{"id":6118,"date":"2010-08-18T22:59:34","date_gmt":"2010-08-18T21:59:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6118"},"modified":"2010-08-19T23:01:24","modified_gmt":"2010-08-19T22:01:24","slug":"nr-136-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/18\/nr-136-2010\/","title":{"rendered":"Nr 136 2010"},"content":{"rendered":"

F\u00f6rsta novan med gamma-str\u00e5lning!<\/strong><\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av NASA:s Fermi-satellit och\u00a0 dess Gamma-ray Space Telescope har <\/a>astronomer nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppt\u00e4ckt gammastr\u00e5lning fr\u00e5n en “vanlig” nova, vilket \u00f6verraskar b\u00e5de praktiker och teoretiker inom den celesta vetenskapen. Ingen har tidigare trott att novor har energi nog att spotta upp sig i det superintensiva gammaregistret, s\u00e5 nu har gammaforskarna f\u00e5tt n\u00e5got att t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Bakgrunden i korthet:<\/p>\n

I mars i \u00e5r noterade tv\u00e5 japanska amat\u00f6rastronomer, Koichi Nishiyama och Fujio Kabashima,\u00a0 att V407 Cyg pl\u00f6tsligt hade \u00f6kat 10-faldigt i ljusstyrka p\u00e5 tre dagar. Astronomer p\u00e5 Kyoto-observatoriet briefades, och sen rullade det p\u00e5 p\u00e5 allvar. Larmet gick \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Och\u00a0 nu pratar vi om den tidigare variabeln som Nova Cygni 2010!<\/p>\n

\"\"<\/a>
F\u00f6re och under... Credit: NASA\/DOE\/Fermi LAT Collaboration<\/figcaption><\/figure>\n

I mars dokumenterade Fermi-sondens LAT (Large Area Telescope) ett gammautbrott i samma riktning som novan, s\u00e5 det r\u00e5der ingen tvekan om identifikationen.<\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

V407 Cyg\/Nova Cygni 2010\u00a0 ligger 9000 ljus\u00e5r bort och best\u00e5r av en kompakt vit dv\u00e4rg och en r\u00f6d j\u00e4ttestj\u00e4rna 500 ggr st\u00f6rre \u00e4n solen, med andra ord ett klassiskt bin\u00e4rt\u00a0 par i novasammanhang.<\/p>\n

I mina gamla ryska generalkataloger \u00f6ver variabler hade V407 en ljusstyrka som pendlade mellan\u00a0 13 och svagare \u00e4n 16 magn. Nova Cyg 2010 n\u00e5dde i max magn 6,9, n\u00e4stan synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat!<\/p>\n

Svaret p\u00e5 bloggcitatet i blogg nr 135<\/h2>\n

\"\"<\/a>R\u00e4tt, det var Niels Bohr som uttalade sig om h\u00e4stskons lyckbringande betydelse. Eller gjorde han det?<\/p>\n

Det var s\u00e5 att Niels Bohr hade en sommarstuga i Tisvildeleje, och det var \u00f6ver d\u00f6rren in till vedbon som h\u00e4stskon h\u00e4ngde – med hornen ner. Bildbevis finns i Niels Bl\u00e6dels stora Bohr-biografi Harmoni og Enhed. Niels Bohr – En Biografi<\/em> (1985), och Bl\u00e6del ber\u00e4ttar\u00a0 att anekdoten\u00a0 fr\u00e5n b\u00f6rjan h\u00e4rr\u00f6r\u00a0 fr\u00e5n George Gamow och dennes bok Thirty years that shock Physics<\/em>.<\/p>\n

Bohr dementerade inf\u00f6r en folklivsforskare senare att han verkligen sagt s\u00e5 men tyckte samtidigt att Gamows story var s\u00e5 underfundig och dubbeltydig att han sj\u00e4lv\u00a0 g\u00e4rna ber\u00e4ttade den!<\/p>\n

So it goes.<\/p>\n

Antalet uppt\u00e4ckta exoplaneter…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Ensam i sitt slag? Foto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

