{"id":5904,"date":"2010-08-10T14:30:47","date_gmt":"2010-08-10T13:30:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=5904"},"modified":"2010-08-10T22:06:56","modified_gmt":"2010-08-10T21:06:56","slug":"nr-128-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/10\/nr-128-2010\/","title":{"rendered":"Nr 128 2010"},"content":{"rendered":"

Venedig, Aqua Alta och – solfl\u00e4ckarna!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Utmaning f\u00f6r Venedig<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r livsfarligt att bes\u00f6ka Pressbyr\u00e5n i Centralen h\u00e4r i Malm\u00f6, f\u00f6r man lockas direkt in i tidskriftsfloran. T ex senaste New Scientist<\/em>, i vilken ber\u00e4ttas om en helt ny uppt\u00e4ckt:<\/p>\n

Att varje g\u00e5ng Venedig drabbas av de d\u00e4r riktigt stora \u00f6versv\u00e4mningarna (“high-surge events”,\u00a0 HSEs) – i Venedig talas om fenomenet som\u00a0 Aqua Alta<\/span> – r\u00e5der ocks\u00e5 en s\u00e4llsynt solfl\u00e4cksaktivitet. \u00d6versv\u00e4mningarna f\u00f6ljer solens 11-\u00e5rscykel ganska v\u00e4l, och h\u00e4r finns ett intrikat samband mellan solaktivitet, l\u00e5gtryck \u00f6ver Europa och Atlanten och havsniv\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Inget ont som inte har n\u00e5tt gott med sig... Foto fr\u00e5n \u00f6versv\u00e4mningen 2008 av Daisuke Ido & Ethan Hein<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Havsniv\u00e5n i Venedig 1948-2008 har kollats s\u00e5 gott som\u00a0 f\u00f6r varje timma, och korrelationen extrem flod p\u00e5 senh\u00f6starna vs solfl\u00e4ckar tycks odiskutabel.<\/p>\n

Det \u00e4r en forskare i Lissabon vid namn David Barriopedro\u00a0 (Faculdade de Ci\u00eancias, Universidade de Lisboa) som utrett sambanden med ett antal kolleger. Sl\u00e5r man p\u00e5 Barriopedros namn p\u00e5 n\u00e4tet, f\u00e5r vi en massa tunga tr\u00e4ffar. Han \u00e4r atmosf\u00e4rfysiker och f\u00f6rfattare\/medf\u00f6rfattare till en rad vetenskapliga avhandlingar.<\/p>\n

En bra sammanfattning med alla fr\u00e5getecken och reservationer av Venedig-fenomenet finns i detta\u00a0 abstract fr\u00e5n Journal of Geophysical Research Atmospeheres<\/a>.<\/p>\n

Hur det kan se ut i Venedig under en \u00f6versv\u00e4mning rapporterar t ex sajten Greenpacks om<\/a>.<\/p>\n

KvP f\u00f6rst igen!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Min gamla arbetsplats, Kv\u00e4llsposten, st\u00f6ttar oss i v\u00e5tt och torrt.<\/p>\n

I dag skriver Maria K\u00e5llberg i sin spalt om att vi p\u00e5 TBO ska ha \u00f6ppet hus under perseidkv\u00e4llarna\u00a0 i veckan.<\/p>\n

Hoppas nu ocks\u00e5 att v\u00e4dret \u00e4r p\u00e5 v\u00e5r sida. Enligt DMI kan vi inte utesluta regndroppar d\u00e5 och d\u00e5.<\/p>\n

N\u00e5gra nya definitioner<\/h2>\n

Inspirerad av Uarda-akademiens ordb\u00f6cker\u00a0 har bloggredakt\u00f6ren slitit sina snart obefintliga h\u00e5rtestar. H\u00e4r\u00a0 f\u00f6ljer n\u00e5gra nya inomvetenskapliga definitioner:<\/p>\n

Big Bang<\/span><\/strong>. Barbro Alvings mamma. <\/strong><\/span><\/p>\n

Galax<\/strong><\/span>: Fest av st\u00f6rre format.<\/p>\n

Gastronom.<\/span><\/strong> Astronom p\u00e5 hugget. <\/strong><\/p>\n

Meteorstr\u00f6m.<\/span><\/strong> Av m. inducerad elektricitet.<\/p>\n

Solvind.<\/strong><\/span> Takv\u00e5ning, typ.<\/p>\n

Uranus.<\/span><\/strong> Baksidan av astronomisk klocka.<\/p>\n

Uarda-g\u00e4nget sj\u00e4lva bidrar g\u00e4rna med f\u00f6ljande:<\/p>\n

Cirkelresonemang<\/strong><\/span>. Rundsnack<\/p>\n

Hostdagj\u00e4mning<\/strong><\/span>. B\u00f6rjan p\u00e5 f\u00f6rkylningss\u00e4sogen,<\/p>\n

