![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/08\/malte_liten_bigger.png\")
<\/a>Onsalaastronomen och eminente PopAst-redakt\u00f6ren Robert Cumming, som kan supernovor,\u00a0 ombads kommentera f\u00f6rra bloggen och s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n– Jo, vi missar supernovorna framf\u00f6r allt d\u00e4rf\u00f6r att de ligger bakom galaxens r\u00f6krid\u00e5er av stoft och damm. Den yngsta supernovaresten i galaxen \u00e4r G1.9+0.3<\/span>, som Anders Jerkstrand skrev om p\u00e5 PopAst 2008.<\/p>\n – Den ska ha sm\u00e4llt f\u00f6r ca 140 \u00e5r sedan; innan dess tror man att supernovan bakom Cas A<\/span> small 1680 men var antagligen inte tillr\u00e4ckligt ljusstark eller fick konkurrens av solen.<\/p>\n – I Andromeda exploderade en supernova 1885<\/a> som n\u00e5dde mag 6 och fick variabelbokstaven S And<\/span> f\u00f6r besv\u00e4ret.<\/p>\n S And k\u00e4nner jag ju till genom Knut Lundmark, s\u00e5 d\u00e4r \u00e4r jag hemma n\u00e5gerlunda, men \u00f6vriga “post-1604”-novor har jag gl\u00f6mt eller f\u00f6rtr\u00e4ngt. Supernovarester, SNR, \u00e4r ett dramatiskt forskningsf\u00e4lt, kosmos hetaste laboratorier.<\/p>\n Lite plock ur hyllan:<\/p>\n Kompositbilden nedan\u00a0 p\u00e5 G1.9+0.3 dokumenterades av\u00a0 NASA:s r\u00f6ntgeninstrument\u00a0 Chandra X-ray Observatory\u00a0 2007, ringen i apelsinf\u00e4rg, och den bl\u00e5 bygger p\u00e5 radiostr\u00e5lning, registrerad redan\u00a0 1985 av\u00a0 NRAO’s Very Large Array. Skillnaden under de drygt tjugo \u00e5ren tyder p\u00e5 en kraftig expansion av supernovaresten – farten \u00e4r uppskruvad, ligger p\u00e5 runt 5 procent av ljushastigheten.<\/p>\n Att det \u00e4r sv\u00e5rt att se en del SNR bevisas av nedanst\u00e5ende bild t h, som visar objektet i infrar\u00f6tt\u00a0 n\u00e4ra Vintergatans centrum. I r\u00f6ntgen- och radiodelarna av spektrumet \u00e4r det desto synligare. Det r\u00f6daktiga ljusskimret t h i h\u00f6gerbilden \u00e4r sj\u00e4lva Vintergatscentrat cirka 1000 ljus\u00e5r fr\u00e5n sm\u00e4llen.<\/p>\n Detta SNR ligger 25 000 ljus\u00e5r bort fr\u00e5n oss,\u00a0 i stj\u00e4rnbilden Sagittarius\/Skytten.<\/p>\n Cassiopeia A d\u00e5?<\/p>\n Supernovan har inget med Tychos nova att g\u00f6ra, och kanske s\u00e5gs den av sj\u00e4lve John Flamsteedt 1680. I dag kan vi v\u00e4l utan att darra p\u00e5 manschetten konstatera att detta \u00e4r en av de mest utforskade supernovaresterna av alla, och sen 1947 har den st\u00e5tt p\u00e5 radioastronomernas bevakningslista – innan den identifierades optiskt , faktiskt.<\/p>\n Radiostr\u00e5lningen \u00e4r s\u00e5 intensiv – n\u00e4st starkast efter solen – att den v\u00e4l b\u00f6r vara “h\u00f6rbar” \u00e4ven n\u00e4r vi f\u00e5r fart p\u00e5 v\u00e5rt radioteleskop p\u00e5 TBO?<\/p>\n Det har producerats\u00a0 100-tals vetenskapsrapporter om Cas A genom \u00e5ren, den ligger p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 11000 ljus\u00e5r, h\u00e4r finns en neutronstj\u00e4rna, eller rentav\u00a0 ett svart h\u00e5l. HST, Hubble-teleskopet, har haft \u00f6gat\u00a0 p\u00e5 Cas A i flera \u00e5r, och det \u00e4r inte sv\u00e5rt att sk\u00f6nja f\u00f6r\u00e4ndringar bara mellan ett par \u00e5r.<\/p>\n Cas A \u00e4r resultat av en j\u00e4ttestj\u00e4rnas kollaps – hur SNR G1.9+0.3 har tillkommit har jag faktiskt inte hittat p\u00e5 n\u00e4tet. Det finns tv\u00e5 skolor hur supernovor skapas: en har med j\u00e4ttestj\u00e4rnor som brakar samman att g\u00f6ra, den andra med dubbelstj\u00e4rnpar, en vit dv\u00e4rg och en r\u00f6d j\u00e4tte,\u00a0 som kalasar p\u00e5 varandra.<\/p>\n Med takten fyra supernovor p\u00e5 n\u00e4stan femhundra \u00e5r, 1572, 1604, 1680?, 1870? plus de tidigare k\u00e4nda\u00a0 sen 1004 och 1054 (Krabban) och n\u00e5gra under medeltiden\u00a0 borde vi kunna r\u00e4kna med en 10 supernovor i Vintergatan p\u00e5 1000 \u00e5r. Det borde med andra ord vara dags igen.<\/p>\n \n \n Det var bra att regeringen omedelbart stoppade Skolverkets idiotiska f\u00f6rslag om att dra ner fysik\u00e4mnet p\u00e5 gymnasiet med 20 procent – ett skott i foten! Vad var det f\u00f6r en bedr\u00f6vlig byr\u00e5krat som kom p\u00e5 det f\u00f6rslaget? Fram med namnet!