… var i natt (18-19 augusti): 464.<\/p>\n

Antalet stj\u00e4rnor med planeter: 393.<\/p>\n

Antalet jordlika planeter: 0.<\/p>\n

N\u00e4r ansvariga f\u00f6r NASA:s Kepler-projekt (“A Seach for Habitable Planets”) offentligg\u00f6r sina fynd senare i h\u00f6st\/vinter kommer siffrorna att hyfsas till med ett antal hundra. Hittills har fem exoplaneter definitivt uppt\u00e4ckts via sonden.<\/p>\n

Spekulationerna inf\u00f6r publiceringen av eventuellt\u00a0 jordlika Kepler-fynd \u00e4r enorma, och i b\u00f6rjan av augusti tvingades projektets vetenskapliga ledning i ett uttalande dementera att man har uppt\u00e4ckt\u00a0 “Earth-like planets”. Uttalandet tog ner alla hypoteser i den riktningen.<\/p>\n

V\u00e4nta och se, l\u00f6d budskapet.<\/p>\n

300-\u00e5rsminnet av Ole R\u00f6mers d\u00f6d<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den danske astronomen Ole R\u00f6mer dog i september 1710, och ett 300-\u00e5rsminne kommer s\u00e4kert att arrangeras p\u00e5 andra sidan Sundet – t ex p\u00e5 Kroppedal Museum utanf\u00f6r K\u00f6penhamn<\/a>, som har dansk astronomihistoria som ett uppdrag. Och som s\u00e4rskilt v\u00e5rdar minnet av Ole R\u00f6mer, vars lantobsis, observatorium tusculanum<\/span>, l\u00e5g bara hundra meter fr\u00e5n d\u00e4r museet i dag ligger.<\/p>\n

Samlingens p\u00e4rla \u00e4r ett enast\u00e5ende pendelur, det enda av R\u00f6mers instrument som \u00f6verlevde den f\u00f6rf\u00e4rliga K\u00f6penhamns-branden 1728<\/p>\n

Ole R\u00f6mer ha g\u00e5tt till astronomins historia som den f\u00f6rste som m\u00e4tte ljusets hastighet, med\u00a0 hj\u00e4lp av Jupiters m\u00e5nar. Men han gjorde s\u00e5 mycket mer.<\/p>\n

Lite varstans i Danmark finns “Ole R\u00f8mers Vej” – s\u00e5 ocks\u00e5 i l\u00e4rdomsstaden Lund.<\/p>\n

Jag trodde det skulle\u00a0 komma n\u00e5n ny Ole R\u00f6mer-bok p\u00e5 danska eller\u00a0 ett program i danska fjernsynet, men jag har varken sett till det ena eller det andra.<\/p>\n

Google-koll<\/h2>\n

Vad ger mest tr\u00e4ffar? Astronomy eller Astrology?<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r svaret fr\u00e5n idogt googlande:<\/p>\n

ASTRONOMY<\/strong>: 30,9 miljoner tr\u00e4ffar<\/p>\n

ASTROLOGY<\/strong>; 33,5 muljoner tr\u00e4ffar<\/p>\n

P\u00e5 svenska leder “astronomi” med 6 miljonr tr\u00e4ffar \u00f6ver “astrologi” med drygt 800 000 tr\u00e4ffar. Rena utklassningen!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rsta novan med gamma-str\u00e5lning! Med hj\u00e4lp av NASA:s Fermi-satellit och\u00a0 dess Gamma-ray Space Telescope har astronomer nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppt\u00e4ckt gammastr\u00e5lning fr\u00e5n en “vanlig” nova, vilket \u00f6verraskar b\u00e5de praktiker och teoretiker inom den celesta vetenskapen. Ingen har tidigare trott att novor har energi nog att spotta upp sig i det superintensiva gammaregistret, s\u00e5 nu… L\u00e4s mer »Nr 136 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6118"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6118"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6118\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6159,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6118\/revisions\/6159"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6118"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6118"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6118"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}