Jord.<\/strong><\/span> Ord som b\u00f6rjar p\u00e5 bokstaven J.<\/p>\n

Joule-gran<\/strong><\/span>. Energiskogstr\u00e4d<\/p>\n

Jubeldoktor.<\/strong><\/span> Uppsluppen medicinman i Lund.<\/p>\n

V\u00e5rddagj\u00e4mning.<\/strong><\/span> Den tid p\u00e5 \u00e5ret d\u00e5 antalet friskdagar uppv\u00e4ger antalet sjukdagar.<\/p>\n

Linklaters sf-bok<\/h2>\n

\"\"<\/a>Eric Linklater, Frans G Bengtssons gode v\u00e4n (och \u00f6vers\u00e4ttare till engelska av R\u00f6de Orm<\/em>!) skrev \u00e4ven han en sf-sak f\u00f6r barn, Det bl\u00e5ser p\u00e5 m\u00e5nen<\/em>.<\/p>\n

Den kom 40-talet som bok (The Wind on the Moon<\/em>), allts\u00e5 under andra v\u00e4rldskriget med dess n\u00f6d och el\u00e4nde,\u00a0 och har dramatiserats b\u00e5de f\u00f6r radio och tv i Sverige.<\/p>\n

Jag har aldrig l\u00e4st denna barnbok, d\u00e4r den onda vinden p\u00e5 m\u00e5nen s\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r figurerar mer i kulissen. Det \u00e4r sagolandet Bombardiet (Bombardy) som sp\u00f6kar.<\/p>\n

Tack till Arne Str\u00f6mgren f\u00f6r tipset.<\/p>\n

Jordens \u00e4ldsta djur<\/h2>\n

I en gyttjig fiskdamm i Skottland finns – sannolikt – jordklotets \u00e4ldsta djurart, en liten r\u00e4ka med det trevliga namnet Triops cancriformis<\/span>. H\u00e4stskor\u00e4ka p\u00e5 svenska.<\/p>\n

Ska vi d\u00f6ma av fossiler, har denna djurart funnits i minst 200 miljoner \u00e5r och \"\"<\/a>s\u00e5ledes \u00f6verlevt till och med dinosauriernas uppg\u00e5ng, storhetstid och fall.<\/p>\n

Detta \u00e4r en tuff krabat. N\u00e4r p\u00f6len torkar, d\u00f6r djuren ut, men de har hunnit l\u00e4gga \u00e4gg, som kl\u00e4cks n\u00e4r vattnet \u00e5terkommer. Och s\u00e5 snurrar livscykeln vidare, varv f\u00f6r varv.<\/p>\n

Vi befinner oss i denna m\u00e4rkliga story, som jag l\u00e4st i senaste Guardian Weekly<\/em>, \u00a0 n\u00e4ra Gretna, Dumfriesshire, och uppt\u00e4ckten \u00e4r faktiskt r\u00e4tt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd. Forskare fr\u00e5n universitetet i\u00a0 Glasgow tog n\u00e5gra prover i en lerp\u00f6l, tog med sig materialet hem och l\u00e4t det torka ut. Sen tillsatte de vatten och la materialet i en vattentank. Fjorton dar senare simmade r\u00e4kor omkring i akvariet.<\/p>\n

Tillbaka till ruta 1<\/h2>\n

Nu pekar en ny rapport, denna g\u00e5ng fr\u00e5n University of New Mexico, p\u00e5 att m\u00e5nen inte alls har haft n\u00e5t vatten vid tiden d\u00e5 himlakroppen skapades. Studier av stenar som Apollo-astronauterna tog med sig hem fr\u00e5n v\u00e5r drabant visar p\u00e5 alldeles f\u00f6r lite v\u00e4te f\u00f6r att den teorin ska h\u00e5lla.<\/p>\n

Zachary D Sharp heter forskaren som h\u00e5ller i yxan.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Venedig, Aqua Alta och – solfl\u00e4ckarna! Det \u00e4r livsfarligt att bes\u00f6ka Pressbyr\u00e5n i Centralen h\u00e4r i Malm\u00f6, f\u00f6r man lockas direkt in i tidskriftsfloran. T ex senaste New Scientist, i vilken ber\u00e4ttas om en helt ny uppt\u00e4ckt: Att varje g\u00e5ng Venedig drabbas av de d\u00e4r riktigt stora \u00f6versv\u00e4mningarna (“high-surge events”,\u00a0 HSEs) – i Venedig talas… L\u00e4s mer »Nr 128 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5904"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=5904"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5904\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5924,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/5904\/revisions\/5924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=5904"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=5904"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=5904"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}