{"id":6079,"date":"2010-08-18T10:41:12","date_gmt":"2010-08-18T09:41:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6079"},"modified":"2010-08-18T13:47:20","modified_gmt":"2010-08-18T12:47:20","slug":"nr-135-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/18\/nr-135-2010\/","title":{"rendered":"Nr 135 2010"},"content":{"rendered":"

ESO-nytt:<\/h2>\n

Westerlunds magnifika magnetar utmanar!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Westerlund 1 fotograferad visuellt och med magnetaren p\u00e5 en "r\u00f6ntgenpl\u00e5t". Foto: ESO\/NASA\/Chandra<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Med hj\u00e4lp av v\u00e5rt sameuropeiska j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) har europeiska astronomer p\u00e5 ESO\u00a0 – European Southern Observatory –\u00a0 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bevisat att en magnetar, en ovanlig sorts neutronstj\u00e4rna,\u00a0 bildades ur en stj\u00e4rna med en massa minst 40 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n solens.<\/p>\n

Resultatet inneb\u00e4r en ordentlig utmaning f\u00f6r dagens teorier om hur stj\u00e4rnor utvecklas, rapporterar ett dagsf\u00e4rskt pressmess fr\u00e5n ESO<\/a>.<\/p>\n

En s\u00e5 pass tung stj\u00e4rna v\u00e4ntades skapa ett svart h\u00e5l i slutet av sitt liv, inte en magnetar.<\/p>\n

Nu v\u00e4cks en fundamental fr\u00e5ga: exakt hur tung beh\u00f6ver en stj\u00e4rna vara f\u00f6r att sedan bli ett svart h\u00e5l?<\/p>\n

Magnetaren finns i den av Uppsala-astronomen Bengt Westerlund 1961 uppt\u00e4ckta stj\u00e4rnhopen som b\u00e4r hans namn\u00a0 Westerlund 1<\/span>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
S\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig ESO:s spaceartist magnetaren i Westerlund 1.<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e5gra kortfakta:<\/p>\n

* Westerlund 1 \u00e4r en s\u00e5 kallad superstj\u00e4rnhop, dessutom den som ligger n\u00e4rmast jorden.<\/p>\n

* Hopen\u00a0 ligger 16 000 ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Altaret.<\/p>\n

* Hopen inneh\u00e5ller hundratals mycket tunga stj\u00e4rnor, varav vissa lyser lika starkt som n\u00e4stan en miljon stj\u00e4rnor.<\/p>\n

* Andra \u00e4r tv\u00e5tusen g\u00e5nger s\u00e5 stora som solen i diameter, det vill s\u00e4ga lika stora som Saturnus bana runt solen.<\/p>\n

* Hopens stj\u00e4rnor har dock en sak gemensamt: de \u00e4r alla lika gamla, med en uppskattad \u00e5lder p\u00e5 mellan 3,5 och 5 miljoner \u00e5r. Alla stj\u00e4rnor i hopen bildades mer eller mindre samtidigt.<\/p>\n

* D\u00e5 samtliga stj\u00e4rnor i Westerlund 1 har samma \u00e5lder m\u00e5ste stj\u00e4rnan som exploderade \u2013 och l\u00e4mnade kvar en magnetar – ha levt ett kortare liv \u00e4n de stj\u00e4rnor i hopen som lever \u00e4n.<\/p>\n

Tidigare har astronomerna trott att stj\u00e4rnor som b\u00f6rjar sina liv med massan mellan 10 och 25 g\u00e5nger solens slutar som neutronstj\u00e4rnor, medan de som v\u00e4ger mer \u00e4n 25 solmassor bildar svarta h\u00e5l.<\/p>\n

– De h\u00e4r stj\u00e4rnorna m\u00e5ste bli av med mer \u00e4n 90 procent av sin massa innan de exploderar som en supernova. En s\u00e5dan gigantisk massf\u00f6rlust innan explosionen inneb\u00e4r en stor utmaning f\u00f6r dagens stj\u00e4rnutvecklingsteorier, s\u00e4ger medf\u00f6rfattaren till ESO-rapporten Ignacio Negueruela.\"\"<\/a><\/p>\n

