{"id":60731,"date":"2015-10-19T16:37:19","date_gmt":"2015-10-19T15:37:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=60731"},"modified":"2020-02-22T11:44:41","modified_gmt":"2020-02-22T10:44:41","slug":"nr-106-2015","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2015\/10\/19\/nr-106-2015\/","title":{"rendered":"Nr 106 2015"},"content":{"rendered":"

H\u00f6stm\u00f6te f\u00f6r “Historiska klubben”: <\/u><\/strong><\/h3>\n

Domkyrkan v\u00e4ntar p\u00e5 oss i november<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

Det finns tv\u00e5 publika ur med astronomisk anknytning i Lund. Uret i Domkyrkan \u00e4r ursprungligen fr\u00e5n 1420-talet och fungerar. Uret i muren in till Stadsparken och gamla Obsis sattes upp 1916 av C V L Charlier,<\/strong> astronomiprofessorn, och fungerar inte… jo, tv\u00e5 ggr per dygn visar det som en g\u00e5ng kallades “Lunds r\u00e4ttaste ur” r\u00e4tt.<\/span><\/p>\n

V\u00e5r lilla historieintresserade gruppering – och alla andra!!! – inom Tycho Brahe-s\u00e4llskapet inviteras h\u00e4r och nu till h\u00f6stens m\u00f6te “on location”, s\u00e5ledes det astronomiska uret i Domkyrkan.<\/span><\/p>\n

Tr\u00e4ffen \u00e4ger rum endera av dessa dagar; 16\/11,\u00a017\/11,\u00a030\/11 eller 15\/12.<\/span><\/p>\n

V\u00e5r guide blir v\u00e4lk\u00e4nda Anita Larsson<\/strong>, som tar emot i kyrkan kl 17 och h\u00e5ller p\u00e5 en timma. <\/span><\/p>\n

Observera tiden.<\/span><\/p>\n

Mer info kommer naturligtvis fram\u00f6ver, bl a p\u00e5 storm\u00f6tet den 29 oktober.<\/span><\/p>\n

Jo, jag vet, Domkyrkan finns i v\u00e5r n\u00e4rhet och m\u00e5nga bes\u00f6ker den fr\u00e5n och till i diverse \u00e4renden, men jag tror att detta blir en upplevelse ut\u00f6ver det vanliga. Ens kunskaper beh\u00f6ver alltid friskas upp.<\/span><\/p>\n

\n

Om uret ber\u00e4ttas p<\/strong>\u00e5\u00a0 Domkyrkans hemsida:<\/a><\/span><\/h2>\n

* Horologium Mirabile Lundense (\u201dDet underbara uret i Lund\u201d) <\/strong>\u00e4r fr\u00e5n omkring1425 , ett av tre bevarade fr\u00e5n denna tid.<\/span><\/p>\n

* Under \u00e5ren f\u00f6rf\u00f6ll uret <\/strong>och man besl\u00f6t \u00e5r 1837 att montera ned det. \u00c5r 1923 rekonstruerades uret av domkyrkoarkitekt Theodor W\u00e5hlin <\/strong>och det danska urmakarsnillet Julius Bertram Larsen<\/strong>. Fr\u00e5n originaluret satte man in n\u00e5gra hjul samt den \u00f6vre urtavlan. Vintern och v\u00e5ren 2010 renoverades uret av den danske urmakaren S\u00f8ren Andersen.<\/strong><\/span><\/p>\n

* Uret \u00e4r uppdelat i tre<\/strong> stora f\u00e4lt. Den \u00f6vre, det astronomiska uret, visar bland annat de olika stj\u00e4rntecknen, vilken fas m\u00e5nen befinner sig i och var p\u00e5 horisonten solen g\u00e5r upp respektive ned med Domkyrkan som utg\u00e5ngspunkt. Allra h\u00f6gst upp p\u00e5 uret finns tv\u00e5 riddare som markerar dygnets timmar genom att sl\u00e5 sina sv\u00e4rd emot varandra.<\/span><\/p>\n

* Tv\u00e5 g\u00e5nger varje<\/strong> dag (m\u00e5ndag-l\u00f6rdag 12.00 och 15.00, s\u00f6ndag 13.00 och 15.00) spelar uret och de tv\u00e5 trumpetarna h\u00f6jer sina instrument och ur Domkyrkans minsta orgel, som g\u00f6ms inne i uret, spelas den medeltida hymnen In Dulci Jubilo. Samtidigt passerar sex tr\u00e4figurer, de tre vise m\u00e4nnen med varsin tj\u00e4nare, Jesusbarnet som sitter i sin mor Marias kn\u00e4. N\u00e4r de passerar Kristus b\u00f6jer de sina huvuden i v\u00f6rdnad.<\/span><\/p>\n

