rer. Sekreterarjobbet i ASTB \u00e4r n\u00e4mnt, han gladde oss alla 1972 med ett fantastiskt h\u00f6gtidsf\u00f6redrag under internationella amat\u00f6rastronomiska unionens tr\u00e4ff i Malm\u00f6, och s\u00e5 sent som under v\u00e5rt Knut Lundmark-m\u00f6te 2007 p\u00e5 nya obsis i Lund, var Lindblad p\u00e5 plats och pratade minnen fr\u00e5n solf\u00f6rm\u00f6rkelser och hur Lundmark egentligen var som observatoriechef.<\/p>\n Det var den franske filosofen Auguste Comte som s\u00e5 v\u00e5ghalsigt och tv\u00e4rs\u00e4kert uttalade sig om att vi aldrig skulle f\u00e5 veta n\u00e5tt om stj\u00e4rnors temperaturer och kemiska natur.<\/p>\n \u00c5ret var 1835.<\/p>\n Tjugo \u00e5r senare var spektroskopin p\u00e5 v\u00e4g att bli ett av astronomernas viktigaste redskap…<\/p>\n Auguste Comte kallas ju “positivist” i filosofins historia, men h\u00e4r borde han r\u00e4tteligen kallas – negativist.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e4lkommen till v\u00e4rlden! Nej, jag har inte gl\u00f6mt underg\u00e5ngsprofeterna eller\u00a0 Statler and Waldorf-priset, uppkallat efter dysterg\u00f6karna och surgubbarna p\u00e5 hyllan i Mupparna, men f\u00f6rst vill jag ber\u00e4tta en positiv nyhet om en helt ny varelse p\u00e5 endoplaneten Tellus: Den rosa lilla bl\u00e4ckfisken. R\u00e4ttare sagt, den\u00a0 har funnits h\u00e4r i miljoner \u00e5r, s\u00e4kert,\u00a0 men f\u00f6rst nu… L\u00e4s mer »Nr 125 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5820"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5820"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5820\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5868,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5820\/revisions\/5868"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5820"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5820"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5820"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a>Lille Petters resa till m\u00e5nen – sf?<\/h2>\n
<\/a>Arne Str\u00f6mgren, astronomiintresserad sk\u00e5despelare\/regiss\u00f6r som ASTB-v\u00e4nnerna v\u00e4l vet, fr\u00e5gar aprop\u00e5 science fiction-pj\u00e4ser p\u00e5 teaterns tiljor:<\/p>\n
\nSpaltens sf-expert Bertil Falk noterar direkt:<\/p>\nVad menade Nils Ferlin?<\/h2>\n
<\/a>I dikten “Astronomi och journalistik”, som ing\u00e5r i Nils Ferlins klassiska diktsamling Googles<\/em> fr\u00e5n 1938,\u00a0 st\u00e5r dessa mystiska rader:<\/p>\nRadareko live p\u00e5 n\u00e4tet<\/h2>\n
V\u00e5r egen meteorexpert!<\/h2>\n
<\/a>“Negativisten” Auguste Comte<\/h2>\n