{"id":5843,"date":"2010-08-08T11:52:59","date_gmt":"2010-08-08T10:52:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5843"},"modified":"2010-08-08T13:24:02","modified_gmt":"2010-08-08T12:24:02","slug":"nr-126-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/08\/nr-126-2010\/","title":{"rendered":"Nr 126 2010"},"content":{"rendered":"

Saturnus mystiska sexh\u00f6rning<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Cassini-bild fr\u00e5n 2007. Foto: NASA\/JPL\/University of Arizona<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Vad \u00e4r det f\u00f6r m\u00e4rklig formation som finns p\u00e5 Saturnus norra pol? Jag har sett massor av “mystiska” astronomibilder genom \u00e5ren, men denna tar priset. Sexh\u00f6rningen, hexagonen, har funnits h\u00e4r i \u00e5tminstone 25-30 \u00e5r, och den har dokumenterats av alla polsnurrande Saturnus-sonder. Det b\u00f6rjade med\u00a0 Voyager 1 och Voyager 2, och senast \u00e4r det Cassini (2007) som dokumenterat fenomenen i visuellt och infrar\u00f6tt under Saturnuspolens m\u00f6rka vinter.<\/p>\n

Egentligen handlar det om t v \u00e5\u00a0 sexh\u00f6rningar, en inre ljus, en yttre m\u00f6rkare.<\/p>\n

Sexh\u00f6rningarna \u00e4r breda som fyra jordklot, n\u00e5r 100 km i djupled och vindarna piskar runt inuti sexh\u00f6rningen, som inte verkar kopplad till vare sig Saturnus radiostr\u00e5lning eller norrskenen som ses h\u00e4r d\u00e5 och d\u00e5. M\u00f6jligen \u00e4r Saturnus sv\u00e5rm\u00e4tbara rotation en faktor att r\u00e4kna med.<\/p>\n

Lars Olefeldt tipsar om en kortrulle som finns p\u00e5 n\u00e4tet<\/a>.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r ytterligare en bild f\u00f6r reflektion:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Cassini igen 2007. Foto: NASA\/JPL\/University of Arizona<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Perseiderna blir fler och fler<\/h2>\n

Ett bra s\u00e4tta att trigga ig\u00e5ng ens f\u00f6rv\u00e4ntningar inf\u00f6r Perseidernas maximum \u00e4r att f\u00f6lja statistiken p\u00e5 redan gjorda observationer\u00a0 p\u00e5 IMO:hemsida<\/a>. IMO st\u00e5r f\u00f6r International Meteor Organization.<\/p>\n

Kurvan pekar upp\u00e5t, upp\u00e5t….<\/p>\n

30-talet observat\u00f6rer i 15 l\u00e4nder (inte Sverige) h\u00e5ller koll.<\/p>\n

En riktig kioskv\u00e4ltare…<\/h2>\n

Anders Nyholm tipsar om en stark Statler and Waldorf-kandidat:<\/p>\n

– Jag har en oslagbar kandidat till Statler and Waldorf-priset, fr\u00e5n en artikel i h\u00e4rligt gr\u00e4sliga USA-blaskan Sun <\/em>fr\u00e5n 30 juli 2007.<\/p>\n

\"\"<\/a>– Jag h\u00e4lsade p\u00e5 min syster, d\u00e5 i Denver \u00f6ver ett \u00e5r, den sommaren och k\u00f6pte den usla blaskan f\u00f6r skojs skull. Det handlar om den (s\u00e4kerligen obefintliga) astronomen Myron Hepwitch och hans “COSMIC COLLISION!”.<\/p>\n

– Alla kommentarer \u00f6verfl\u00f6diga — den artikeln \u00e4r det v\u00e4rsta jag l\u00e4st i sitt slag<\/a>. Jag skannade in artikeln n\u00e4r jag kommit hem och lade den i min webbkatalog p\u00e5 LTH.
\n– L\u00e4s, f\u00f6rf\u00e4ras och\/eller njut!<\/p>\n

S\u00e5vitt vi p\u00e5 bloggen f\u00f6rst\u00e5r, s\u00e5 handlar detta underg\u00e5ngsscenario om att Andromedagalaxen och Vintergatan kommer att\u00a0 krocka eller passera igenom varandra, vilket v\u00e4l i och f\u00f6r sig st\u00e4mmer.<\/p>\n

Men det \u00e4r skrivet i stj\u00e4rnorna hur m\u00e5nga miljoner\/miljarder \u00e5r det \u00e4r dit. 3-10 miljarder \u00e5r \u00e4r siffror som n\u00e4mnts. Det \u00e4r inte ens s\u00e4kert att solsystemet finns kvar d\u00e5 i vilket fall.<\/p>\n