<\/p>\n F\u00f6r den nya gymnasieskolan, som k\u00f6r ig\u00e5ng h\u00f6stterminen 2011, g\u00e4ller status quo. Det \u00e4r inte bra det heller men det i alla fall b\u00e4ttre \u00e4n en neddragning.<\/p>\n All heder \u00e5t Svenska Fysikersamfundet<\/a>, som lobbyar f\u00f6r v\u00e5rt gemensamma b\u00e4sta.<\/p>\n * Studiebes\u00f6k p\u00e5 acceleratorer i Lund och Hamburg.<\/p>\n N\u00e5gon inom ASTB som har grepp om denna f\u00f6rn\u00e4mliga skola och dess fysikutbildning?<\/p>\n F\u00f6r en vecka sen gick Horkheimer ur tiden, 72 \u00e5r gammal,\u00a0 och medialandskapet blev en stj\u00e4rnentusiast fattigare.<\/p>\n Horkheimers slogan var “Keep Looking Up” – vilket ocks\u00e5 kommer att st\u00e5 p\u00e5 hans grav.<\/p>\n I sin karri\u00e4r hann Horkheimer med det mesta. Bl a var han nattklubbsunderh\u00e5llare\u00a0 i yngre \u00e5r. Och sen planetarieboss och\u00a0 tv-pesonlighet med Miami som bas.<\/p>\n \n F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r liv p\u00e5 planeter runt tr\u00e5nga dubbelstj\u00e4rnor \u00e4r inte de b\u00e4sta, rapporterar Science Daily<\/a>. Med hj\u00e4lp av\u00a0 NASA:s infrar\u00f6darbetande\u00a0 Spitzer Space Terlscope har planetstoft hittats runt tre stj\u00e4rnsystem, stoft som sannolikt h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n saftiga planetkrockar.<\/p>\n Det \u00e4r k\u00e4nt att n\u00e5gra tr\u00e5nga dubbelstj\u00e4rnor har planeter, gasj\u00e4ttar f\u00f6retr\u00e4desvis.<\/p>\n \n \n \n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" D\u00e4rf\u00f6r missar vi Vintergatans supernovor Onsalaastronomen och eminente PopAst-redakt\u00f6ren Robert Cumming, som kan supernovor,\u00a0 ombads kommentera f\u00f6rra bloggen och s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r: – Jo, vi missar supernovorna framf\u00f6r allt d\u00e4rf\u00f6r att de ligger bakom galaxens r\u00f6krid\u00e5er av stoft och damm. Den yngsta supernovaresten i galaxen \u00e4r G1.9+0.3, som Anders Jerkstrand skrev om p\u00e5 PopAst 2008.… L\u00e4s mer »Nr 141 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6282"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6282"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6315,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6282\/revisions\/6315"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6282"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6282"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/a>Status quo f\u00f6r fysik\u00e4mnet<\/h2>\n
Polhemskolan – spetsskolan!<\/h2>\n
<\/a>Aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende: Inom ASTB borde vi intressera oss mer f\u00f6r gymnasieskolorna. Polhemskolan i Lund \u00e4r t ex ett av landets tio spetsgymnasier och specialiserar sig p\u00e5 just fysik;\u00a0 inte minst f\u00e5r eleverna tackla de fysikaliska processerna i universum – fr\u00e5n hur universum uppkom till hur solsystemet fungerar.
\nSpetsutbildningen inneh\u00e5ller:
\n* Ett n\u00e4ra samarbete med Fysikum p\u00e5 Lunds universitet. I en f\u00e4rsk unders\u00f6kning av all forskning n\u00e4mns fysiken som den absoluta kronjuvelen p\u00e5 Lunds universitet. V\u00e4rldsledande \u00e4r universitetets avdelningar f\u00f6r nanovetenskap, synkotronljusforskning, acceleratorfysik, atomfysik och astronomi.
\n* M\u00f6jlighet att l\u00e4sa h\u00f6gskolekurser i matematik och fysik och tentera h\u00f6gskolepo\u00e4ng.
\n* M\u00f6jlighet att g\u00f6ra projektarbete p\u00e5 universitetet – med en forskare som handledare.
\n* Koncentrationsl\u00e4sning med bara fyra eller fem kurser samtidigt.
\n* Ett flertal studiebes\u00f6k p\u00e5 universitet och h\u00f6gskola.
\n* Studiebes\u00f6k p\u00e5 k\u00e4rnkraftverk.<\/p>\nTV-astronom ur tiden<\/h2>\n
<\/a>USA har inte \u00f6verdrivet mycket att skryta med n\u00e4r det g\u00e4ller public service-t\u00e4nkande inom radio- och tv-mediet, men PBS finns ju. I m\u00e5nga \u00e5r var\u00a0 Jack Horkheimer en av kanalens mest passionerade astronomimedarbetare – hans femminuters\u00a0 Star Gazer<\/em>-program varje vecka fokuserade g\u00e4rna p\u00e5 vad vi kunde se f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\nOh\u00e4lsosamma dubbelstj\u00e4rnor<\/h2>\n