{"id":6189,"date":"2010-08-22T15:19:05","date_gmt":"2010-08-22T14:19:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6189"},"modified":"2010-08-22T20:21:17","modified_gmt":"2010-08-22T19:21:17","slug":"nr-138-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/22\/nr-138-2010\/","title":{"rendered":"Nr 138 2010"},"content":{"rendered":"<h2>M\u00e5nens kostym krymper!<\/h2>\n<figure id=\"attachment_6205\" aria-describedby=\"caption-attachment-6205\" style=\"width: 400px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/oa91f47r4xRcvkWb-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-6205\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/oa91f47r4xRcvkWb-1.jpg\" alt=\"\" width=\"400\" height=\"611\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/oa91f47r4xRcvkWb-1.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/oa91f47r4xRcvkWb-1-196x300.jpg 196w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6205\" class=\"wp-caption-text\">V\u00e5gformat stup p\u00e5 m\u00e5nens baksida, kratern Gregory, orsakad av himlakroppens sammandragning. Foto: NASA\/Goddard\/Arizona State University\/Smithsonian<\/figcaption><\/figure>\n<p>I takt med att m\u00e5nens inre svalnar krymper v\u00e5r jordgranne. Bevisen  staplas nu p\u00e5 varandra tack vare <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/LRO\/news\/shrinking-moon.html\" target=\"_self\">det ymniga bildmaterialet fr\u00e5n NASA:s\u00a0  kamera ombord p\u00e5 Lunar Reconnnaissance Orbiter<\/a>, LRO. Landformationer typ v\u00e5gformiga  f\u00f6rkastningar och branta stup\u00a0  (engelska termen \u00e4r lobate scarps &#8211; vad blir det p\u00e5 svenska?) tyder p\u00e5 himlakroppens avsvalnande med ty \u00e5tf\u00f6ljande drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 m\u00e5nytan.<\/p>\n<p>En del av bildmaterialet  fr\u00e5n m\u00e5nens ekvator\u00a0 under USA:s bemannade m\u00e5nf\u00e4rder  Apollo 15, Apollo 16 och Apollo 17 gav viktiga bidrag till &#8220;storyn&#8221;,\u00a0 men nu har LRO g\u00e5tt p\u00e5 djupet och i  detalj fotat\u00a0 dryga dussinet av dessa stup eller sluttnignar..<\/p>\n<p>Det \u00e4r m\u00e5nforskaren Thomas\u00a0 Watters,\u00a0 knuten till\u00a0 Earth and Planetary Studies vid Smithsonian-museet, som leder arbetet, och n\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker strukturera nyheten i n\u00e5gra f\u00e5 punkter, handlar det om f\u00f6ljande:<\/p>\n<p>1. Astronomiskt sett handlar detta om unga fenomen, kanske har de\u00a0 n\u00e5gra hundra miljoner \u00e5r p\u00e5 nacken upp till en miljard \u00e5r (25 procent av m\u00e5n\u00e5ldern);<\/p>\n<p>2.  stupen \u00e4r relativt sm\u00e5, hundra meter som djupast, och de str\u00e4cker sig\u00a0 i  l\u00e4ngsta fall n\u00e5gra kilometer &#8211; de flesta \u00e4r betydligt mindre\u00a0 i alla dimensioner,  ner till 10 m;<\/p>\n<p>3. eftersom flera yngre nedslagskratrar har\u00a0 f\u00f6rst\u00f6rts av dessa stup, m\u00e5ste ju stupen vara yngre \u00e4n dessa unga kratrar;<\/p>\n<p>4. stora gamla m\u00e5nkratrar har \u00f6verhuvud taget inte setts l\u00e4gga sig \u00f6ver dessa stup;<\/p>\n<p>5. m\u00e5nen har \u00e5tminstone krympt 100 meter under senare &#8220;m\u00e5ntid&#8221;;<\/p>\n<p>6. formationerna finns \u00f6ver hela m\u00e5nsf\u00e4ren, inte bara vid ekvatorn.<\/p>\n<p>Detta \u00e4r sp\u00e4nnande, tycker jag, liksom vad de seismologiska instrumenten p\u00e5 m\u00e5nyan avsl\u00f6jat. De har registrerat meteorittr\u00e4ffar, effekter av jordens dragningskraft, resultaten av extrema v\u00e4rme\/kyla-skiftningarna\u00a0 m m, och det \u00e4r t\u00e4nkbart att de ocks\u00e5 fram\u00f6ver kan\u00a0 registrera m\u00e5nminskningen.