![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/02\/20100210_1319_eit304_512.jpg\")
<\/a>Sonden SOHO h\u00e5ller\u00a0 ju ett permanent \u00f6ga p\u00e5 v\u00e5r sol, men mer \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng: Med sp\u00e4nning inv\u00e4ntas nu de f\u00f6rsta resultaten fr\u00e5n Nasas SDO – \u00e4nnu en av dessa f\u00f6rkortningar vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss! –, allts\u00e5 SDO som i Solar Dynamics Observatory, som gick till v\u00e4ders 11 februari fr\u00e5n Cape Canaveral. Det allt intressantare temat space weather, rymdv\u00e4der, blir denna solsatellits speciella uppdrag.<\/p>\n
Det \u00e4r just nu som gjort f\u00f6r att – om den d\u00e4r v\u00e4derguden till\u00e5ter det – studera dagens stj\u00e4rna genom v\u00e5rt fina solteleskop p\u00e5 TBO och se protuberanser “live” i H-\u03b1.<\/p>\n
V\u00e5r egen medlem Lars-\u00c5ke Truedsson har f\u00f6ljt skeendet p\u00e5 solytan genom flera \u00e5r och hans senaste statistik \u00f6ver solfl\u00e4ckarna finns p\u00e5 TBO-sajten nedan. 10-11-\u00e5rscykeln fastslogs av Schwabe p\u00e5 1800-talets mitt, Schwabe som ocks\u00e5 noterade att fl\u00e4ckar \u00f6ver 50 b\u00e5gsekunders utbredning \u00e4r synliga f\u00f6r blotta \u00f6gat. Jag har aldrig sett den sortens solfl\u00e4ckar — nu kan det vara dags!<\/p>\n
Lars-\u00c5kes statistik finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n I den nya svenska versionen av Monopol f\u00f6rekommer\u00a0 ju sk\u00e5nska Vinsl\u00f6v, men varf\u00f6r n\u00f6ja sig med Sk\u00e5ne n\u00e4r du kan k\u00f6pa Halleys komet, Mars eller Orionnebulosan?<\/p>\n Den som klickar in sig p\u00e5 t ex\u00a0 McDonald Observatoy i Austin, Texas, uppt\u00e4cker att i observatoriets presentbutik kan du k\u00f6pa ett Monopolspel p\u00e5 temat “Night Sky”. Det \u00e4r s\u00e4kert mycket pedagogiskt t\u00e4nkt b\u00e5de f\u00f6r en astronomiintresserad ungdom men ocks\u00e5 f\u00f6r den\u00a0 r\u00e5kar vara ekonomiskt lagd. En god amerikansk mix.<\/p>\n H\u00e4r kan ocks\u00e5 k\u00f6pas en mugg med periodiska tabellen och ett antal brevpressar med diverse astronomiska motiv. Good hunting!<\/p>\n \u00c4mnet fascinerar bloggredakt\u00f6ren sen en faslig massa \u00e5r tillbaka och inf\u00f6r 2012, d\u00e5 det g\u00e5tt 100 \u00e5r sedan “\u00c5gyst” gick ur tiden, finns det anledning att \u00f6verhuvud taget syna Strindbergs f\u00f6rh\u00e5llande till naturvetenskaperna.<\/p>\n Till astronomin var detta f\u00f6rh\u00e5llande gott, \u00e4ven om han ofta f\u00f6ll ur ramen genom helt vansinniga antaganden och m\u00e4rkliga konspirationsteorier. Ingen kan t ex ta Strindbergs s\u00e5 kallade\u00a0 celestografier p\u00e5 allvar – att fotografera m\u00e5nen och andra himlakroppar “utan kamera och lins” var ren rappakalja.<\/p>\n Och konstigt nog, n\u00e4r han tog bilder av sig sj\u00e4lv, var det alltid MED kamera och lins… d\u00e5 fungerade den gamla vanliga optiken och dess lagar. Som i detta lysande sj\u00e4lvportr\u00e4tt till h\u00f6ger!<\/p>\n En som kan allt i \u00e4mnet \u00e4r Erik H\u00f6\u00f6k, 1:e intendent p\u00e5 Strindberg-museet, Drottninggatan, Stockholm.<\/p>\n Ordet till Erik:<\/p>\n – Strindbergs intresse f\u00f6r astronomi var livsl\u00e5ngt, men det kom till starkast uttryck under tre perioder. Under studie\u00e5ren i Uppsala l\u00e4ste han och tenterade astronomi (1871-72). * Strindbergs tub, ber\u00e4tta om den!<\/strong><\/em> — Under en period h\u00f6sten 1909 f\u00f6rde han en astronomisk dagbok\u00a0 – den finns bevarad i Nordiska museets Strindbergsdeposition p\u00e5 Kungl biblioteket.