{"id":5878,"date":"2010-08-09T22:57:15","date_gmt":"2010-08-09T21:57:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5878"},"modified":"2010-08-10T08:30:10","modified_gmt":"2010-08-10T07:30:10","slug":"nr-127-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/09\/nr-127-2010\/","title":{"rendered":"Nr 127 2010"},"content":{"rendered":"

En meteor mitt i planeten!<\/h2>\n

Jag bad nestorn i svensk amat\u00f6rastronomi Rune Fogelquist rota i sitt rika bildarkiv efter en av honom fotad perseid. D\u00e4r\u00a0 gick jag bet, men Rune s\u00e4nde i st\u00e4ller \u00f6ver\u00a0 en tjusig meteor, en taurid, med riktning – Plejaderna!\"\"<\/a>Tauriderna tillh\u00f6r den m\u00f6rka h\u00f6stens meteorsv\u00e4rmar, dess meteorer syns som\u00a0 b\u00e4st fr\u00e5n mitten av oktober genom november. Enckes komet anses vara “ur-fadern” till sv\u00e4rmen.<\/p>\n

Men nu i veckan \u00e4r det Perseiderna som g\u00e4ller! God jaktlycka \u00f6nskas, inte minst v\u00e4nnerna p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet som h\u00e5ller \u00f6ppet hus fram p\u00e5 sm\u00e5timmarna till och med fredag natt<\/p>\n

\n

Punktformig och ljusstark<\/h2>\n

Vad var det jag s\u00e5g cirka 23.45 i kv\u00e4ll 9 augusti fr\u00e5n centrala Malm\u00f6, mot s\u00f6der, 20-30 grader \u00f6ver horisonten, riktning v\u00e4sterut, \u00f6ver Altair? Ljusstark och punktformig. ljusare \u00e4n Jupiter – passagen gick fort undan, max ett par sekunder mellan de svaga molntapparna. Jag s\u00e5g inte n\u00e5t sp\u00e5r.<\/p>\n

Det kan ju inte ha varit en perseid. En annan meteor? Bolid? En l\u00e5gsniffande satellit? En diabolisk illusion?\u00a0 S\u00e5g fler vad jag s\u00e5g?<\/p>\n

Stj\u00e4rnf\u00f6dslar i parti och minut!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Haro 11 bjuder p\u00e5 galaxkrock med stj\u00e4rnf\u00f6dslar. Foto:ESA\/Hubble\/ESO och NASA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\u00c4ven om Haro 11 tycks lysa lugnt och fridfullt s\u00e5 f\u00f6ds under den stillsamma fasaden nya stj\u00e4rnor i s\u00e4llan sk\u00e5dad takt.<\/p>\n

Genom att kombinera data fr\u00e5n NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble och ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT har astronomer vid Stockholms universitet och Gen\u00e8veobservatoriet i Schweiz skapat en ny bild av denna oerh\u00f6rt ljusstarka men avl\u00e4gsna galax.<\/p>\n

\"\"<\/a>Astronomerna, som letts av stockholmsforskaren Angela Adamo (bilden t h), har:<\/p>\n

* identifierat 200 hopar av mycket unga, tunga stj\u00e4rnor – de flesta yngre \u00e4n 10 miljoner \u00e5r gamla;<\/p>\n

* sett att m\u00e5nga av stj\u00e4rnhoparna skiner s\u00e5 pass starkt i infrar\u00f6tt ljus att forskarna misst\u00e4nker att de \u00e4nnu ligger inlindade i de dimmiga kokongerna d\u00e4r de f\u00f6ddes;<\/p>\n

* dragit slutsatsen att Haro 11 sannolikt f\u00e5tt sin form n\u00e4r tv\u00e5 galaxer sm\u00e4lt samman: en mer stj\u00e4rnrik, och en n\u00e5got yngre och mer rik p\u00e5 gas.<\/p>\n

* uppt\u00e4ckt att i Haro 11 numera f\u00f6ds stj\u00e4rnor i rasande takt – varje \u00e5r omvandlas 20 solmassor av gas till nya stj\u00e4rnor!<\/p>\n

Haro-galaxerna, som kartlades av den mexikanske astronomen Guillermo Haro 1956, lyser ovanligt intensivt i bl\u00e5tt och violett. Vanligtvis skvallrar s\u00e5dant ljus om att galaxen inneh\u00e5ller m\u00e5nga nyf\u00f6dda stj\u00e4rnor eller en aktiv galaxk\u00e4rna. Haro 11 ligger ungef\u00e4r 300 miljoner ljus\u00e5r bort och \u00e4r bland dessa galaxer den som ligger n\u00e4st n\u00e4rmast oss.<\/p>\n