\"93217\"<\/a><\/p>\n

* Den undre delen av uret <\/strong>\u00e4r en kalendariedel med vars hj\u00e4lp man bland annat kan r\u00e4kna ut p\u00e5 vilken veckodag ett visst datum kommer att infalla. I centrum p\u00e5 kalendertavlan finns S:t Laurentius <\/strong>och i h\u00f6rnen symbolerna f\u00f6r de fyra evangelisterna. Det kalendarium som finns i dag str\u00e4cker sig fr\u00e5n 1923 till 2123.<\/span><\/p>\n

Diverse tips:<\/span><\/strong><\/u><\/p>\n

* En av v\u00e5r f\u00f6renings grundare var\u00a0 Theodor W\u00e5hlin,<\/strong> legendarisk domkyrkoarkitekt. Han f\u00f6rfattade den lilla skriften ovan.<\/span><\/p>\n

* 2008 kom boken Det underbara uret i Lund <\/em>(Historiska Media) med Lone Mogensen <\/strong>som redakt\u00f6r. F\u00f6rfattare som medverkar i boken \u00e4r S\u00f8ren Andersen, H\u00e5kan E Wilhelmsson,<\/strong> v\u00e5r egen Klas Hylt\u00e9n-Cavallius, Antje Jackel\u00e9n, Ole Olesen, Lone Mogensen, Curt Roslund, Manfred Schukowski <\/strong>och Niklas T\u00f6rnlund.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"Detunderbarauret-180x178\"<\/a><\/p>\n

* P\u00e5 Youtube finns denna 4-minutersgajdning\u00a0 med Anita Larsson.<\/a><\/span><\/p>\n

Saturnus-ring sp\u00f6kar<\/strong><\/span><\/p>\n

Den s\u00e5 kallade F-ringen utmanar med j\u00e4mna mellanrum Saturnus-forskarna. Senast har Cassini-sonden f\u00e5ngat upp dessa m\u00e4rkliga fenomen<\/a>, en ljus klump och m\u00e4rkliga jetstr\u00e5lar fr\u00e5n ringen, sannolikt resultat av st\u00f6rningar fr\u00e5n Saturnus-m\u00e5narna Prometheus och Pandora. Plus kanske ytterligare ok\u00e4nda sm\u00e5 irriterande himlakroppar g\u00f6mda inuti ringen.<\/span><\/p>\n

Med timmars och dagars mellanrum h\u00e4nder h\u00e4r hela tiden n\u00e5got.<\/span><\/p>\n

\"PIA18337_modest\"<\/a><\/p>\n

Bildk\u00e4lla: NASA\/Cassini<\/em><\/span><\/p>\n

Cassini dokumenterade fenomenet i mars i \u00e5r p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 475 000 km fr\u00e5n gasj\u00e4tten.<\/span><\/p>\n

Skala 1,9 km per pixel.<\/span><\/p>\n

Har du h\u00f6rt talas om Pozd\u00e8na-b\u00e4ltet?<\/strong><\/span><\/h2>\n

Redan 1931, omedelbart efter Plutos uppt\u00e4ckt, diskuterade den tyske astronomen Rudolf Pozd\u00e8na<\/strong> om det kunde finnas ett transplutoniskt b\u00e4lte av himlakroppar. “\u00dcber die M\u00f6glichkeit eines zweiten, \u00e4u\u00dferen Planetoideng\u00fcrtels” publicerades av Astronomische Gesellschaft och bitar av artikeln finns p\u00e5 n\u00e4tet.<\/span><\/span><\/p>\n

Jag kan ingenting om denne Dr (Hofrat?) Pozdena, inte mer \u00e4n att han skrev popul\u00e4rvetenskapliga b\u00f6cker om m\u00e5nen, om v\u00e4der och vind, om det internationella vikt- och metersystemet m m. Jag tror att han hade sitt tillh\u00e5ll i s\u00f6dra Tyskland, han kan rentav ha varit \u00f6sterrikare.<\/span><\/span><\/p>\n

Leif borde f\u00e5 en Pluto-plats<\/strong><\/h2>\n

Leif Andersson, <\/strong>v\u00e5r MARS-medlem en g\u00e5ng och gamle kompis, gjorde ju forskarkarri\u00e4r i USA inom NASA_s revir och hann r\u00e4kna p\u00e5 en Pluto\/Charon<\/span>-ockultation innnan han dog 1979. Ber\u00e4kningarna st\u00e4mde.<\/span><\/p>\n

I det Pluto-besatta USA borde det vara en sj\u00e4lvklarhet att Leif f\u00e5r en Pluto-formation uppkallad efter sig.Han har redan en krater p\u00e5 m\u00e5nen och en asteroid i sitt namn.<\/span><\/p>\n