Nu f\u00e5r astronomins teoretiker \u00e5terg\u00e5 till ritbordet och t\u00e4nka i nya (stj\u00e4rn)banor.<\/p>\n

Forskningsresultaten publiceras inom kort i tidskriften Astronomy and Astrophysics<\/em>, och i ESO-teamet har ing\u00e5tt\u00a0 Ben Ritchie och Simon Clark (The Open University, Storbritannien), Ignacio Negueruela (Universidad de Alicante, Spanien) och Norbert Langer (Universit\u00e4t Bonn, Tyskland, och Universiteit Utrecht, Nederl\u00e4nderna).<\/p>\n

PS.<\/p>\n

Visst finns det en Westerlund 2 <\/span>ocks\u00e5. \u00c4ven denna stj\u00e4rnhop uppt\u00e4cktes 1961 av Uppsala-astronomen och utmanar i dag forskarna p\u00e5 flera plan, bl a genom att stj\u00e4rnorna bara \u00e4r 1-2 miljoner \u00e5r gamla. Om det finns n\u00e5n magnetar d\u00e4r vet jag inte men gott om f\u00f6rm\u00f6rkelsbin\u00e4rer, WR-stj\u00e4rnor och annat sp\u00e4nnande ing\u00e5r.<\/p>\n

DR1-l\u00e4rdomar i tv-soffan<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag sl\u00f6tittade p\u00e5 en dansk tv-dokument\u00e4r om rymdfartens m\u00e5l och mening\u00a0 och l\u00e4rde mig tv\u00e5 saker, som jag inte k\u00e4nde till:<\/p>\n

1. Ryssar har experimenterat med insekter p\u00e5 ISS. I en liten burk fastklistrad p\u00e5 utsidan av rymdstationen \u00f6verlevde en mygga\u00a0 i 18 m\u00e5nader. Myggan utsattes f\u00f6r m\u00f6rdande kosmisk str\u00e5lning och extrema temperaturskillnader, fr\u00e5n +60 till -150. Myggan kristalliserades, men n\u00e4r den kom in i v\u00e4rmen igen v\u00e4cktes den till liv p\u00e5 nytt. Slutsats?<\/p>\n

2. Det finns gott om helium-3 p\u00e5 m\u00e5nytan. Ett par kilo r\u00e4cker f\u00f6r att h\u00e5lla liv l\u00e4nge\u00a0 i en fusionsreaktor. “Den som tar med sig en v\u00e4ska med tre kilo hem till jorden\u00a0 kan k\u00f6pa upp ett antal sm\u00e5stater”, sa en amerikansk expert. Slutsats?<\/p>\n

Nils Ferlin var f\u00f6re Carl Sagan<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Ferlin vilar sig.<\/figcaption><\/figure>\n

Jag vet inte om den ber\u00f6mde astronomen, sf-f\u00f6rfattaren och tv-popularisatorn Carl Sagan ens visste om Nils Ferlin, det tror jag inte i och f\u00f6r sig, men visst var de inne\u00a0 p\u00e5 samma sp\u00e5r.<\/p>\n

“Stj\u00e4rnorna kvittar det lika om n\u00e5gon \u00e4r f\u00f6dd eller\u00a0 d\u00f6d”<\/span>, diktade ju Ferlin 1930 i En d\u00f6ddansares visor<\/em>.<\/p>\n

Hos Carl Sagan blev det, betydligt senare, till:<\/p>\n

\u201cThe universe seems neither benign nor hostile, merely indifferent.\u201d<\/span><\/p>\n

P\u00e5 en punkt till ligger Klarapoeten klart f\u00f6re Carl Sagan. Nils Ferlin har \u00e5tminstone tre alldeles egna\u00a0 statyer. Den i Filipstad med Ferlin\u00a0sittande i en soffa\u00a0 skapades p\u00e5 70-talet av K G Bejemark, som gjort m\u00e5nga roliga skulpturer.<\/p>\n

Carl Sagan fick postumt n\u00f6ja sig med\u00a0 “The Sagan Planet Walk” vid det Sciencenter som finns i Ithaca, New York, d\u00e4r ocks\u00e5 Sagans universitet, Cornell, ligger och d\u00e4r han var professor i astronomi.<\/p>\n

