{"id":6217,"date":"2010-08-23T18:08:12","date_gmt":"2010-08-23T17:08:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6217"},"modified":"2010-08-24T15:52:46","modified_gmt":"2010-08-24T14:52:46","slug":"nr-139-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/23\/nr-139-2010\/","title":{"rendered":"Nr 139 2010"},"content":{"rendered":"

Ljusblixten\u00a0 i\u00a0 Jupiters atmosf\u00e4r<\/h2>\n

Tack till Hans Bengtsson, som tipsat om den senaste ljusblixten p\u00e5 Jupiter (se hans kommentar) – observerad h\u00e4rom kv\u00e4llen av den japanske amat\u00f6rstronomen Masayuki Tatikawa.<\/a><\/p>\n

Ljusskenet varade i tv\u00e5 sekunder och i diverse mer eller mindre tillf\u00f6rlitliga rapporter pratas om en asteroid som st\u00f6rtat eller en komet p\u00e5 en kilometers storlek. Men det kan\u00a0 ocks\u00e5\u00a0 vara annat.<\/p>\n

Pricken ser inte stor ut men om vi bet\u00e4nker avst\u00e5ndet ut\u00a0 till Jupiter s\u00e5 ligger\u00a0 ljusskenets\u00a0 diameter n\u00e5nstans i jordens storlek. Kraftiga doningar!<\/p>\n

\n

\n

\n

\"\"<\/a>
Bilden fr\u00e5n Junichi Watanabes hemsida.<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Liv p\u00e5 meteoriter?<\/span><\/h2>\n

Christian Vestergaard har sprungit p\u00e5 uppgifter om fynd av organiska mikrofossiler i de\u00a0 kolrika <\/a><\/span>Orgueil- och Murchison<\/a>-meteoriterna<\/a>. Fynd fr\u00e5n 1864 i s\u00f6dra Frankrike\u00a0 respektive Australien,\u00a0 1969.<\/span><\/p>\n

Saken v\u00e4ckte uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 ett m\u00f6te n\u00e4r astrobiologer tr\u00e4ffades i San Diego f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan. NASA-forskaren Richard Hoover st\u00e5r f\u00f6r uppt\u00e4ckten<\/span>, och nu infinner sig den obligatoriska fr\u00e5gan:<\/span><\/p>\n

Har meteoriterna smutsats ner, kontaminerats,\u00a0 av biologiskt material p\u00e5 jorden eller har de burit mikroorganismerna med sig under resan genom universum? <\/span><\/p>\n

Hoover resonerar skickligt kring sina fossilfynd, hur de bevarats och f\u00f6rsvarar idogt sin panspermihypotes, men vi vill ha\u00a0 mer K\u00d6TT P\u00c5 BENEN innan\u00a0 han f\u00e5r ett Nobelpris.
\n<\/span><\/p>\n

Legendarisk veteranflygare omkommen<\/h2>\n

P\u00e5 W-bloggen k\u00e4nner\u00a0 vi starkt f\u00f6r de i Sk\u00e5ne verksamma veteranflygarna, och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4llar vi oss till de s\u00f6rjande \u00f6ver Bertil Gerhardts bortg\u00e5ng, Han omkom i samband med att hans Spitfire kraschade vid landning i Norge i helgen.<\/p>\n

Bertil Gerhardt var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n en lyckad flyguppvisning p\u00e5 G\u00e4rdet i Stockholm, varifr\u00e5n\u00a0 finns en f\u00f6rn\u00e4mlig Youtube-film med Mikael Carlson <\/a>som flyger Tekniska museets (Stockholm) Bl\u00e9riot XI.<\/p>\n

Lars Olefeldt, W-bloggsbisittare i Vejbystrand,\u00a0 tipsar om Youtube-filmen\u00a0 och p\u00e5minner om att hans morfar Palle Mellblom var med om att bygga just denna k\u00e4rra 1918, p\u00e5 Thulin-verken i Landskrona.<\/p>\n