Och n\u00e5n Myron Hepwitch hittar vi inte ens p\u00e5 n\u00e4tet. Jag tycker mest han ser ut som en typecasted filmgangster.<\/p>\n

Tala om – Bad Astronomy!<\/p>\n

RQ36 f\u00e5r bes\u00f6k av NASA?<\/h2>\n

Tack till Thomas Karlsson som i sin\u00a0 kommentar pekar p\u00e5 sommarens r\u00f6tm\u00e5nadshistoria. Stackars spanska astronomen Maria Eugenia Sansaturio blev en sorts “ofrivilig v\u00e4rldsk\u00e4ndis” genom den gamla nyheten om asteroiden RQ36, asteroiden med 1 p\u00e5 1000-m\u00f6jlig kollisionskurs mot jorden 2182.<\/p>\n

\"\"<\/a>
OSIRIS-Rex p\u00e5 plats. Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5\u00a0 National Geographic News<\/a> ber\u00e4ttades h\u00e4rom dan att NASA faktiskt funderar p\u00e5 en ren forskningsf\u00e4rd ut till asteroiden. Det b\u00f6rjar med ett stoftsamlar-uppdrag kallat OSIRIS-Rex (Origins Spectral Interpretation Resource Identification Security Regolith Explorer).<\/p>\n

Om projektet, som ing\u00e5r i NASA’s New Frontiers program<\/a>, f\u00e5r ett “go” skickas sonden upp och i v\u00e4g 2016 med m\u00e5let att kartl\u00e4gga asteroiden och h\u00e4mta hem asteroidpartiklar. Den anses ha en l\u00e4mpligt por\u00f6s yta f\u00f6r det.
\n<\/span><\/p>\n

Det intressanta \u00e4r ju att i och med\u00a0 NEO:n RQ36\u00a0 har en bana mot jorden, \u00e4r den ocks\u00e5 relativt l\u00e4tt att skicka en sond till.<\/p>\n

N\u00e4sta steg blir att f\u00e5 asteroiden undan ur en h\u00f6gst os\u00e4ker, \u00f6verdramatiserad och\u00a0 eventuell kollisionskurs mot jorden, men det nu aktuella NASA-projektet har inte med en akut r\u00e4ddningsaktion att g\u00f6ra. Hur en s\u00e5dan ska g\u00e5 till diskuteras f\u00f6rst\u00e5s. Kn\u00e4ckfr\u00e5ga: Hur ska ett solpartikelsegel eller ett antal raketmotorer kunna monteras upp p\u00e5 himlakroppen om RQ36 har en s\u00e5 fluffig och l\u00f6s yta?<\/p>\n

Beslut om OSIRIS-Rex fattas n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

Solen ig\u00e5ng igen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
En grandios bild fr\u00e5n Hawaii.<\/figcaption><\/figure>\n

Solobservat\u00f6rerna har br\u00e5da dagar, f\u00f6r det sm\u00e4ller titt som t\u00e4tt p\u00e5 v\u00e5r hemmastj\u00e4rna. Senast ig\u00e5r var det dags f\u00f6r ett rej\u00e4lt flareutbrott. Massor av amat\u00f6rer, jordbaserade solobservatorier\u00a0 och solsonderna har f\u00f6rst\u00e5s koll p\u00e5 skeendet.<\/p>\n

Den vackra apelsinbilden ovan \u00e4r fr\u00e5n Mauna Loa Solar Observatory p\u00e5 Hawaii<\/a> och visar aktiviteterna i He-1-delen av spektrumet (1083 nm). Omr\u00e5det snett upp till v\u00e4nster, solfl\u00e4ck 1093,\u00a0 orsakade det v\u00e5ldsamma flareutbrottet.<\/p>\n

Den som vill se hur dessa omr\u00e5den p\u00e5 solen ser ut i detta nu (kl 13.15 8 augusti 2010), rekommenderas en titt in om SDO:s fantastiska hemsida<\/a>.<\/p>\n

SDO st\u00e5r f\u00f6r solbevakande rymdsonden Solar Dynamics Observatory.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Saturnus mystiska sexh\u00f6rning Vad \u00e4r det f\u00f6r m\u00e4rklig formation som finns p\u00e5 Saturnus norra pol? Jag har sett massor av “mystiska” astronomibilder genom \u00e5ren, men denna tar priset. Sexh\u00f6rningen, hexagonen, har funnits h\u00e4r i \u00e5tminstone 25-30 \u00e5r, och den har dokumenterats av alla polsnurrande Saturnus-sonder. Det b\u00f6rjade med\u00a0 Voyager 1 och Voyager 2, och senast… L\u00e4s mer »Nr 126 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5843"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5843"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5843\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5874,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5843\/revisions\/5874"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5843"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5843"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5843"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}