<\/p>\n<p>Forskarlaget ska n\u00e4rmast fingranska bilder fr\u00e5n Apollos panoramakameror och j\u00e4mf\u00f6ra dem med LRO:s nytagna bilder.<\/p>\n<p>Det KAN ju ha intr\u00e4ffat f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 m\u00e5nyan de senaste 35-40 \u00e5ren.<\/p>\n<p>Notabelt \u00e4r att det finns massor av dessa geologiska formationer p\u00e5 Merkurius.<\/p>\n<h2>TBO i ny Malm\u00f6-bok<\/h2>\n<div>Torbj\u00f6rn Andersson. legendarisk Expressen-fotograf, bes\u00f6kte juTBO tillsammans med journalistveteranerna i vintras\/v\u00e5ras och blev s\u00e5 t\u00e4nd att han fick en specialvisning senare och tog ett antal bilder som bara Torbj\u00f6rn kan g\u00f6ra.<\/div>\n<div>I oktober kommer Torbj\u00f6rns nya Malm\u00f6-bok, och cirka 20 sidor kommer att handla om Oxie.<\/div>\n<div>Ett bilduppslag \u00e4gnas &#8211; observatoriet!!!<\/div>\n<p><a href=\"http:\/\/www.torbjornandersson.se\" target=\"_self\">Torbj\u00f6rn har en fin hemsida med massor av sina klassiska bilder, <\/a>bl a de legendariska med Hasse\u00e5tage som duellerar med &#8211; t\u00e5rtor&#8230;<\/p>\n<h2>ET-snacket &#8211; hur g\u00e5r det?<\/h2>\n<figure id=\"attachment_6208\" aria-describedby=\"caption-attachment-6208\" style=\"width: 135px\" class=\"wp-caption alignleft\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/et.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-thumbnail wp-image-6208 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/et-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"135\" height=\"135\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-6208\" class=\"wp-caption-text\">En som g\u00e4rna ville snacka med oss och dessutom ringa hem...<\/figcaption><\/figure>\n<p>P\u00e5  torsdag kv\u00e4ll g\u00e4stas vi i ASTB av lundaforskaren David Dun\u00e9r (ett  efternamn med klassisk astronomisk anknytning!) ), som lovar prata om kulturkrockar i  universum &#8211; hur ska vi kommunicera med andra intelligenser d\u00e4r ute? Om  de nu vill k\u00e4fta med oss obildade typer.<\/p>\n<p>Precis lagom till denna tr\u00e4ff tipsar en av W- bloggens lokalombud\/bisittare\/medarbetare Carl Olof B\u00f6rjeson om <em>Tidningen Spr\u00e5k<\/em>:<\/p>\n<p>&#8211;  N\u00e4sta nummer, som kommer i oktober, st\u00e4ller fr\u00e5gan om det finns liv i    universum och hur vi i s\u00e5 fall ska kommunicera med dessa varelser &#8211;  eller  vad detta liv best\u00e5r av.<\/p>\n<p>&#8211; &#8220;Hall\u00e5 rymden \u2013 \u00e4r det n\u00e5gon d\u00e4r?&#8221; fr\u00e5gar tidningen. Lingvister ska hj\u00e4lpa oss att tala med utomjordingar \u2013 om det finns n\u00e5gra.<\/p>\n<h2>Roma &#8211; vad h\u00e4nde sen?<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/roma_delta_oph.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-6209\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/roma_delta_oph.jpg\" alt=\"\" width=\"89\" height=\"80\" \/><\/a>Jag tycker vi \u00e4r d\u00e5liga p\u00e5 uppf\u00f6ljningar inom dagspressen, men vi lider av samma sjuka inom amat\u00f6rastronomin. Allts\u00e5: Hur gick det sen med Roma-ockultaionen? Fick vi veta n\u00e5tt?<\/p>\n<p>Jag letade som en galning p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4nda tills<\/p>\n<p>Christian Vestergaard ber\u00e4ttade:<br \/>\n&#8211; Svensk  Amat\u00f6rastronomisk F\u00f6rening har skrivit om Romaockultationen!<\/p>\n<p>Sajten \u00e4r h\u00e4r:<\/p>\n<div>\n<p><a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/saaf.se\/astockromaresultat.php&amp;urlHash=1.7704368036956045E299\" target=\"_BLANK\">http:\/\/saaf.se\/astockromaresultat.php<\/a><\/p>\n<\/div>\n<p>Det \u00e4r Johan Warell som summerar. 