{"id":6005,"date":"2010-08-14T11:04:17","date_gmt":"2010-08-14T10:04:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6005"},"modified":"2010-08-15T17:54:12","modified_gmt":"2010-08-15T16:54:12","slug":"nr-132-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/14\/nr-132-2010\/","title":{"rendered":"Nr 132 2010"},"content":{"rendered":"<div>\n<h2>\n<div id=\"page-bookmark-links-head\"><!--  Social media icons by Paul Annet | http:\/\/nicepaul.com\/icons  --><\/div>\n<p><script type=\"text\/javascript\">\/\/ <![CDATA[\n$render(\"page-bookmark-links\",\"page-bookmark-links-head\",{\n    position:\"top\",\n    site:'News', \n    headline:'BBC News - Home computers discover rare star', \n    storyId:'10959590', \n    sectionId:'99110', \n    url:'http:\/\/www.bbc.co.uk\/news\/science-environment-10959590', \n    edition:'International' \n});\n\/\/ ]]><\/script><\/h2>\n<h2>Medborgarastronomerna sl\u00e5r till!<\/h2>\n<figure id=\"attachment_6011\" aria-describedby=\"caption-attachment-6011\" style=\"width: 304px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/48720093_48720094.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-6011\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/48720093_48720094.jpg\" alt=\"\" width=\"304\" height=\"171\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/48720093_48720094.jpg 304w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/48720093_48720094-300x168.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 304px) 100vw, 304px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6011\" class=\"wp-caption-text\">Den astronomiska sk\u00e4rmsl\u00e4ckaren fr\u00e5n Einstein@Home<\/figcaption><\/figure>\n<p>Uttrycket \u00e4r &#8220;citizen astronomer&#8221;, det vill s\u00e4ga medborgarastronomer. Det \u00e4r s\u00e5na bland oss som sitter vid datorn och hj\u00e4lper till i t ex projekten med att klassificera galaxer och m\u00e5nformationer. Pionj\u00e4ren var f\u00f6rst\u00e5s\u00a0 SETI, som\u00a0 lockade i b\u00f6rjan miljoner dator\u00e4gare att vara med i sitt utomjordiska signalletande etc etc.<\/p>\n<p>Ett lysande exempel p\u00e5 medborgarastronomi tipsar Carl-Olof B\u00f6rjeson om: Han kollar BBC:s hemsida dagligen <a href=\"http:\/\/www.bbc.co.uk\/news\/science-environment-10959590\" target=\"_self\">och d\u00e4r ber\u00e4ttas om uppt\u00e4ckten<\/a> av en synnerligen rar (= s\u00e4llsynt) himlakropp, en s\u00e5 kallad disrupted binary pulsar.<\/p>\n<p>P\u00e5 n\u00e4tet finns projektet Einstein@Home, som l\u00e5nar datorkraft och datortid av ett ental hundratusen personer\u00a0 i v\u00e4rlden i 192 l\u00e4nder. I detta fall\u00a0 &#8211; med hj\u00e4lp av projektets sk\u00e4rmsl\u00e4ckare &#8211; har en ofantlig m\u00e4ngd radioastronomisk data fr\u00e5n 2007 fr\u00e5n radioobservatoriet i Arecibo, Puerto Rico,\u00a0 analyserats fram- och bakl\u00e4nges. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det i dag allt ljus p\u00e5 Chris och Helen Colvin,\u00a0 Iowa, USA,  och Mainz-verksamme  Daniel Gebhardt, <a href=\"http:\/\/www.sciencemag.org\/cgi\/content\/short\/science.1195253\" target=\"_self\">som gjorde den unika pulsaruppt\u00e4ckt som nu  avrapporteras i Science (&#8220;Pulsar Discovery by Global Volunteer Computing&#8221;)<\/a>.<\/p>\n<p>Fakta:<\/p>\n<p>* Pulsaren \u00e4r en snabbroterande radiopulsar\/neutronstj\u00e4rna, kallas PSR    J2007+2722.<\/p>\n<p>* Rotationstiden ligger p\u00e5 41 varv\/sekund.<\/p>\n<p>* Magnetf\u00e4ltet \u00e4r svagt.