Forskningsartikeln som beskriver de nya resultaten (\u201cSuper star clusters in Haro 11: Properties of a very young starburst and evidence for a near-infrared flux excess\u201d, av A. Adamo m. fl.) publiceras i tidskriften Monthly Notices of the Royal Astronomical Society och finns tillg\u00e4nglig h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

“Stora debatten” 90-\u00e5rsjubilerar<\/h2>\n

Astronomins “Stora debatt” 1920 g\u00e4llde varken mer eller mindre:<\/p>\n

* \u00c4r Vintergatan inte bara gigantisk utan den enda galaxen i universum?<\/p>\n

* \u00c4r spiralnebulosorna lokala vintergatsfenomen eller avl\u00e4gsna stj\u00e4rn\u00f6ar, galaxer?<\/p>\n

V\u00e5r s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark kom ju att bli en central figur i debatten, men 1920 stod tv\u00e5 giganter mot varandra i debatten, vid ett m\u00f6te inf\u00f6r National Academy of Sciences :
\nMt Wilsonastronomen Harlow Shapley <\/strong>(senare knuten till\u00a0 Harvard)\u00a0 VS Heber D Curtis<\/strong>, Lick-observatoriet.<\/p>\n

Den senare f\u00f6rf\u00e4ktade galaxteorin, som implicerade att Vintergatan var betydligt mindre \u00e4n\u00a0 vad Shapley trodde, Shapley som f\u00f6rsvarade sin vintergats-teori b\u00e5de i ord och skrift.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Hubbles ljuskurvan f\u00f6r den f\u00f6rsta cepheiden i M31.<\/figcaption><\/figure>\n

1924 uppt\u00e4ckte s\u00e5 Edwin Hubble en cepheid i Andromdasystemet. Han trodde ett tag att det r\u00f6rde sig om en nova, men cepheiden avsl\u00f6jades genom ljuskurvan och i ett brev till Shapley ber\u00e4ttade Hubble om sin uppt\u00e4ckt.<\/p>\n

En cent f\u00f6r Shapleys tanke n\u00e4r han spr\u00e4ttade upp kuvertet!<\/p>\n

Shapley visade upp brevet f\u00f6r en kollega och utbrast:<\/p>\n

– H\u00e4r \u00e4r brevet son f\u00f6rst\u00f6rt mitt universum!<\/p>\n

Peter Linde rekommenderar tv\u00e5 sajter d\u00e4r vi kan l\u00e4sa om striden, vars natur mycket v\u00e4l t\u00e5l en j\u00e4mf\u00f6relse med den copernikanska omv\u00e4lvningen. “The Great Debate” \u00e4r ju sp\u00e4nnande som en deckare och det \u00e4r m\u00e4rkligt att inte Hollywood har v\u00e5gat sig p\u00e5 \u00e4mnet, d\u00e4r s\u00e5 mycket prestige stod p\u00e5 spel och\u00a0 de involverade astronomernas egon var gr\u00e4nsl\u00f6sa:<\/p>\n

http:\/\/antwrp.gsfc.nasa.gov\/diamond_jubilee\/debate20.html<\/a>
\n
\nhttp:\/\/www.aip.org\/history\/cosmology\/ideas\/island.htm<\/a><\/p>\n

Det sp\u00f6kar p\u00e5 Saturnus<\/h2>\n

Gasj\u00e4tten med ringsystemet \u00e4r f\u00f6r mig allt mera mystisk. Se t ex tidigare bloggar om sexh\u00f6rningarna p\u00e5 nordpolen (blogg 126) och\u00a0 de m\u00e4rkliga “propellrarna” i ringsystemen (blogg nr 109, nr 111).<\/p>\n

I fjor tog HST denna bild med ringarna st\u00e4llda p\u00e5 kant mot teleskopet och med kraftiga norr- och sydsken synliga\u00a0 vid polerna.<\/p>\n

Saturnus norrsken \u00e4r n\u00e5got mindre men intensivare \u00e4n motsvarande sydsken, vilket tyder p\u00e5 att planetens magnetf\u00e4lt inte \u00e4r lika f\u00f6rdelat \u00f6ver planeten. N\u00e5got \u00e4r lurt. Intrrrresant!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA, ESA, Jonathan Nichols (University of Leicester)<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En meteor mitt i planeten! Jag bad nestorn i svensk amat\u00f6rastronomi Rune Fogelquist rota i sitt rika bildarkiv efter en av honom fotad perseid. D\u00e4r\u00a0 gick jag bet, men Rune s\u00e4nde i st\u00e4ller \u00f6ver\u00a0 en tjusig meteor, en taurid, med riktning – Plejaderna!Tauriderna tillh\u00f6r den m\u00f6rka h\u00f6stens meteorsv\u00e4rmar, dess meteorer syns som\u00a0 b\u00e4st fr\u00e5n mitten… L\u00e4s mer »Nr 127 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5878"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5878"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5878\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5897,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5878\/revisions\/5897"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5878"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5878"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5878"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}