H\u00f6gt uppe p\u00e5 berget….<\/h2>\n
\"\"<\/a>
J\u00e4tte\u00f6gat!<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende: I min evighetsinriktade jakt p\u00e5 observatorier med intressant arkitektur, kommer jag i dag till ett projekt som i h\u00f6gsta grad har med Cornell University att g\u00f6ra.<\/p>\n

Det \u00e4r j\u00e4nkarnas strategiinriktade Astro2010-grupp, verksam inom deras paraplyorganisation National Academy of Sciences,\u00a0 som starkt\u00a0 pl\u00e4derar f\u00f6r bygget i Chile av ett nytt teleskop kallat CCAT (The Cornell Caltech Atacama Telescope):<\/p>\n

En bamse med 25-meters diameter, med tonvikt p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngder l\u00e4ngre \u00e4n synligt ljus men kortare \u00e4n radiov\u00e5gor och med stort synf\u00e4lt. F\u00f6r att operationen ska lyckas m\u00e5ste teleskopet uppf\u00f6ras p\u00e5 berget Cerro Chajnantor i norra Chile, ett berg med extremt\u00a0 torr luft. P\u00e5\u00a0 n\u00e4stan 6000 meters h\u00f6jd!<\/p>\n

Teleskopet kommer att samk\u00f6ra med det internationella ALMA-instrumentet (Atacama Large Millimeter Array) och utforska en meny fr\u00e5n kosmos begynnelse till galaxhopar och galaxer ner till v\u00e5rt sol- och planetsystem – det CCAT:n uppt\u00e4cker kollar sen ALMA upp i detalj..<\/p>\n

Tycho Brahe p\u00e5 menyn<\/h2>\n

Det roligaste med Tycho Brahe, allts\u00e5 restaurangen och puben i centrala Landskrona<\/a>, \u00e4r menyn, som knyter an till den store Ven-astronomen. H\u00e4r kan man t ex f\u00e5 i sig Tychos Toast till f\u00f6rr\u00e4tt (handskalade r\u00e4kor i kr\u00e4mig dill & gr\u00e4sl\u00f6ksmajonn\u00e4s,\u00a0 p\u00e5 rostat br\u00f6d och toppat med r\u00f6d stenbitsrom), sen kanske en huvudr\u00e4tt a la\u00a0 Pasta Stj\u00e4rneberg alternativt Tycho Brahes ryggbiff.<\/p>\n

Och till detta dricker vi ett glas… njae, vi \u00e4r inte d\u00e4r \u00e4nnu, men visst g\u00f6rs det gott vin p\u00e5 Ven – liksom whisky! Det hade Tycho gillat.<\/p>\n

Vem sa detta?<\/h2>\n

\"\"<\/a>En k\u00e4nd dansk vetenskapsman hade en h\u00e4stsko h\u00e4ngande \u00f6ver d\u00f6rren till sin sommarstuga. En g\u00e4stande forskarkollega undrade om han verkligen trodde att den d\u00e4r h\u00e4stskon skulle ge honom tur.<\/p>\n

Vetenskapsmannen sa:<\/p>\n

– Nej, nej, naturligvis g\u00f8r jeg ikke det, men jeg har h\u00f8rt, at den ogs\u00e5 bringer lykke, selv om man ikke tror p\u00e5 den.<\/p>\n

Vem var vetenskapsmannen? Var det Ole R\u00f8mer,\u00a0 H C \u00d8rsted eller Niels Bohr?<\/p>\n

Svar i kommande blogg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ESO-nytt: Westerlunds magnifika magnetar utmanar! Med hj\u00e4lp av v\u00e5rt sameuropeiska j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) har europeiska astronomer p\u00e5 ESO\u00a0 – European Southern Observatory –\u00a0 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen bevisat att en magnetar, en ovanlig sorts neutronstj\u00e4rna,\u00a0 bildades ur en stj\u00e4rna med en massa minst 40 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n solens. Resultatet inneb\u00e4r en ordentlig utmaning f\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 135 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6079"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6079"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6079\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6116,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6079\/revisions\/6116"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6079"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6079"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6079"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}