<\/p>\n<p>* Allt pekar  enligt den astronomiska expertisen p\u00e5 att objektet en g\u00e5ng hade en  tvillingsstj\u00e4rna vars massa s\u00f6gs \u00f6ver till det som blev pulsaren.  Tvillingsstj\u00e4rnan har sen exploderat som supernova och d\u00e4rf\u00f6r kan vi nu observera denna unika\u00a0 himlakropp i ensamt majest\u00e4t.<\/p>\n<p>* Pulsaren ligger 17000 ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Vulpecula.<\/p>\n<p>I rapporten i Science talas om pulsaren som en &#8220;disrupted<span style=\"text-decoration: underline;\"> recycled<\/span> pulsar&#8221;.<\/p>\n<p>En tredjedel av Einstein@Home-kraften brukas f\u00f6r Arecibo-data, resten har med jakten av gravitatinsv\u00e5gor att g\u00f6ra genom <a href=\"http:\/\/www.ligo.caltech.edu\/\" target=\"_self\">det avancerade projektet\u00a0 LIGO<\/a><\/p>\n<h2>Perseiderna 2010<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/perseids_movie.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-6020\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/perseids_movie-150x150.gif\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/perseids_movie-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/perseids_movie-300x300.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/perseids_movie.gif 407w\" sizes=\"(max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>Mycket folk &#8211; m\u00e5nga sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar! &#8211;\u00a0 tog chansen att f\u00f6rs\u00f6ka kolla\u00a0 in Perseiderna p\u00e5 fredagkv\u00e4llen ute p\u00e5 v\u00e5rt observatorium. Trots l\u00e5ngt ifr\u00e5n ideala observationsm\u00f6jligheter (det blev b\u00e4ttre fram p\u00e5 sm\u00e5timmarna, en riktig &#8220;r\u00f6kare&#8221; kunde noteras mellan molnen).<br \/>\nPeter Linde hade tre-fyra fullsatta Perseid-presentationer\u00a0 inomhus, och folk ville g\u00e4rna se b\u00e5de Vega och Jupiter genom v\u00e5rt stora Meade-teleskop.<\/p>\n<p>Vi f\u00e5r utv\u00e4rdera satsningen p\u00e5 Perseiderna. Det var ju Peter Linde som tyckte att vi skulle dra p\u00e5, och den lilla pressreleasen (hm&#8230;)\u00a0 i m\u00e5ndags orsakade n\u00e5got vi inte hade v\u00e4ntat: En lavin av intresse f\u00f6r oss, f\u00f6r observatoriet och &#8211; f\u00f6r astronomin som s\u00e5dan. Mycket bra.<\/p>\n<p>Alla k\u00e4nda medier har uppm\u00e4rksammat observatoriet. Papperstidningar, TT, webbar, tv, radio&#8230; bloggar.<\/p>\n<p>L\u00e4rdomen \u00e4r v\u00e4l att det beh\u00f6ver inte vara s\u00e5 v\u00e5ldsamt spektakul\u00e4rt f\u00f6r att folk ska komma ut till oss. L\u00e5t oss testa med n\u00e5got s\u00e5 banalt som en m\u00e5nkv\u00e4ll n\u00e5n g\u00e5ng i vinter. N\u00e4r det r\u00e5der nyhetstorka efter valet.<\/p>\n<h2>En professionell Statler and Waldorf-kandidat<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/WaldorfStatler.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-6016\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/WaldorfStatler-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"105\" height=\"105\" \/><\/a>Jag har hittat ytterligare en underg\u00e5ngsprofet i de astronomiska leden, en v\u00e4rdig kandidat till bloggens Statler and Waldorf-priset (uppkallat efter surgubbarna\u00a0 i <em>Mupparna)<\/em>.<\/p>\n<p>Han heter Chris Impey, \u00e4r astronomprofessor i Arizona, dessutom v\u00e4lrenommerad s\u00e5dan, och han h\u00e4nger nu p\u00e5 den nya popul\u00e4ra underg\u00e5ngstrenden genom att skriva boken <em>How it Ends <\/em>&#8211; en sorts Baedeker till alltings underg\u00e5ng. Livets, jordens, solens, galaxernas&#8230;till sist finns inte svarta h\u00e5l heller kvar. Det ultimata slutet.