{"id":63224,"date":"2016-03-16T15:45:02","date_gmt":"2016-03-16T14:45:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=63224"},"modified":"2016-03-16T22:17:12","modified_gmt":"2016-03-16T21:17:12","slug":"nr-28-2016","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2016\/03\/16\/nr-28-2016\/","title":{"rendered":"Nr 28 2016"},"content":{"rendered":"

\n\tSmakprov på vår påskkonst:<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tÖstra Grevie anfaller från rymden!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVad är det för märkliga pyramider vi kommer att få se under påsken? Varför landar de just här? Från vilken värld kommer de?\n<\/p>\n

\n\tEleverna på Konst och design-lnjen,<\/strong> Östra Grevie folkhögskola, gästar oss under påsken på temat "Rymdkonst – Konstrymd" och kommer att visa en hel del utomhus och något mindre inomhus, där det kanske blir utrymme för lite andra saker också.\n<\/p>\n

\n\tExempel på det vi <\/strong>kommer att få se på gården:\n<\/p>\n

\n\t\"tbobs_OG_affisch-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Emil Henriksen<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Det går ju att tolka <\/strong>in  mycket här! Själv tycker vi att det finns en fin ödslighet i motljuset i de mystiska formerna som landat på åkern. Det är ju också en liten föraning om vad som komma skall, berättar Max Andersson<\/strong>, lärare på folkhögskolan.\n<\/p>\n

\n\tFakta om utställningen:<\/strong> Scrolla ner till förra W-bloggen.\n<\/p>\n

\n\tHerschels ryska teleskop floppade<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tWilliam Herschel <\/strong>sålde sina teleskop över hela Europa, även till Sverige och Stockholm där instrumentet fortfarande står. Ett av hans storverk var en 20-fots bjässe med en spegel på 12 tum, som beställdes av den ryska tsaritsan Katarina den Stora<\/strong> – för St Petersburg-akademiens löpande  räkning.\n<\/p>\n

\n\t* Ja, räkning och räkning. Ryssarna ville bygga fundamentet själva för att på så sätt spara pengar. Uppgiften klarade de inte av, och efter en massa förvecklingar på stort och litet plan kompletterade Herschel bygget men instrumentet kom aldrig till bruk.\n<\/p>\n

\n\t* Nu berättas den dramatiska storyn i Journal for the History of Astronomy.<\/em><\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"330px-William_Herschel01\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIngen muntergök…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Herschel gillade gesten att utses till ledamot av akademien i den ryska huvudstan, men han blev förbannad när han läste att den bortgångne akademiledamoten, finlandssvensken Anders Johan Lexell <\/strong>kritiserat honom för att han velat uppkalla sin nyupptäckta planet efter den engelske kungen  (Georgium Sidus). Uranus blev det.\n<\/p>\n

\n\t* Hur lynnig var William Herschel? Dessutom var Lexell död sen länge.\n<\/p>\n

\n\tKlassikern V 404 Cyg utmanar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEnormt snabba ljusstyrkevariationer har noterats i V 404 Cyg<\/a>, inte bara optiskt utan även i radio-och röntgenspektrumet.\n<\/p>\n

\n\tHimlakroppen klassades länge som en nova (upptäckt 1938) men i dag spökar både begrepp som svarta hål och mikrokvasarer i förklaringen.\n<\/p>\n

\n\tInte ens kaffeautomaten saknas!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tChristian Vestergaard <\/strong>har sett ett ännu nyare, ännu mera detaljerat LEGO Observatory<\/a> – det finns massor av titta på när detta obsis är helt färdsigbyggt.\n<\/p>\n

\n\t\"2313464-o_1ab6fla8h8r5sk99s1qgg7rj7-full\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEtt av astronomens viktigaste hjälpmedel tronar i innanmätet: En kaffeautomat!\n<\/p>\n

\n\tDe ljusa fläckarna förändras på Ceres<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tObservationer som gjorts med spektrografen HARPS vid ESO:s La Sillaobservatorium i Chile har avslöjat oväntade förändringar i de ljusa fläckarna på dvärgplaneten Ceres<\/a>. Fläckarna ljusnar i dagsljus och visar även upp andra förändringar. Observationerna tyder på att materialet i fläckarna är flyktigt och förångas i solljusets varma sken.\n<\/p>\n

\n\t3,6-metersteleskop<\/a> i La Silla, Chile, har astronomer nu kunnat registrera fläckarnas rörelse på grund av Ceres rotation runt dess axel. Dessutom framträder andra, oväntade variationer som pekar på att materialet i fläckarna kan förångas av solljus.\n<\/p>\n

\n\t\"Artist\u2019s<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRymdartistens uppfattning. Bildkälla: ESO\/L.Calçada\/NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/MPS\/DLR\/IDA\/Steve Albers<\/span>\/N. Risinger (skysurvey.org<\/a>)<\/em>\n<\/p>\n

\n\tCeres tycks skilja sig avsevärt från asteroiden Vesta och asteroidbältets övriga kroppar. Trots att den är relativt isolerad verkar Ceres vara aktiv inutib Forskare vet redan att Ceres innehåller större mängder vatten, men det är oklart om de ljusa fläckarna har en koppling till detta. är också okänd.\n<\/p>\n

\n\tGalaktiska murar <\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPlötsligt surfade jag in på Journal of Cosmologys<\/em> sajt<\/a> där det står att det finns "galaktiska murar" som är 100 miljarder år äldre än Big Bang.\n<\/p>\n

\n\tTidskriften anses inte ha den största trovärdigheten bland astronomer, förstår jag.\n<\/p>\n

\n\tMerkuriuspassage 9 maj<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t9 maj har vi öppet för allmänheten på Tycho Brahe-observatoriet för att kika på Merkurius, som drar fram över solskivan. Blir det dåligt väder hos oss, har vi alltid möjlighet att få in direktsändning via NASA TV eller något liknande.\n<\/p>\n

\n\tSenaste Venuspassagen för 4-5 år sen, det var en tidig morgon, lockade stora mängder ut till oss. Vi hade lovat frallor och kaffe till de morgonpigga. Fikat tog snabbt slut.\n<\/p>\n

\n\tOch tänk om inte bara Merkurius syns… gamle trotjänaren Vulcanus kanske gör oss den äran?\n<\/p>\n

\n\t\"image-20160203-28534-l1hc3i\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Smakprov på vår påskkonst: Östra Grevie anfaller från rymden! Vad är det för märkliga pyramider vi kommer att få se under påsken? Varför landar de just här? Från vilken värld kommer de? Eleverna på Konst och design-lnjen, Östra Grevie folkhögskola, gästar oss under påsken på temat "Rymdkonst – Konstrymd" och kommer att visa en hel… L\u00e4s mer »Nr 28 2016<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63224"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63224"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63224\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63282,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63224\/revisions\/63282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63224"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63224"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63224"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}