{"id":6316,"date":"2010-08-26T12:23:40","date_gmt":"2010-08-26T11:23:40","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=6316"},"modified":"2010-08-26T15:27:26","modified_gmt":"2010-08-26T14:27:26","slug":"nr-142-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/08\/26\/nr-142-2010\/","title":{"rendered":"Nr 142 2010"},"content":{"rendered":"

Upphittat: Rymdens kolfotbollar!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Ill: NASA\/JPL-Caltech, ESA, STScI<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rst st\u00e4ller vi upp <\/strong>en kemisk teori om C60, en stabil kolmolekyl – den fj\u00e4rde i naturen f\u00f6rekommande formen av grund\u00e4mnet. Sextio kolatomer bildar fem- eller sexkantiga figurer ungef\u00e4r som p\u00e5 utsidan av en fotboll<\/p>\n

Sen skapar vi<\/strong> denna ih\u00e5liga molekyl\u00a0 i labbet.<\/p>\n

Och sen, som gr\u00e4dde p\u00e5 moset<\/strong>,\u00a0 uppt\u00e4cker vi C60-molekylen i v\u00e4rldsrymden.<\/p>\n

S\u00e5 ser trestegsraketen ut.<\/p>\n

1996 gick Nobelpriset i kemi till tre forskare (Sir Harry Kroto, Robert F Curl, Rick Smalley) f\u00f6r deras uppt\u00e4ckt av dessa fullerener, vars namn f\u00f6rknippas med den m\u00e4rklige amerikanske arkitekten\u00a0 Richard Buckminster “Bucky” Fuller – p\u00e5 engelska kallas molekylen ocks\u00e5 “buckyballs” eftersom arkitekten designade hus och f\u00f6rem\u00e5l som i sin ih\u00e5liga geometri p\u00e5minner om molekylen.<\/p>\n

Nu \u00e4r vi framme vid sommaren 2010 och NASA:s slumpartade uppt\u00e4ckt av dessa molekyler<\/a> i kosmos.<\/p>\n

Nyheten \u00e4r en m\u00e5nad gammal, och det var med NASA:s infrar\u00f6dobserverande\u00a0 Spitzer Space Telescope som uppt\u00e4ckten gjordes.<\/p>\n

C60 \u00e4r den st\u00f6rsta, f\u00f6r att inte s\u00e4ga den h\u00e4ftigaste molekylen uppt\u00e4ckt s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt ute i rymden – i en \u00e5lderstigen planetarisk nebulosa med beteckningen TC1. \u00c4ven den ovala C70-molekylen konstaterades.<\/p>\n

Lite tur har astronomerna\u00a0 onekligen haft, f\u00f6r ju mer molekylerna svalnar desto sv\u00e5rare blir de att detektera. Om hundra \u00e5r g\u00e5r det inte l\u00e4ngre att spektroskpiskt avsl\u00f6ja molekylen, inte med\u00a0 dagens teknik i alla fall.<\/p>\n

TC1 ligger 6000 ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbilden Altaret och \u00e4r, som alla planetariska nebulosor, resultatet av en gammal sols sista fl\u00e4mtningar.<\/p>\n

P\u00e5 jorden har fullerener iakttagits i bland annat i en del meteoriter, intressant nog.<\/p>\n

BBC \u00e4r p\u00e5 hugget<\/h2>\n

Jag tror att BBC \u00e4r den nyhetsorganisation som flitigast bevakar astronomiska nyheter. Senast dels planetsystemet med 5-7 planeter, dels nu storyn om hur en superdator r\u00e4knat p\u00e5 galaxkrockar bara n\u00e5gra hundra miljoner \u00e5r efter Big Bang <\/a>och hur dessa tidiga intergalaktiska trafikolyckor skapat enormt massiva svarta h\u00e5l. (Tack till COB, som specialbevakar BBC f\u00f6r bloggens r\u00e4kning.)<\/p>\n

Strategiskt jobb p\u00e5 IAU<\/h2>\n

Proffsastronomenas IAU har nu utlyst jobbet som chef f\u00f6r kontoret som ska satsa p\u00e5 astronomins utveckling i tredje v\u00e4rlden, IUA Office for Astronomy Development.<\/p>\n

Kontoret ska jobba i minst tio \u00e5r med projektet och \u00e4r ett resultat av erfarenheter gjorda under\u00a0 Astronomi\u00e5ret 2009.<\/p>\n

Pepparkakor som kometer<\/h2>\n

Vill man i vinter inf\u00f6r julen – vi \u00e4r snart d\u00e4r – g\u00f6ra pepparkakor som kometer, s\u00e5 finns det faktiskt formar f\u00f6r detta. Den som letar hon finner. Och de kostar inte mycket.\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn…<\/h2>\n

Jag noterar med upph\u00f6jt \u00f6gonbryn att solens CME som i Coronal Mass Ejection, koronamassutkastningar,\u00a0 nu ocks\u00e5 p\u00e5 engelska kallas solar tsunamis<\/span>. Uttrycket l\u00e4r mer och mer komma i svang ju n\u00e4rmare vi kommer n\u00e4sta solaktivits-maximum, som kanske inte blir att leka med. P\u00e5 de 10-11 senaste \u00e5ren har vi, med nanotekniken,\u00a0 inte direkt f\u00e5tt f\u00e4rre utan snarare fler k\u00e4nsliga elprylar att h\u00e5lla koll p\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Upphittat: Rymdens kolfotbollar! F\u00f6rst st\u00e4ller vi upp en kemisk teori om C60, en stabil kolmolekyl – den fj\u00e4rde i naturen f\u00f6rekommande formen av grund\u00e4mnet. Sextio kolatomer bildar fem- eller sexkantiga figurer ungef\u00e4r som p\u00e5 utsidan av en fotboll Sen skapar vi denna ih\u00e5liga molekyl\u00a0 i labbet. Och sen, som gr\u00e4dde p\u00e5 moset,\u00a0 uppt\u00e4cker vi C60-molekylen… L\u00e4s mer »Nr 142 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6316"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6316"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6316\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6330,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6316\/revisions\/6330"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6316"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6316"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6316"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}