<\/p>\n<p>&#8220;The end of the whole shebang&#8221;, som en recensent sammanfattat saken over there.<\/p>\n<p><em>New Scientist<\/em> hade en annan god rubrik i samband med sin recension i juli: &#8220;Apocalypse, but not right now.&#8221;<\/p>\n<p>Jag f\u00f6rst\u00e5r inte <a href=\"http:\/\/www.chrisimpey.com\/\" target=\"_self\">hur professor Impey kan se s\u00e5 himla glad ut p\u00e5 sin hemsida<\/a>. Han ger oss ju inte ens en tr\u00f6stnapp.<\/p>\n<p>Det enda POSITIVA med boken \u00e4r att med den titeln slipper vi i alla fall en uppf\u00f6ljare.<\/p>\n<h2>Trojansk asteroid vid Neptunus L5<\/h2>\n<figure id=\"attachment_6017\" aria-describedby=\"caption-attachment-6017\" style=\"width: 163px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/neptune-trojan-asteroid-discovery-100812-01.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-6017\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/neptune-trojan-asteroid-discovery-100812-01.jpg\" alt=\"\" width=\"163\" height=\"110\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6017\" class=\"wp-caption-text\">N\u00e5len i h\u00f6stacken. Credit: Scott S. Sheppard\/Carnegie Institution of Washington<\/figcaption><\/figure>\n<p>Det rapporteras att nu har en asteroid, en s\u00e5 kallad Trojan, hittats p\u00e5 ett nytt st\u00e4lle runt Neptunus. Platsen \u00e4r teoretiskt k\u00e4nd som L5 (Lagrangepunkt 5) men n\u00e5gra himlakroppar har aldrig setts d\u00e4r f\u00f6rr. Asteroiden heter 2008LC18\u00a0 och finns allts\u00e5 p\u00e5 ett omr\u00e5de, d\u00e4r Neptunus och solens gravitation tar ut varandra, varf\u00f6r asteroiden befinner\u00a0 sig i stabilt l\u00e4ge och\u00a0 aldrig kan st\u00f6rta in mot planeten.<\/p>\n<p>Uppt\u00e4ckten har inte varit helt l\u00e4tt att g\u00f6ra eftersom omr\u00e5det skyms av stoft och massor av bakgrundsstj\u00e4rnor. Att hitta en n\u00e5l i en h\u00f6stack verkar vara en l\u00e4tt match i j\u00e4mf\u00f6relse.<\/p>\n<p>Astronomerna bakom uppt\u00e4ckten heter Scott Sheppard and Chad Trujillo, den f\u00f6rre \u00e4r\u00a0 knuten till Carnegie Institution of   Washington (DC), den senare till Gemini Observatory p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Medborgarastronomerna sl\u00e5r till! Uttrycket \u00e4r &#8220;citizen astronomer&#8221;, det vill s\u00e4ga medborgarastronomer. Det \u00e4r s\u00e5na bland oss som sitter vid datorn och hj\u00e4lper till i t ex projekten med att klassificera galaxer och m\u00e5nformationer. Pionj\u00e4ren var f\u00f6rst\u00e5s\u00a0 SETI, som\u00a0 lockade i b\u00f6rjan miljoner dator\u00e4gare att vara med i sitt utomjordiska signalletande etc etc. Ett lysande exempel&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/14\/nr-132-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 132 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6005"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6005"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6005\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6046,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6005\/revisions\/6046"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6005"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6005"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6005"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}