<\/p>\n Erik H\u00f6\u00f6k ber\u00e4ttar ocks\u00e5, att i Strindbergs bevarade bibliotek finns, f\u00f6rutom tuben, en hel del b\u00f6cker i astronomi. H\u00e4r \u00e4r\u00a0 n\u00e5gra titlar:<\/p>\n P. Heeg\u00e5rd. Popul\u00e4r astronomi. 1902.<\/p>\n G.P. Serviss. Stj\u00e4rnhimlen sedd genom en teaterkikare. Popul\u00e4r inledning till studiet af stj\u00e4rnhimlen med de enklaste optiska instrument. 1902.<\/p>\n E. Weiss. Stjernhimlen i bilder. Astronomisk atlas. 1888.<\/p>\n J. Messer. Stern-Atlas f\u00fcr Himmelsbeobachtungen. 2 Aufl. Lpz, St. Petersburg 1902.<\/p>\n N.C. Dun\u00e9r. Handbok i allm\u00e4n astronomi. 1899.<\/p>\n Vi \u00e4r n\u00e5gra i ASTB (Bengt Rosengren. Kjell Werner m fl) som diskuterar det usla l\u00e4get p\u00e5 science fiction-fronten i v\u00e5ra bokl\u00e5dor. \u00c4mnet l\u00e4r vi \u00e5terkomma till p\u00e5 n\u00e5got ASTB-m\u00f6te fram\u00f6ver.<\/p>\n Att p\u00e5 engelska har kommit en “ut\u00f6kad och f\u00f6rb\u00e4ttrad”\u00a0 version av Italo Calvinos underbara Kosmokomik, d\u00e4r ordet f\u00f6rs av hans kosmiska alter ego, M\u00fcnchhausen-figuren\u00a0 Qfwfq.<\/p>\n Fenomenet “kosmokomik” var n\u00e5got som sysselsatte Calvino hela livet, och han publicerade noveller i genren lite h\u00e4r och var. Vilket g\u00f6r det hart\u00a0 n\u00e4r om\u00f6jligt att samla allt publicerat under ett tak. Ingen vet egentligen hur m\u00e5nga noveller det sammanlagt blev, inte ens den italienska utg\u00e5van 1984 av Cosmicomiche vecchio e nuovo kan ses som sista ordet.<\/p>\n Penguin har nu i alla h\u00e4ndelser gett ut en volym p\u00e5 engelska med titeln The Complete Cosmicomics med en del ny\u00f6versatta saker.<\/p>\n Fr\u00e5n Bonniers, d\u00e4r Calvino har\/haft m\u00e5nga fans h\u00f6gt upp i f\u00f6rlagshuset, ryktas\u00a0 att n\u00e5gon svensk version inte \u00e4r p\u00e5t\u00e4nkt fr\u00e5n det h\u00e5llet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Solen vaknar upp M\u00e5nga ASTB-v\u00e4nner har noterat att solen har vaknat till liv p\u00e5 allvar igen efter sin ov\u00e4ntat l\u00e5nga sommarslummer, och h\u00e4rom dan varnades (i Sydnytt!!!)\u00a0 rentav f\u00f6r eventuella st\u00f6rningar i satellitbaserad kommunikation. F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan havererade ju till och med eln\u00e4tet i Malm\u00f6 till f\u00f6ljd av ett solutbrott – p\u00e5 kv\u00e4llen… L\u00e4s mer »Nr 7 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/604"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=604"}],"version-history":[{"count":62,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/604\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":799,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/604\/revisions\/799"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=604"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=604"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=604"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Dagens rymdpryl<\/h2>\n
\n
<\/a><\/dt>\nStrindberg och astronomin<\/h2>\n
<\/a>
\n– Den andra perioden var under Infernoperioden 1894-96, som han tillbringade i Paris och d\u00e4r han blev medlem i Franska Astronomiska S\u00e4llsksapet. Under denna tid utvecklade han en egen metod f\u00f6r att fotografera stj\u00e4rnhimlen. Resultatet blev en serie coelestografier.
\n– Den tredje perioden inf\u00f6ll i slutet av hans liv. N\u00e5gra artiklar om astronomi finns publicerade i En bl\u00e5 bok I och II.<\/p>\n
\n— Vi vet inte s\u00e5 mycket om Strindbergs stj\u00e4rnkikare. Han k\u00f6pte den i augusti 1909. I ett brev till v\u00e4nnen — och astronomen — Vilhelm Carlheim Gyllensk\u00f6ld skriver han: “Nu har jag en tub 150 ggr, med lantm\u00e4tarstativ,skruv o.d.”<\/p>\nUt\u00f6kad Kosmokomik<\/h2>\n
<\/a>Bloggen vill uppm\u00e4rksamma p\u00e5 f\u00f6ljande:<\/p>\n