\n\t \n\tLedartröjan innehas just nu av denna stjärna i Andromedagalaxen. Bildkälla:<\/em> Liverpool Telescope<\/em>\n<\/p>\n \n\tDet mest spännande med dessa o(t)roliga vita dvärgar är att en del av dem utgör "progenitors" för kommande supernovaexplosioner.\n<\/p>\n \n\tW-bloggens vicechef Christian Vestergaard<\/strong> har gjort ett riktigt litterärt fynd: Nätköpt Knut Lundmarks<\/strong> praktverk Nya himlar <\/em>från 1943, svensk populärastronomis magnum opus får vi väl ändå säga. En fantastisk utgåva mitt under brinnande krig med pappersransonering m m.\n<\/p>\n \n\t \n\tCV:s ex visar sig ha ägts av statsministern Per Albin Hansson<\/strong>, vars exlibris återfinns i boken.\n<\/p>\n \n\t \n\tGrattis CV till fyndet!\n<\/p>\n \n\tI Per Albins exlibris återfinns de skånska pilevallarna, de röda fanorna och så en gåspenna – han var ju faktiskt journalist från början, bl a utrikeskorre i London under första världskriget då stan bombades av tyska zeppelinare.\n<\/p>\n \n\tLäste Per Albin boken då? Ärligt talat tror jag inte det. Han hade inte tid. Och när han började få tid eftrer krigsåren, så avled han.\n<\/p>\n \n\tSf-författaren Ahrvid Engholm <\/strong>påpekar i ett mess på sin SKRIV-lista att Knut Lundmark<\/strong> var på gång som föreläsare i "science fiction" 1956, då en sf-kongress arrangerades i Lund.\n<\/p>\n \n\tLundmark dök inte upp, hans hälsa förbjöd honom, men han hade precis hunnit ge ut ett av sina sista bokliga verk Ut i världsrymden<\/em> där han ju hyllade god sf-litteratur och hävdade att mycket i den gängse romankonsten däremot var strunt och lättgods.\n<\/p>\n \n\t \n\tEfter förra söndagens DN<\/em>-artikel om Knut Lundmark<\/strong> och hans roll i upptäckten av den mörka materian, har bl a följande hänt: \n\t– Det skedde 11 augusti 1930 i Budapest på mötet som Astronomische Gesellschaft höll där, och som jag tolkar mötesreferatet talade Lundmark på engelska fast själva artikeln är på tyska. \n<\/p>\n \n\tDe tre musketörerna Erik Johansson, Peter Hemborg <\/strong>och övertecknad gästade vännerna i Göteborgs Astronomiska Klubb 9 maj. Rapport med bildbevis kommer men så mycket kan sägas som att det var en både matig och mättande eftermiddag på Slottsskogens observatorium.\n<\/p>\n \n\tI väntan på NASA:s New Horizons och dess närgångna bilder på Pluto och planetens månar, så en liten erinran: \n\t \n\tBldkälla: Antonello Medugno and Daniele Gasparri<\/em>\n<\/p>\n \n\tMen det är klart att proffsen är ett strå vassare. I fjor kunde de med hjälp av ALMA:s radioinstrumentering dokumentera denna animation:\n<\/p>\n \n\t \n\tBildkälla: B. Saxton NRAO\/AUI\/NSF<\/em>\n<\/p>\n \n\tEn smått otrolig upptäckt: Astronomer är tack vare ALMA-systemet på väg att identifiera tillkomsten av en klotformig stjärnhop i ett molekylmoln<\/a> i de kolliderande Antenngalaxerna. Molnets radie uppkattas till 24 pc och stjärnbildning bör börja ske inom 1 miljon år. Den som lever får se…\n<\/p>\n \n\t.. för att det varit strul med våra hemsidor och W-bloggen senaste tiden. Vi blev hackade och måste hitta andra säkrare plattformar. Vi är inte på hundraprocentigt säker grund ännu men nästan. Peter Linde<\/strong> sliter dygnet om med saken (hatten av för Peter!). Ber om överseende!\n<\/p>\n \n\t Snabbaste rekurrenta novan hittills Rekurrenta, återuppblossande, novor, brukar ha perioder på minst några 10-tal år, men nu har en "tills vidare"-ledare fastslagits i M31, Andromedagalaxen: Den rekurrenta novan M31N2008-12a innehar nu ledartröjan.Stjärnan flammar upp med ett års mellanrum och förväntas höra av sig i höst igen. Japanska forskare utesluter inte existensen av stjärnor med perioder… L\u00e4s mer »Nr 52 2015<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58325"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=58325"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58325\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":58366,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/58325\/revisions\/58366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=58325"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=58325"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=58325"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"M31-RN-fg1-HIGHRES\"](\"http:\/\/astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/M31-RN-fg1-HIGHRES-e1431247973806.jpg\")
<\/a>\n<\/p>\n\n\tChristian V gör Lundmark-fynd
\n<\/h2>\n\"](\"http:\/\/astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/9431244_fullscreen22.jpg\")
<\/a>\n<\/p>\n![\"exlibris_10505\"](\"http:\/\/astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/exlibris_10505-e1431251530313.jpg\")
<\/a>\n<\/p>\n\n\tLundmark som science fiction-föreläsare
\n<\/h2>\n![\"19305-250x250\"](\"http:\/\/astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/19305-250x250.jpg\")
<\/a>\n<\/p>\n\n\tMer Lundmark!
\n<\/h2>\n
\n\t\u2714 Anders Nyholm har i AlbaNova-biblioteket<\/strong> funnt Vierteljahrschrift der Astronomischen Gesellschaft <\/em>från 1930 där Lundmark lägger fram samma arbete som i lundameddelandena från samma år.\n<\/p>\n\n\tMatig Göteborgs-resa
\n<\/h2>\n\n\tPluto sedd hemifrån
\n<\/h2>\n
\n\tAtt dvärgplaneten med månen Charon faktiskt har observerats av amatörtastronomer! Ett italienskt gäng lyckades 2008 skrapa ihop till denna fina färgförstärkta studie:\n<\/p>\n![\"charon-reduced\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/charon-reduced-e1431287312996.jpg\")
<\/a>\n<\/p>\n![\"PlutoObservations\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/PlutoObservations.gif\")
<\/a>\n<\/p>\n\n\tKlothop bildas i Antenngalaxerna
\n<\/h2>\n\n\tSorry…
\n<\/h2>\n![\"p171mp2o7e8lm1fjv69n14p7m1v0_42335\"](\"http:\/\/astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/p171mp2o7e8lm1fjv69n14p7m1v0_42335.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"