{"id":6260,"date":"2010-08-24T15:35:43","date_gmt":"2010-08-24T14:35:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6260"},"modified":"2010-08-24T15:35:43","modified_gmt":"2010-08-24T14:35:43","slug":"nr-140-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/24\/nr-140-2010\/","title":{"rendered":"Nr 140 2010"},"content":{"rendered":"

Titius-Bode har kosmisk r\u00e4ckvidd?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
ESO:s spaceartist t\u00e4nker sig systemet runt H10180 s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

Jag har i en tidigare blogg (nr 45 2010) undrat: Funkar Titius-Bodes lag \u00e4ven i andra planetsystem utanf\u00f6r solen? Nu finns ett lysande tillf\u00e4lle att kolla saken, eftersom ESO i dag offentliggjort\u00a0 uppt\u00e4cktenen av ett exoplanetsystem best\u00e5ende av\u00a0 minst fem planeter<\/a> i omloppsbana runt den solliknande stj\u00e4rnan HD 10180. En G-stj\u00e4rna cirka 130 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

Och Titius-Bodes lag verkar faktiskt\u00a0 sp\u00f6ka d\u00e4r ute, i en eller annan form. Vad det sen beror p\u00e5 \u00e4r en helt annan och mycket mera mystisk historia. Kanske \u00e4r lagen en chim\u00e4r.<\/p>\n

Sannolikt finns\u00a0 ytterligare tv\u00e5 planeter\u00a0 i detta system,\u00a0 den ena av dem skulle, om den bekr\u00e4ftas, vara den l\u00e4ttaste planet man n\u00e5gonsin uppt\u00e4ckt.<\/p>\n

Detta skulle betyda att systemet liknar v\u00e5rt solsystem i f\u00f6rh\u00e5llande till antalet planeter (sju stycken, i j\u00e4mf\u00f6relse med solsystemets \u00e5tta).<\/p>\n

\"\"<\/a>
Titius<\/figcaption><\/figure>\n

Dessutom har forskarlaget bakom uppt\u00e4ckten funnit bevis f\u00f6r att avst\u00e5nden mellan planeterna och deras stj\u00e4rna f\u00f6ljer ett regelbundet m\u00f6nster<\/span>, vilket ocks\u00e5 \u00e4r fallet i v\u00e5rt solsystem. Titius-Bode!!!!<\/p>\n

Med \u00e5tminstone fem Neptunus-liknande planeter inom ett avst\u00e5nd som motsvaras av Mars omloppsbana s\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r systemet mer t\u00e4tbefolkat \u00e4n v\u00e5rt solsystems inre regioner, och det har m\u00e5nga fler planeter med h\u00f6g massa. Vidare tycks systemet sakna gasj\u00e4ttar som liknar Jupiter.<\/p>\n

Dessutom verkar alla planeter ha n\u00e4stan helt cirkul\u00e4ra banor.<\/p>\n

Uppt\u00e4ckten offentligg\u00f6rs idag vid det internationella symposiet \u201cDetection and dynamics of transiting exoplanets\u201d (Exoplanetpassager: detektion och dynamik) vid Observatoire de Haute-Provence i Frankrike.
\nInstrumentet HARPS sitter p\u00e5 ESO:s 3.6-metersteleskop p\u00e5 La Silla i Chile och \u00e4r – s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt – v\u00e4rldens mest framg\u00e5ngsrika exoplanetj\u00e4gare.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Bode<\/figcaption><\/figure>\n

Titius\u2013Bode-lagen s\u00e4ger att avst\u00e5nden fr\u00e5n planeterna till solen f\u00f6ljer ett enkelt m\u00f6nster<\/a>. F\u00f6r de yttre planeterna f\u00f6rutsades varje planet ligga ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt bort fr\u00e5n solen som den f\u00f6reg\u00e5ende planeten. Denna hypotes st\u00e4mde f\u00f6r Ceres (det st\u00f6rsta objektet i asteroidb\u00e4ltet) och Uranus, men lyckades inte f\u00f6ruts\u00e4ga Neptunus omloppsbana.<\/p>\n

I v\u00e5rt s\u00e4llskap unders\u00f6kte en g\u00e5ng, r\u00e4tta mig om jag minns fel,\u00a0 v\u00e5r d\u00e5varande ordf\u00f6rande Helge Bohlin\u00a0 om lagen st\u00e4mde f\u00f6r t ex Jupiters m\u00e5nar, och jag har f\u00f6r mig att han hittade intrikata samband.<\/p>\n

Forskarlaget bakom HD10180-uppt\u00e4ckten best\u00e5r av C. Lovis, D. S\u00e9gransan, M. Mayor, S. Udry, F. Pepe, och D. Queloz (Observatoire de Gen\u00e8ve, Universit\u00e9 de Gen\u00e8ve, Schweiz), W. Benz (Universit\u00e4t Bern, Schweiz), F. Bouchy (Institut d\u2019Astrophysique de Paris, Frankrike), C. Mordasini (Max-Planck-Institut f\u00fcr Astronomie, Heidelberg, Tyskland), N. C. Santos (Universidade do Porto, Portugal), J. Laskar (Observatoire de Paris, Frankrike), A. Correia (Universidade de Aveiro, Portugal) samt J.-L. Bertaux (Universit\u00e9 Versailles Saint-Quentin, Frankrike) och G. Lo Curto (ESO).<\/p>\n