\"250px-Leif_Erland_Andersson_1944-1979\"<\/a><\/p>\n

Pluto-forskade.<\/em><\/span><\/p>\n

Fem M81-novor i ett svep<\/strong><\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av en med v\u00e4ldefinierat H-alfafilter f\u00f6rsedd CCD-kamera p\u00e5 Isaac Newton-teleskopet p\u00e5\u00a0 La Palma, kunde astronomer h\u00e4rom natten identifiera en kvintett nya novor i M81-galaxen!<\/a><\/span><\/p>\n

En av bilderna i rapporten ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/span><\/p>\n

\"M81N_2015-10b\"<\/a><\/p>\n

Magnituderna (vis) ligger runt 20:e.<\/span><\/p>\n

Exoforskarna 20-\u00e5rsjubilerar<\/strong><\/h2>\n

I \u00e5r \u00e4r det exakt tjugo \u00e5r sen den f\u00f6rsta exoplaneten, 51 Pegasi b,<\/u> identifierades, och 20-\u00e5rsjubileet firas p\u00e5 Hawaii med en konferens under rubriken Extreme Solar Systems III . Den f\u00f6rsta konfen h\u00f6lls 2007, den andra 2011. Nu \u00e4r det s\u00e5ledes dags f\u00f6r trean” med flera hundra experter n\u00e4rvarande, \u00e4ven fr\u00e5n Lund och Uppsala.<\/span><\/p>\n

En som inte kommer \u00e4r den viktige deluppt\u00e4ckaren\/bekr\u00e4ftaren av 51 Peg b-planeten Geoff Marcy<\/strong>, som ju klantat sig i sin roll som\u00a0 mentor till flera av sina kvinnliga studenter –\u00a0 scrolla ner p\u00e5 W-bloggen s\u00e5 ser du vad han anklagas f\u00f6r – men v\u00e4l exopionj\u00e4ren fr\u00e5n Gen\u00e8ve 1995, Michel Mayor<\/strong> som kommer att f\u00f6rel\u00e4sa om “d\u00e5” och “nu”.<\/span><\/p>\n

Fakta om konferensen hittar du h\u00e4r. <\/a><\/span><\/p>\n

D\u00e4r finns \u00e4ven en l\u00e4nk till den uppf\u00f6randekod som g\u00e4ller f\u00f6r m\u00f6ten inom AAS, American AstronomicaL Society. “Lex Marcy” i folkmun.<\/span><\/p>\n

\"hawaii2015\"<\/a><\/p>\n

Det var den 6 oktober 1995 som Mayor och hans kollega Didier Queloz<\/strong> p\u00e5 ett m\u00f6te i Florens\/Firenze avsl\u00f6jade sin uppt\u00e4ckt, och sen rullade den fantastiska historien p\u00e5 – idag \u00e4r utforskningen av exoplaneter en\u00a0 av astronomins viktigaste grenar och efter 51 Peg b har vi hittat runt 2000 bekr\u00e4ftade planeter runt andra stj\u00e4rnor. En f\u00f6rn\u00e4mlig n\u00e4tsida om du vill veta mer \u00e4r v\u00e5r ordf\u00f6rande Peter Lindes<\/strong> “Jakten p\u00e5 liv i universum”<\/em>-sajt.<\/a><\/span><\/p>\n

Avd. Konspirationsteorier<\/strong><\/h2>\n

Naturligtvis l\u00e4t NASA m\u00f6rda Michael Jackson<\/strong> f\u00f6r hans “Moonwalk”-hit. Rapporterar LO.<\/a><\/span><\/p>\n

Mars, here we come!<\/strong><\/h2>\n

Lars Olefeldt <\/strong>har snappat upp en NASA-rapport <\/a>i vilken j\u00e4nkarna steg f\u00f6r steg – metodiskt – diskuterar hur v\u00e4gen till ett m\u00e4nskligt bes\u00f6k p\u00e5 Mars, ser ut.<\/span><\/p>\n

Det \u00e4r ingen slump att samtidigt d\u00f6k Hollywood upp med filmen The Martian.<\/em><\/span><\/p>\n

\"images\"<\/a><\/p>\n

Bildk\u00e4lla; NASA<\/em><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00f6stm\u00f6te f\u00f6r “Historiska klubben”: Domkyrkan v\u00e4ntar p\u00e5 oss i november Det finns tv\u00e5 publika ur med astronomisk anknytning i Lund. Uret i Domkyrkan \u00e4r ursprungligen fr\u00e5n 1420-talet och fungerar. Uret i muren in till Stadsparken och gamla Obsis sattes upp 1916 av C V L Charlier, astronomiprofessorn, och fungerar inte… jo, tv\u00e5 ggr per dygn… L\u00e4s mer »Nr 106 2015<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60731"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=60731"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60731\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83168,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/60731\/revisions\/83168"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=60731"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=60731"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=60731"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}