35 svenska observat\u00f6rer stod p\u00e5 22 platser utmed f\u00f6rm\u00f6rkelsezonen. Resultatet f\u00e5r beskrivas som klent, v\u00e4dergudarna var emot oss. Sj\u00e4lv h\u00f6ll Johan koll fr\u00e5n sk\u00e5nska S\u00f6vde, hade relativt god sikt fram till 12 sekunder innan ockultationen d\u00e5 en f\u00f6rarglig molntuss upppenbarade sig&#8230; ett \u00f6de v\u00e4rre \u00e4n d\u00f6den f\u00f6r en f\u00f6rv\u00e4ntansfull astronom!<\/p>\n<p>Genom amat\u00f6rernas insatser vet vi nu att Roma \u00e4r en ungef\u00e4rligen rund asteroid med en storlek av 47&#215;44 km, med l\u00e4ngsta axeln i positionsvinkel 71 grader p\u00e5 himlen. Tidigare indirekta uppskattningar, bland annat med hj\u00e4lp av infrar\u00f6d v\u00e4rmestr\u00e5lning, gav en storleksuppskattning av 47 till 51 km.<\/p>\n<h2>D\u00f6dsattesten \u00e4r nu skriven<\/h2>\n<p>Galaxhopen Abell 1689 har gener\u00f6st st\u00e4llt upp som ett &#8220;kosmiskt f\u00f6rstoringsglas&#8221; och hj\u00e4lpt oss sl\u00e5 fast en teori som f\u00e5tt mer och mer vind i seglen:<\/p>\n<p>Att universum kommer att expandera och tunnas ut\u00a0 f\u00f6r evigt.<\/p>\n<div>\n<div>Galaxhopen har funkat som en gravitationslins, och med Hubble-teleskopet och ESO:s VLT-bamsingar kan\u00a0 vi redan nu se vad\u00a0 som kommer att st\u00e5 detta v\u00e5rt\u00a0 universums d\u00f6dsattest:<\/div>\n<div>&#8220;A cold, dead wasteland.&#8221;<\/div>\n<div>Ett kallt d\u00f6tt \u00f6deland.<\/div>\n<div>Med en temp runt absoluta nollpunkten.<\/div>\n<div>Goodbye!<\/div>\n<div>\n<div><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter\" src=\"http:\/\/news.bbcimg.co.uk\/media\/images\/48800000\/jpg\/_48800120_middlelens.jpg\" alt=\"The inner regions of Abell 1689\" width=\"304\" height=\"304\" \/><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<p><script type=\"text\/javascript\">\/\/ <![CDATA[\n\tgoogle_ad_client = \"pub-6088069728439655\";\n\tgoogle_ad_width = 468;\n\tgoogle_ad_height = 15;\n\tgoogle_ad_format = \"468x15_0ads_al\";\n\t\/\/2006-11-01: 468x15_4LinkUnit\n\tgoogle_ad_channel = \"1081930874\";\n\tgoogle_color_border = \"FFFFFF\";\n\tgoogle_color_bg = \"000000\";\n\tgoogle_color_link = \"00ccff\";\n\tgoogle_color_text = \"FFFFEE\";\n\tgoogle_color_url = \"0000FF\";\n\/\/ ]]><\/script> <script src=\"http:\/\/pagead2.googlesyndication.com\/pagead\/show_ads.js\" type=\"text\/javascript\">\n\t<\/script><script type=\"text\/javascript\">\/\/ <![CDATA[\ngoogle_protectAndRun(\"ads_core.google_render_ad\", google_handleError, google_render_ad);\n\/\/ ]]><\/script><ins><ins id=\"google_ads_frame4_anchor\"><\/ins><\/ins><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e5nens kostym krymper! I takt med att m\u00e5nens inre svalnar krymper v\u00e5r jordgranne. Bevisen staplas nu p\u00e5 varandra tack vare det ymniga bildmaterialet fr\u00e5n NASA:s\u00a0 kamera ombord p\u00e5 Lunar Reconnnaissance Orbiter, LRO. Landformationer typ v\u00e5gformiga f\u00f6rkastningar och branta stup\u00a0 (engelska termen \u00e4r lobate scarps &#8211; vad blir det p\u00e5 svenska?) tyder p\u00e5 himlakroppens avsvalnande med&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/22\/nr-138-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 138 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6189"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6189"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6189\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6216,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6189\/revisions\/6216"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}