Jupiter vs Saturnus<\/h2>\n

\"\"<\/a>Varf\u00f6r \u00e4r Jupiters och Saturnus k\u00e4rnor s\u00e5 olika?\u00a0 Jupiters centralk\u00e4rna anses numera maffig som 2-10 ggr jordens\u00a0 medan Saturnus k\u00e4rna \u00e4r 15-30 ggr v\u00e5r hemplanets.<\/p>\n

Varf\u00f6r det?<\/p>\n

New Scientist <\/em>skriver om det och ber\u00e4ttar om dramatiska tr\u00e4ffar i planetsystemets begynnelse mellan massiva “superjordar” och “gasj\u00e4ttar”, vilket skulle kunna f\u00f6rklara f\u00f6rekomsten av tyngre grund\u00e4mnen i Jupiters och Saturnus atmosf\u00e4rer. Men metallf\u00f6rekomsten kan ju ocks\u00e5 ha med infallande meteorider och asteroider att g\u00f6ra.<\/p>\n

\"\"<\/a>Kvintessensen \u00e4r att allt pekar p\u00e5 att planetsystemets b\u00f6rjan var ett enda kaos av krockar och kollisioner, en tid d\u00e5 m\u00e5nen skapades ur Ur-Jordens krock med en annan himlakropp, Merkurius fick en sm\u00e4ll, Mars norra hemisf\u00e4r mulades och\u00a0 Uranus tippade \u00f6ver \u00e4nda. Plus lite annat sm\u00e5tt och gott som fortfarande kan studeras p\u00e5 planeterna.<\/p>\n

ESO-astronom skriver bok<\/h2>\n

Carl Madsen, tidigare verksam som ESO-astronom, har skrivit boken Scientific Europe<\/em>. Han synar Europas samlade vederm\u00f6dor p\u00e5 det naturvetenskapliga omr\u00e5det. Boken har f\u00e5tt hygglig kritik faktiskt, och det vore ju en enorm upplevelse att f\u00e5 h\u00f6ra vad en svensk forskningspolitiker tycker och t\u00e4nker nu inf\u00f6r valet. Men forskningspolitik \u00e4r ett tabubelagt \u00e4mne i slagsm\u00e5let om v\u00e4ljarsympatier,\u00a0 verkar det som.<\/p>\n

Jag ska \u00e5terkomma till “partierna och astronomin” – om d\u00e4r finns n\u00e5got att gr\u00e4va fram, vill s\u00e4ga. Jag har mina dubier.<\/p>\n

Dum fr\u00e5ga, men den m\u00e5ste st\u00e4llas<\/h2>\n

\"\"<\/a>Borde det inte sm\u00e4lla en supernova snart i Vintergatan eller \u00e5tminstone i Andromedagalaxen? Inte sen 1604 har vi sk\u00e5dat detta spektakul\u00e4ra fenomen i v\u00e5r egen hemmagalax, och nu st\u00e4ller jag fr\u00e5gan:<\/p>\n

Om det under dessa drygt 400 \u00e5r har briserat en eller flera “hemma”-supernovor – varf\u00f6r har vi d\u00e5 missat dem? G\u00e5r det att missa en supernova i Vintergatan? Hur g\u00e5r argumenten? En sm\u00e4ll bakom och bortom\u00a0 Vintergatans stoft- och stj\u00e4rnrika centrum skulle vi v\u00e4l ha m\u00e4rkt av i alla fall?<\/p>\n

Om jag sett r\u00e4tt p\u00e5 n\u00e4tet har vi hittills i \u00e5r uppt\u00e4ckt 300 supernovor i andra galaxer.<\/p>\n

David Dun\u00e9r g\u00e4star ASTB p\u00e5 torsdag<\/h2>\n

\"\"<\/a>V\u00e5r f\u00f6redragsh\u00e5llare p\u00e5 torsdag kv\u00e4ll, David Dun\u00e9r, disputerade 2004 p\u00e5 en avhandling om naturvetaren och andesk\u00e5daren Emanuel Swedenborg (1688\u20131772).<\/p>\n

Det gjorde han s\u00e5 bra att avhandlingen bel\u00f6nades med Kungl. Vitterhetsakademiens pris f\u00f6r f\u00f6rtj\u00e4nstfullt vetenskapligt arbete samt Pro Lingua-priset av Riksbanken\/STINT.<\/p>\n

Under 2010\u20132011 \u00e4r David koordinator f\u00f6r det tv\u00e4rvetenskapliga projektet “Astrobiology: Past, Present, and Future” vid Pufendorf-institutet i Lund som samlar forskare fr\u00e5n flera olika fakulteter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titius-Bode har kosmisk r\u00e4ckvidd? Jag har i en tidigare blogg (nr 45 2010) undrat: Funkar Titius-Bodes lag \u00e4ven i andra planetsystem utanf\u00f6r solen? Nu finns ett lysande tillf\u00e4lle att kolla saken, eftersom ESO i dag offentliggjort\u00a0 uppt\u00e4cktenen av ett exoplanetsystem best\u00e5ende av\u00a0 minst fem planeter i omloppsbana runt den solliknande stj\u00e4rnan HD 10180. En G-stj\u00e4rna… L\u00e4s mer »Nr 140 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6260"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6260"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6280,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6260\/revisions\/6280"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}