M\u00e5nens seismiska aktivitet<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Buzz Aldrin placerar ut ett seismologiskt instrument p\u00e5 m\u00e5nytan. \u00c5ret var 1969. Foto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 f\u00f6rra bloggen s\u00e5 finns det ju planer p\u00e5 att placera en rad seismologiska instrument p\u00e5 m\u00e5nen allt eftersom nya bemannade expeditioner tar sig dit. Apollo-f\u00e4rderna gav oss massor av seismologiska “h\u00e4ndelser”, under \u00e5tta \u00e5r registrerades \u00f6ver 12 000 fall\u00a0 och hela konceptet med en “d\u00f6d m\u00e5ne” kunde avf\u00f6ras fr\u00e5n dagordningen. Fortfarande analyseras Apollo-materialet, bl a av japanska forskare.<\/p>\n

Allt registrerades, fr\u00e5n NASA:s egna farkoster, till meteoriter och m\u00e5nb\u00e4vningar med energier runt 5 p\u00e5 R\u00edchterskalan och med ursprung\u00a0 i himlakroppens inre. L\u00e5ngt l\u00e5ngt l\u00e4ngre in i himlakroppen \u00e4n motsvarande jordb\u00e4vningar!<\/p>\n

En legendarisk forskare i sammanhanget \u00e4r Yosio Nakamura, kallad “Mr Moonquake”, en pensionerad m\u00e5nveteran i USA som identifierat ett stort antal seismologiska “n\u00e4sten” p\u00e5 m\u00e5nen, allts\u00e5 omr\u00e5den dit den seismologiska aktiviteten fokuseras. Aktiva omr\u00e5den p\u00e5 m\u00e5nens baksida \u00e4r s\u00e4rskilt intressanta, har jag f\u00f6rst\u00e5tt.<\/p>\n

Det mest mystiska Nakamura har uppt\u00e4ckt \u00e4r s k HFT:s, high\u00a0 frequency teleseismic events i m\u00e5nens inre, som verkligen utmanat m\u00e5ngeologerna. De ligger inte s\u00e5 l\u00e5gt som m\u00e5nb\u00e4vningarna men n\u00e5nstans under ytan, I en rapport h\u00e4rom \u00e5ret talas om krafter UTANF\u00d6R solsystemet\u00a0 som triggar ig\u00e5ng dessa m\u00e5nskalv. Om det inte handlar om statistiska felk\u00e4llor en masse kan det ha med meteorider som h\u00e4rr\u00f6r utanf\u00f6r solsystemet att g\u00f6ra, kosmisk str\u00e5lning och partiklar som “strange quark matter” – vad s\u00e4ger vi p\u00e5 svenska? s\u00e4rkvarksmateria? – \u00e4r andra alternativ. Oerh\u00f6rt m\u00e4rkligt – och oerh\u00f6rt provocerande, egentligen.<\/p>\n

Snabba meteorider med\u00a0 h\u00f6g energi som sl\u00e5r igenom m\u00e5nyan och “briserar” i m\u00e5nens inre men \u00e4nd\u00e5 ganska n\u00e4ra ytan och\u00a0 d\u00e4r s\u00e4tter fart p\u00e5 m\u00e5nb\u00e4vningarna, \u00e4r kanske inte helt om\u00f6jligt, men jag har inte sett n\u00e5gra uppdaterade teorier.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste helt enkelt tillbaka till m\u00e5nen f\u00f6r att finna ut vad som \u00e4r orsak och verkan!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ljusblixten\u00a0 i\u00a0 Jupiters atmosf\u00e4r Tack till Hans Bengtsson, som tipsat om den senaste ljusblixten p\u00e5 Jupiter (se hans kommentar) – observerad h\u00e4rom kv\u00e4llen av den japanske amat\u00f6rstronomen Masayuki Tatikawa. Ljusskenet varade i tv\u00e5 sekunder och i diverse mer eller mindre tillf\u00f6rlitliga rapporter pratas om en asteroid som st\u00f6rtat eller en komet p\u00e5 en kilometers storlek.… L\u00e4s mer »Nr 139 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6217"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6217"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6281,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6217\/revisions\/6281"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6217"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6217"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}